Seminarier

Det här året kan du välja mellan 27 seminarier som på olika sätt berör socialtjänstens kärnverksamheter. Eftermiddagsseminarierna hålls i fyra block, två på onsdagen och två på torsdagen. Välj ETT seminarium ur varje block när du anmäler dig. Genom bekräftelsen som du får vid anmälan kan du alltid gå in och titta på vika val du har gjort, eller göra ändringar.


Seminarieblock 1, onsdag kl. 11.50–12.50

1. Barnrättsskydd i ett internationellt perspektiv

Med ökad rörlighet följer att socialtjänsten kan möta barn med akut skyddsbehov i Sverige som är föremål för beslut om vård ett i annat land eller har ett akut skyddsbehov utan att sådant beslut om vård finns. Möjligheten för svensk socialtjänst att agera till skydd för barnet i en sådan situation är starkt begränsad om barnet anses ha hemvist i ett annat land.

Seminariet belyser den rättsliga regleringen och tar upp konkreta rättsfall där frågan om barnets hemvist har varit föremål för prövning.

Emma Fall är jurist med huvudsaklig inriktning på social- och familjerätt, offentlighet och sekretess samt förvaltnings- och kommunalrätt. Emma är van processförare i LVU- och LVM-mål och har därtill mångårig erfarenhet från socialtjänst i form av arbete som handläggare och chef. Hos JP Infonet arbetar Emma med juridisk rådgivning.

Emma Fall, socialrättsjurist, JP Infonet AB

2. Brister och risker i boendemiljö

Att känna sig trygg och säker i sitt eget boende borde vara en självklarhet för alla. Men det är inte alltid så för personer som har en funktionsnedsättning och har insatsen boende enligt LSS eller personlig assistans. IVO:s tillsyn visar att verksamheterna behöver utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete för att kunna förbättra stödet till dessa personer.

Delta tillsammans med IVO i en dialog om hur man kan arbeta och leda för att skapa en trygg och säker hemmiljö för personer med funktionsnedsättning, med insatsen boende enligt LSS eller personlig assistans.

Ingrid Rydell, analyschef, Rebecka Forsberg, inspektör samt generaldirektören för Inspektionen för vård och omsorg.

3. Barnfamiljer i bostadskrisens skugga

Varför har inte alla barn i Sverige rätt till ett hem? Enligt barnkonventionen har alla barn rätt till en skälig levnadsstandard, ändå blir allt fler barnfamiljer i Sverige bostadslösa. Bostadslöshet är idag både en orsak till och en konsekvens av fattigdom och allt fler familjer söker sig till socialtjänsten för hjälp. I Sverige finns det inget tydligt utpekat ansvar för att garantera bostadsförsörjning och stöd till ekonomiskt utsatta barnfamiljer. Det är också otydligt hur man ska tolka principen om barns bästa och barns rätt till en skälig levnadsstandard i relation till bostäder. Otydligheten kring hur detta växande samhällsproblem ska hanteras blir en utmaning för socialtjänsten och riskerar att leda till svåra konsekvenser för dem som drabbas.

Föreläsningen tar avstamp i Rädda Barnens rapport En plats att kalla hemma samt föreläsarens pågående forskning. Vi kommer att diskutera frågor som: Vad är konsekvensen av bostadslöshet för barn och föräldrar? Vad säger de som drabbas? Vilken skyldighet har samhället att agera?

Tove Samzelius är doktorand i socialt arbete vid Malmö universitet och tematisk rådgivare hos Rädda Barnen. Hennes forskning rör utsatta barnfamiljers livsvillkor, sociala interventioner, migration och genus. Tove har tidigare arbetat med praktiskt socialt arbete och kunskapsutveckling inom det brittiska civilsamhället.

4. Arbetet och den stressrelaterade ohälsan

Psykisk ohälsa har blivit allt vanligare i Sverige och ligger i dag bakom en mycket stor andel av sjukskrivningarna. Även internationellt rör det sig om ett stort och växande problem. Man kan ställa många frågor i anslutning till den utveckling som äger rum och om vad forskningen egentligen säger.

Vilka är de underliggande orsakerna? Ligger de främst i arbetslivet eller i samspelet mellan arbete och övrigt liv och varför är fler kvinnor drabbade jämfört med män? Hur ser förutsättningarna ut för att komma tillbaka i arbete efter sjukskrivning för en psykiatrisk diagnos? Och behöver alla vara sjukskrivna? Hur påverkas de som har drabbas av utmattning och vad är det som har hänt i hjärnan egentligen?

Ingibjörg Jonsdottir, professor, verksamhetschef för Institutet för stressmedicin, Västra Götalandsregionen.

https://www.vgregion.se/stressmedicin

Twitter: @ingibjorg_ISM
Facebook: Institutet för stressmedicin

5. Samverkan och förebyggande arbete i ett gemensamt välfärdsperspektiv

Omvärlden förändras snabbare än vår föreställning om den. Men det gör också den lokala världen. Vårt sätt att tänka och agera för att förebygga och hjälpa människor samtidigt som vi skyddar välfärdssystemet behöver löpande anpassas till den verklighet vi verkar i.

Styrs välfärdssystemet med utgångspunkten ”ett ärende i taget” utan en samlad strategisk lägesbild riskerar vi att de goda krafterna faktiskt gör problemen större istället för mindre. Detta talar för behovet av samverkan med socialtjänst och andra myndigheter för att skapa en långsiktig, förebyggande och främjande kultur.

Micael Säll Lindahl, regionpolischef i region Nord.

6. Digitalisera socialtjänsten – vad är grejen egentligen?

Socialtjänsten står inför en stor omställning där invanda arbetssätt och synsätt behöver förnyas och stödjas av smarta digitala lösningar. Var börjar man som kommun, vad ska prioriteras och vilket stöd går att få? Kommunerna önskar nationellt stöd för att på ett kvalitativt och effektivt sätt digitalisera socialtjänsten.

Ta del av erfarenheter från kommunsverige, bland annat Helsingborg, och de insatser och verktyg som SKL arbetar med till stöd för socialtjänstens digitalisering.

Pani Hormatipour och Marta Nannskog, handläggare Sveriges Kommuner och Landsting. Kalle Pettersson, kvalitets- och utvecklingschef inom socialförvaltningen, Helsingborgs stad.

7. Så kan kompetensförsörjningen stärkas i socialtjänstens myndighetsutövning

Socialtjänstens arbete är centralt för att samhällets mest utsatta grupper ska få det stöd de behöver och har rätt till. Samtidigt rapporterade över hälften av socialcheferna svårigheter att rekrytera handläggare under 2018.

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har studerat bemanningen i socialtjänstens myndighetsutövning samt hur kommuner och statliga aktörer arbetar med kompetensförsörjningsfrågor. Finns det skillnader i bemanning som skapar olika förutsättningar för myndighetsutövningen i olika delar av landet? Hur påverkar satsningar, lagar och riktlinjer från regering och statliga myndigheter rekryteringsmöjligheterna? Vilka andra arbetsgivare konkurrerar om landets socionomer? Och vad kan kommuner respektive regering, universitet, högskolor och andra statliga myndigheter göra för att stärka försörjningen av handläggare med rätt kompetens i socialtjänsten?

Eva Hagbjer, utredare, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.

www.vardanalys.se
Twitter: @vardanalys


Seminarieblock 2, ONSDAG kl. 14.15–15.15

8. Ensamkommandes hälsa i Norden

Seminariet syftar till att ge en aktuell lägesbild, fördjupade forskningsresultat och inspiration i det egna arbetet med ensamkommande. Sveriges Kommuner och Landsting ger en inramning med statistik, aktuella frågor på nationell nivå och kommunernas förutsättningar för mottagandet av ensamkommande.

Nordens välfärdscenter, som arbetar på uppdrag av Nordiska ministerrådet, presenterar resultat från en nordisk kartläggning om ensamkommandes hälsosituation, med fokus på psykisk hälsa. Kartläggningen inkluderar specifika utmaningar och insatser för ensamkommande flickor. På seminariet presenteras även något nordiskt exempel på hur man kan arbeta för att förebygga ohälsa bland ensamkommande.

Ove Ledin, handläggare på avdelningen för vård och omsorg, Sveriges Kommuner och Landsting.

Nina Rehn Mendoza, forskare och verksamhetsledare inom folkhälsa, Nordens välfärdscenter. Nina är ansvarig för folkhälsofrågor på Nordens välfärdscenter, verksamhetsledare för kontoret i Finland och ställföreträdande direktör. Hon är statsvetare till sin bakgrund och har jobbat internationellt med främst alkohol-, narkotika- och tobaksfrågor på bl.a. Världshälsoorganisationen i nästan 20 år och har då varit stationerad i Köpenhamn, Geneve, Hanoi och Manila.

Kristin Marklund, seniorrådgivare och projektledare för Nordisk samverkan om integration, Nordens välfärdscenter. Kristin har lång erfarenhet som chef inom socialtjänsten i Stockholms stad. Hon har också arbetat på IMS och Socialstyrelsen, Länsstyrelsen och i projekt för Nordiska Ministerrådet om tidiga insatser för barn och familjer och nordisk samverkan om integration, där stöd till nyanlända familjer och barn är ett temaområde.

SKL-projekt om integration

https://nordicwelfare.org/integration/

Twitter: @SKLsocialtjanst, @S_K_L, @Nordicwelfare1

Facebook: sverigeskommunerochlandsting, nordicwelfare

9. Samordnad utveckling för god och nära vård

Utredaren Anna Nergårdh leder Samordnad utveckling för god och nära vård (S2017:01) och har regeringens uppdrag att samordna och stödja en omstrukturering av svensk hälso- och sjukvård. Utredningen har i delbetänkandet God och nära vård – En primärvårdsreform i juni 2018 lagt fram en rad förslag, bl.a. om ett nationellt utformat uppdrag för primärvården, en stärkt rätt till fast läkarkontakt och bättre möjligheter till uppföljning av primärvården på aggregerad nivå.

I juni 2019 kommer nästa delbetänkande att överlämnas till regeringen, med särskilt fokus på bland annat samverkan mellan huvudmän. Personcentrerade arbetssätt och förebyggande insatser lyfts som framgångsfaktorer i arbetet, behovet av interprofessionella arbetssätt betonas och kommunernas roll i omställningen lyfts särskilt.

Utredningen presenterar nuläge i arbetet tillsammans med ett gott exempel i linje med utredningens inriktning från Region Kalmar län, projektet OSKAR. Projektet innebär nya samverkansformer med sömlösa och nära övergångar mellan landsting och kommun, som sätter våra medborgare i centrum. Bedömningsteamet arbetar tillsammans för att våra medborgare ska känna sig trygga och väl omhändertagna oavsett var de befinner sig i vårdkedjan och vem som är vårdgivare. Via korta dagliga videomöten träffas teamet och bedömer patienterna. OSKAR grundar sig i den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård samt en tjänstedesignad in- och utskrivningsprocess som är beslutad och framtagen av länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård i Kalmar län.

Anna Nergårdh, särskild utredare, Utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård.

Från projekt OSKAR: Susanne Klingstedt, områdeschef/verksamhetschef Hälso- och sjukvårdsenheten, Oskarshamns kommun. Therese Silvander Ahlrik, verksamhetschef Högsby hälsocentral, Region Kalmar län. Teresa Tolic-Trossmo, socialchef Högsby kommun.

Utredningen:
www.sou.gov.se/godochnaravard
Twitter @aknergardh

Projekt Oskar

10. Att samverka i komplexa ärenden: Exemplet barn med funktionsnedsättning i socialt utsatta familjer

Hur fungerar socialtjänstens samverkan då det gäller att stödja barn med funktionsnedsättning som lever i socialt utsatta familjer? Utifrån två fiktiva fall har socialsekreterare och LSS-handläggare i åtta kommuner diskuterat hinder och förutsättningar för samverkan i den egna kommunen. Det visade sig att trots att det fanns vilja att samverka fungerade det dåligt i de flesta kommunerna. Men två av dem skilde ut sig. Vilka förklaringar finns till att samverkan fungerade just där?

Barn med funktionsnedsättning som också lever i socialt utsatta familjer utgör en mycket svag grupp med begränsningar att föra sin egen talan. Forskning visar att barn med funktionsnedsättning i högre grad än andra barn riskerar att utsättas för våld och övergrepp. Tyvärr visar forskningen också att många professionella saknar kunskap om barn med funktionsnedsättningars speciella behov och deras ökade utsatthet för våld och andra övergrepp. När samverkan fallerar drabbas därför dessa barn extra hårt.

Åsa Bringlöv, fil. kand., forskningsassistent FoU Södertörn och Kristina Engwall, docent, chef FoU Södertörn.

www.fou-sodertorn.se
Facebook: fousodertorn

11. Ge ungdomarna en chans! Systematisk målgruppsbedömning för rätt insats

Ett pilotprojekt i samverkan mellan Statens institutionsstyrelse (SiS) och Föreningen Sveriges socialchefer (FSS).

Inom ramen för projektet SiS ungdomsvård 2020 har ett pilotprojekt tagits fram i syfte att utveckla, pröva, stärka och utvärdera SiS förmåga att genomföra kunskapsbaserade målgruppsbedömningar av risker och behov tidigt i placeringen.

Ett strukturerat, systematiskt och tvärprofessionellt arbetssätt ska leda till en samlad bedömning och skriftlig rekommendation till socialtjänsten kring fortsatta behov av insatser. Ungdom, vårdnadshavare och nätverk är självklara samarbetspartner.

Marie Frendin, projektledare SiS, Sandra Macleod, leg. psykolog SiS och Katarina Munier, enhetschef Stockholms stad.

www.stat-inst.se
www.socialchefer.se

12. Kommunutredningen: Så ska kommunernas kapacitet stärkas för att klara samhällsutmaningarna

För att kommunerna på lång sikt ska kunna möta samhällsutvecklingen krävs att de har en kapacitet som står i proportion till deras uppgifter. Kommunerna ställs dock inför stora utmaningar, bland annat till följd av den demografiska utvecklingen och den snabba urbaniseringstakten. Polariseringen mellan olika kommuner ökar avseende exempelvis befolkning, kompetens och ekonomiska förutsättningar.

I februari 2020 ska den parlamentariska kommitté som lett Kommunutredningen (Fi 2017:02) lämna sitt slutbetänkande. Där kommer förslag och strategier presenteras för hur kommunernas kapacitet långsiktigt ska kunna stärkas så att de kan fullgöra sina uppgifter och hantera sina utmaningar.

Sverker Lindblad, huvudsekreterare, Kommunutredningen.

www.sou.gov.se/kommunutredningen

13. Systematisk uppföljning skapar kunskap för verksamhetsutveckling och förbättringsarbete i socialtjänsten

Vilken kunskap om socialtjänstens målgrupper, insatser och resultat kan lokal systematisk uppföljning på individ- och verksamhetsnivå ge? Hur har olika verksamheter i socialtjänsten gjort för att följa upp sina brukare? Vad har de lärt sig om sin verksamhet och sitt sätt att arbeta? Och hur har uppföljning bidragit till verksamhetsutveckling?

Syftet med seminariet är att inspirera fler kommuner och verksamheter att arbeta med individbaserad systematisk uppföljning genom att ge konkreta exempel på hur andra har gjort.

Systematisk uppföljning är en prioriterad samverkansfråga i Partnerskapet för stöd till kunskapsstyrning inom socialtjänsten och näraliggande hälso- och sjukvård. Det är också en förutsättning för att utveckla kunskap genom beprövad erfarenhet och för att arbeta kunskapsbaserat inom socialtjänsten. Under seminariet berättar kommuner och regionala samverkans- och stödstrukturer hur de har arbetat med lokal uppföljning som genererat ny kunskap samt hur de använt den kunskapen för förändringar och förbättringar i sin verksamhet. Exempel presenteras från individ- och familjeomsorg, vård och omsorg om äldre samt verksamheter för personer med funktionsnedsättning.

Seminariet arrangeras av Partnerskapet för stöd till kunskapsstyrning inom socialtjänsten och näraliggande hälso- och sjukvård genom representanter från de tre parterna: Mia Ledwith, samordnare för öppna jämförelser och systematisk uppföljning på Sveriges Kommuner och Landsting, Jenny Nybom, forskare på Socialstyrelsen och Sirpa Virtanen, chef för socialtjänsternas länsgemensamma utvecklingsresurser på Kommunförbundet Västernorrland, från nätverket för regionala samverkans- och stödstrukturer (RSS-nätverket).

Exempel på lokal uppföljning som lett till ny kunskap och förbättringar i verksamheten presenteras av kommuner och verksamheter, bland dem Linda Hörnsten, enhetschef för Umeå kommuns familjebehandlingsenhet.

14. Arbeta enkelt, effektivt och säkert med ett sammanhållet verksamhetssystem

Ett sammanhållet verksamhetssystem inkluderar planering, uppföljning och välfärdsteknik. Under det här seminariet får du tips om hur verksamheten kan minimera dubbeldokumentation och användaradministration och samtidigt maximera nyttan av personalens arbete.

Jahn Sundin, expert inom välfärdsteknologi och produktägare på Tieto.

www.tieto.se

Twitter: @JahnSundin


Seminarieblock 3, torsdag kl. 11.30–12.30

15. Ledning och effektstyrning – från sjukdomsfall till utfall

Komplexa samhällsutmaningar och omställning till ett mer välmående samhälle är kopplade till höga kostnader och kräver långsiktiga och preventiva satsningar. RISE Research Institutes of Sweden (statlig och icke-vinstdrivande) tar fram praktiska ekonomiska och ledningsverktyg för kommuner och region för denna omställning. Detta innefattar arbete med att förbättra förmågan att kvalitetssäkrat mäta sociala och hälsomässiga effekter för såväl samhälle som individ och i praktiken brygga över stuprör med empiriska och evidensbaserade interventioner.

Hör om praktiska exempel och verktyg hur samarbete med kommuner, regioner och statliga aktörer genererar kunskap om effektiva insatser, standard för mätning av sociala effekter samt utfallsfokuserade modeller avseende kontraktering och upphandling samt spridning och erfarenhetsutbyte med akademi och aktörer i Sverige och internationellt.

RISE Social & Health Impact Center (SHIC) stödjer kontinuerligt offentlig sektor i att identifiera och analysera rotorsaker, analysera, utforma och testa utfallsbaserade modeller för prevention. Ta del av erfarenheter från pågående arbete och var med och fundera på nya tillämpningsområden.

Aslak Felin, strateg och fokusområdeschef prevention och Tomas Bokström, projektledare Social & Health Impact Center, båda från RISE Research Institutes of Sweden.

Länkar:

https://socialimpactcenter.se

16. Teknik i människans tjänst

Under våren genomför FSS tillsammans med den statliga utredningen om välfärdsteknik i äldreomsorgen dialogseminarier kring utmaningar och möjligheter med välfärdsteknik.

På Socialchefsdagarna 2019 presenterar FSS de diskussioner och inspel som kommit in. Medverkar gör även ESF-projektet Välfärdsteknologi i Sala kommun, samt den särskilda utredaren Peter Larsson, som har i uppdrag att bland annat ”identifiera och analysera både förutsättningar och hinder som finns för att använda välfärdsteknik inom äldreomsorgen”. Utredaren ska även analysera och identifiera rättsliga hinder, och lämna författningsförslag i syfte att underlätta användningen av välfärdsteknik.

Jonas Hampus och Anette Johannesson från Föreningen Sveriges socialchefer. Peter Larsson, särskild utredare samt representanter för projekt Välfärdsteknologi i Sala kommun.

17. Barnkonventionen 2020, är vi redo?

Den 1 januari 2020 träder barnkonventionen i kraft som lag i Sverige. När barnkonventionen inkorporeras i svensk lagstiftning stärks barns rättsliga ställning vilket ställer krav på såväl myndigheters arbetssätt som barnsyn. Ett fundament i barnkonventionen är att barn är och ska respekteras som rättighetsbärare. I Barnrättsutredningen beskrivs detta som ett barnrättsbaserat synsätt där ”varje barn erkänns, respekteras och skyddas som rättighetsbärare med en individuell personlighet, egna behov och intressen samt personlig integritet” (Barnrättighetsutredningen, sid 286).

Under denna föreläsning ges kunskap om vilka kvar den nya lagstiftningen ställer. Särskilt fokus läggs på praktiska verktyg för att kunna arbeta med och organisera sin verksamhet i linje med barnkonventionen.

Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris.

18. Riskbruk, missbruk och beroende bland barn, unga och unga vuxna – så här vänder vi utvecklingen!

Psykisk hälsa är en av välfärdssamhällets stora framtidsutmaningar och området är också starkt kopplat till riskbruk, missbruk och beroende. Många gånger finns en social utsatthet och det är inte ovanligt med samsjuklighet.

Seminariepasset utgår från SKL:s handlingsplan mot missbruk och beroende 13–29 år, med konkreta förslag och exempel på hur vi gemensamt kan flytta fram positionerna inom missbruks- och beroendeområdet i Sveriges kommuner och regioner. Stöd och behandling behöver vara tillgängliga och jämlika. Tidig upptäckt, tidiga insatser, samarbete, samverkan och delaktighet är några av de nyckelkomponenter som behövs för att lyckas i utvecklingsarbetet. Här får du exempel som kan inspirera till att gå från ord till praktisk handling.

Zophia Mellgren och Mikael Malm, samordnare vid Sveriges Kommuner och Landsting.

19. Idéer och exempel på nya grepp inom socialtjänsten

PwC möter i sitt arbete många goda exempel från landets olika delar. I det här seminariet får du möta två av dem där nya grepp och idéer format organisationer och arbetssätt.

I Gävle kommun har arbetssättet förändrats inom enheten för försörjningsstöd. Ändrad struktur för ledarskap, tydlig modell för att involvera och engagera personalen samt ett nära samarbete med IT har banat väg för utveckling inom såväl digitalisering som arbetssätt. Det har bidragit till en bättre arbetssituation och förbättrade resultat. Representanter från Gävle kommun kommer att berätta om deras framgångsfaktorer, vilka resultat som uppnåtts och vilka utmaningar de har haft på vägen.

I Botkyrka kommun vågar man vara allt utom lagom. Hela organisationen har setts över för att skapa förutsättningar för flexibilitet och förmåga att möta förändrade behov och efterfrågan i befolkningen. Den traditionella organisationen ersätts med ett helt nytt sätt att tänka och organisera sig utifrån de uppdrag som kommer till socialtjänsten. Representanter från Botkyrka kommun kommer att visa vilken väg de har valt att gå, vad det hittills har inneburit och vilka erfarenheter de har så här långt.

Marie Lundqvist, socialdirektör Botkyrka kommun och Karin Magnusson, rådgivare offentlig sektor PwC, samt Anna Beskow och Lars Clerksén från Gävle kommun.

20. Jag ser inte till kön, jag ser till individen

Att utgå från den enskilda individens förutsättningar är en självklarhet för alla som arbetar inom socialtjänsten. Samtidigt finns det en uppenbar risk att mötet med klienter och brukare färgas av våra egna föreställningar om kön, om hur kvinnor och män är eller förväntas vara. Forskning och erfarenhet ger många exempel på hur socialtjänsten bidrar till ojämställdhet i utredningar och beslut. Att integrera ett jämställdhetsperspektiv i arbetet är därför ett viktigt led i socialtjänstens kvalitetsarbete.

Socialtjänsten i Umeå arbetar sedan flera år med att granska sitt arbete ur ett jämställdhetsperspektiv, dvs. skillnader mellan kvinnor och män när det gäller till exempel anhörigvård eller beslut om särskilt boende. Personalen diskuterar genus och jämställdhet på arbetsplatsträffar för att reflektera över sina egna föreställningar kring kön, vilket i sin tur bidrar till mer rättssäkra beslut.

Åsa Furén-Thulin och Magnus Jacobson, från Sveriges Kommuner och Landsting diskuterar utmaningar och framgångsfaktorer för en jämställdhetsintegrerad socialtjänst.

Ida Bergström och Annie Rosén, processledare från Umeå kommun, berättar om jämställdhet i det dagliga arbetet.

21. Förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism

Center mot våldsbejakande extremism (CVE) ska stärka och utveckla det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Centret är placerat inom Brottsförebyggande rådet (Brå) och ska vara verksamt på nationell, regional och lokal nivå. Detta sker bland annat genom att ge behovsanpassat stöd till lokala aktörer, vara ett kunskapsnav och bidra till att skapa en högre grad av effektivitet och samordning i de förebyggande insatserna.

Under seminariet presenteras centrets arbete, med särskilt fokus på stöd till kommuner och socialtjänst. Stöd till kommuner med återvändande vuxna och barn som varit i tidigare IS-kontrollerade områden i Syrien och Irak kommer också beröras.

Sari Römpötti, Senior rådgivare, Center mot våldsbejakande extremism.


Seminarieblock 4, TORSDAG kl. 14.00–15.00

22. Nu räcker det! Försörjningsstöd är ingen a-kassa eller sjukpenning

Trots högkonjunktur och mängder av olika statliga satsningar på arbetsmarknadsåtgärder står en grupp individer fortfarande långt från arbetsmarknaden. Många av dem saknar arbetslöshetsförsäkring och socialförsäkring och är då hänvisade till att leva på ekonomiskt bistånd under långa perioder.

SKL har de senaste åren fokuserat arbetet på att ge kommuner stöd i att bryta det långvariga biståndsmottagandet och stärka anknytningen till arbetsmarknaden.

På seminariet berättar SKL om det nationella utvecklingsarbetet som pågår inom verksamhetsområdet. Kommunerna Härnösand och Borås berättar om hu de kunnat sänka kostnaderna för ekonomiskt bistånd och utveckla arbetssätt för att nå personer som står långt ifrån arbetsmarknaden.

Leif Klingensjö, sektionschef på avdelningen för utbildning och arbetsmarknad, Sveriges Kommuner och Landsting, Solbritt Höglund, enhetschef, Härnösands kommun och Annkristin Rolfsson, enhetschef, Borås stad.

23. Att stimulera klient- och praktiknära forskning och öka samverkan mellan forskning och praktik

Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) har beviljat medel för en forskarskola för yrkesverksamma i socialtjänsten. Forskarskolan inrättades i början av 2019 och är ett samarbete mellan Lunds universitet, Malmö universitet, Göteborgs universitet och Linnéuniversitetet. Syftet är att bidra till en långsiktig kompetens- och kunskapsuppbyggnad inom socialtjänsten med målsättningen att stärka klient- och praktiknära forskning, öka antalet socialarbetare med utbildning på forskarnivå i socialtjänsten och bidra till samverkan mellan forskning och praktik.

Vid seminariet medverkar representanter från Forte, Forskarskolan och en doktorand i socialt arbete som kombinerar arbetet i socialtjänsten med forskarutbildning.

Programansvarig från Forte berättar om bakgrunden till det nationella programmet för tillämpad välfärdsforskning där Forskarskolan ingår som en del. Därefter informerar företrädare från Forskarskolan om dess upplägg, erfarenheter från första antagningen och satsningens möjligheter för forskning och praktik. Avslutningsvis delar doktoranden med sig av erfarenheter att befinna sig i två sammanhang samtidigt, men även om nytta och vinster som samarbetet med universiteten kan medföra för kommunal socialtjänst.

Under seminariet får du möjlighet att diskutera frågor som rör socialtjänstens kunskapsutveckling och skapande av en kunskapsbaserad socialtjänst, forskarutbildning som möjlighet till kompetensutveckling – inte bara för doktoranden utan för hela arbetsgruppen, integration av forsknings- och praktikbaserad kunskap i socialtjänstens verksamheter samt vilka möjligheter det finns att gemensamt utveckla socialt arbete som praktik- och forskningsområde.

Stella Jacobson, programansvarig för Nationella programmet om tillämpad välfärdsforskning, Forte. Kerstin Svensson, professor, föreståndare för Forskarskolan för yrkesverksamma i socialtjänsten, Lunds universitet.

Lars Plantin, professor, föreståndare för Forskarskolan för yrkesverksamma i socialtjänsten, Malmö universitet.

Harald Gegner, doktorand i socialt arbete vid Malmö universitet och utvecklingsledare i Lunds kommun.

24. Hur finstämt är informationsflödet mellan hälso-, sjuk- och omsorgsvården?

Hur ska vi kunna dra nytta av och skapa värde på riktigt med alla tillgängliga och framtida innovationer inom vården? En fundamental förutsättning är att informationsflödet mellan inblandade aktörer är effektivt och anpassat efter våra faktiska behov.

Alla inblandade aktörer oavsett om de är offentliga eller privata, nationella eller lokala har klivit på digitaliseringståget. Den allmänna uppfattningen är att det går för långsamt. Hur svårt kan det vara?

Christian Isacsson och Peter Furster från CGI har lång erfarenhet av den digitala transformationen inom den svenska hälso- och sjukvården i olika roller och organisationer. Under seminariet kommer de att exemplifiera kostnader för bristfällig informationstillgång, belysa juridiska förutsättningar samt ge exempel och status kring några av våra nationella initiativ för en ändamålsenlig informationshantering över huvudmannagränser.

De gör även en internationell utblick  över hur man adresserat motsvarande problemställningar och för slutligen ett resonemang kring hur vi – var och en och tillsammans – kan agera för att snabbast möjligt erhålla de effekter som är så nödvändiga.

25. Stöd till våldsutsatta – en fråga om liv eller död

Förra året dödades 22 kvinnor till följd av våld från en partner och mer än vart tionde barn upplever våld i familjen. Kommunerna har ett viktigt ansvar att skydda och stötta våldsutsatta – men utan struktur, tydliga mål och bra samverkan är det svårt att få till ett bra kvinnofridsarbete. Hur kommer man dit? Åren 2018–2020 gör Sveriges Kommuner och Landsting en särskild kvinnofridssatsning som bland annat innebär stärkt stöd till den regionala nivån och kommuner.

Under seminariet lyfts vikten av samverkan mellan olika aktörer i länen och det arbete som pågår i kvinnofridssatsningen just nu. Vi får även höra om Trollhättans stad, som under flera år har byggt upp ett strukturerat och långsiktigt kvinnofridsarbete.

Kerstin Wanhatalo, handläggare SKL:s kvinnofridssatsning, Sveriges Kommuner och Landsting och Said Niklund, förvaltningschef Arbetsmarknads- och socialförvaltningen, Trollhättans stad.

www.skl.se/kvinnofrid

26. Tidiga och samordnade insatser för barn och ungas skull

Verksamheter som ger stöd ska samordna sig för barn och ungas skull, inte tvärtom. Många barn och unga som behöver stöd från flera håll får inte den hjälp de behöver. Det kan bero på att skola, elevhälsa, hälso- och sjukvård och socialtjänst – som ofta arbetar parallellt med samma barn – saknar en helhetsbild av barnets situation.

Skolverket och Socialstyrelsen har 2017–2020 i uppdrag att förbättra förutsättningarna för att alla barn som behöver det ska få tidiga och samordnade insatser. En viktig del i arbetet är att stödja och följa 36 utvecklingsarbeten i hela landet för att identifiera hinder och framgångsfaktorer, öka kunskapen och hjälpa till att utveckla hållbara strukturer.

Under seminariet kommer vi att ge en kort lägesrapport men framför allt prata om varför tidiga och samordnade insatser behövs. Vi planerar också att visa en film om hur det blir för barn och unga när insatser inte samordnas och hur det borde se ut istället.

Kjerstin Bergman, projektledare Socialstyrelsen, Ebba Silfverstolpe Agardh, projektledare Skolverket och Lisa Andersson, kommunikatör, Socialstyrelsen.

27. Vad gör oss lyckliga?

Under det senaste decenniet har lyckoforskningen rönt allt större uppmärksamhet. Föreläsningen syftar till att ge en introduktion till detta spännande forskningsfält. Exempel på frågeställningar som kommer att beröras är: Vad är lycka? Hur kan man studera lycka? Vilken roll spelar ekonomiska, sociala och psykologiska faktorer för en persons lycka? Går det att förändra sin lyckonivå?

Filip Fors Connolly jobbar som forskningssamordnare vid Umeå universitet. Hans forskning är främst inriktad på subjektivt välbefinnande och vilka faktorer som förklarar människors livstillfredsställelse och välbefinnande.


Kommer inom kort: Här hämtar du programmet i sin helhet (seminariebeskrivningar ingår).

Kommer inom kort: Här hämtar du en sammanställning över alla seminarier.