Onsdag 2 oktober kl. 11.00. Välj ett av följande seminarier i det här blocket när du anmäler dig::
- Omställningen till den nya processen i förvaltningsdomstol kring insatsen skyddat boende för medföljande barn
- Omställning pågår – redo för framtidens socialtjänst
- Hållbar socialtjänst – stöd från nationell nivå
- Kommunernas roll i arbetsmarknadspolitiken och förändring av socialtjänstens uppdrag
- Omställning genom avimplementering
- Fritidsbanken – Socialchefens verktyg för folkhälsa och social gemenskap
1. Omställningen till den nya processen i förvaltningsdomstol kring insatsen skyddat boende för medföljande barn
Den 1 april trädde ny lagstiftning om placering av barn i skyddat boende i kraft. Detta seminarium tar sikte på de nya reglerna om placering av medföljande barn.
Seminariet innehåller följande moment:
- En koncis redogörelse för den nya lagstiftningen
- En redogörelse för rättstillämpningen under året, till exempel domar, JO-beslut och IVO-beslut
- Sammanfattande slutsatser i det fortsatta arbetet med att implementera det nya processpåret.
Natalie Glotz Stade och Emma Fall, båda rådgivare och jurister på JP Infonet AB. (Foto: JP Infonet)
2. Omställning pågår – redo för framtidens socialtjänst
Förvaltningen för funktionsstöd i Göteborg är Sveriges största förvaltning för funktionsstödsfrågor. Det ger oss tyngd och kraft och även goda möjligheter att kunna satsa på förebyggande insatser.
I takt med ny socialtjänstlag och ökade behov i samhället behöver vi jobba smartare. Vi tillämpar lagstiftningen noggrant och har gjort flera kvalitetshöjande insatser inom myndighet. Med en välgrundad myndighetsutövning frigör vi resurser så att vi kan möta människor tidigare och arbeta mer förebyggande för de vi är till för.
Vi har gjort flera kvalitetshöjande insatser för socialsekreterare. Några av dessa är vårt fördjupade introduktionsprogram KompetensTrappan som för varje deltagare pågår under två och ett halvt år, arbetsbeskrivning för rollen, tjänstemätning för funktionsstöd specifikt och systematisk uppföljning med en egenkontrollplan med kvalitet i fokus.
Vi utvecklar också samverkan med civilsamhället, information och rådgivning, stöd till föräldrar och metodhandledning för personal för att bli bättre på metoder att möta barnens behov.
Vi ska arbeta mer med flexibla avlastningsformer och utveckla samarbetet inom staden och med fler aktörer. På så sätt ställer vi om från beslut när det behövs, till fler tidigt förebyggande insatser.
Vi har påbörjat resan men är inte framme ännu. Följ med på vår resa.
Alla seminarieledare är från Göteborgs Stad, Förvaltningen för funktionsstöd:
Karin Hansson, verksamhetschef Myndighet. (Foto: Privat)
Camilla Hesselroth, verksamhetschef Myndighet. (Foto: Göteborgs Stad)
Malin Lekman, processledare Myndighet. (Foto: Camilla Hesselroth)
Anna Lifjorden, avdelningschef Daglig verksamhet och stöd. (Foto: Göteborgs Stad)
Thomas Eklund, metodutvecklare Daglig verksamhet och stöd. (Foto: Niklas Sveenhuis)
3. Hållbar socialtjänst – stöd från nationell nivå
Hur bygger vi en hållbar socialtjänst med kraft av den nya socialtjänstlagen? SKR och Socialstyrelsen berättar om vilket stöd kommuner kan få idag och vilka stöd som utvecklas framöver. Vi diskuterar även hur lokal, regional och nationell nivå kan samarbeta för att utveckla en mer förebyggande, tillgänglig och kunskapsbaserad socialtjänst med fokus på individen.
Åsa Furén-Thulin, chef sektionen för socialtjänst och jämställdhet, SKR. (Foto: SKR)
Niklas Eriksson, samordnare omställning hållbar socialtjänst, SKR. (Foto: Privat)
Sabina Orstam, avdelningschef Kunskapsstyrning socialtjänst, Socialstyrelsen. (Foto: Socialstyrelsen)
4. Kommunernas roll i arbetsmarknadspolitiken och förändring av socialtjänstens uppdrag
Under våren 2024 presenterar utredningen om deltagande i heltidsaktiviteter för rätt till försörjningsstöd sina förslag. SKR ser att kravet på aktivitet ger kommunerna ett tydligare uppdrag att stödja arbetslösa med ekonomiskt bistånd – om det genomförs rätt. Samtidigt kommer utredningen om drivkrafter och möjligheter i försörjningsstödet att lämna sitt betänkande i december 2024. De ska då lämna en analys av fördelningen av ansvar för långtidsarbetslösa mellan staten och kommunerna.
Socialpolitik och arbetsmarknadspolitik närmar sig varandra. Vad krävs för ett fungerande sammanhållet stöd till individerna och vilka krav på omställning ställer det på kommunerna?
Oscar Svensson och Ulrica Runemar, utredare SKR. (Bilder saknas)
5. Omställning genom avimplementering
Avimplementering (aktiv utfasning av arbetsmetoder) är nödvändigt i samband med omställningen inför en ny socialtjänstlag. Seminariet utgår från studien Take away vid Lunds universitet och från erfarenheter om avimplementering inom socialtjänsten. Avimplementering handlar om hur gamla arbetsmetoder sätter käppar i hjulet när nya och bättre behöver implementeras.
I takt med att kunskap växer om vilka insatser som fungerar bäst, ställs ökade krav på att verksamheter ska sluta använda – avimplementera – arbetssätt som fungerar sämre. Det innebär att ta bort eller avsluta befintliga metoder, interventioner eller rutiner som inte längre anses effektiva, säkra eller kostnadseffektiva.
Oftast riktas större uppmärksamhet mot att starta något nytt än att lägga energi på att avveckla det gamla. Avimplementering bryter med detta tankesätt och sträcker sig över flera nivåer: från enskilda professionella till arbetsgrupper, till organisationer och till samhället som helhet. Den involverar ofta både processen att ta bort gamla arbetssätt och att samtidigt införa nya som förväntas ge bättre resultat.
Forskare och verksamhetsföreträdare föreläser och ger exempel på utmaningar och möjligheter i dialog med publiken.
Verner Denvall, professor, Lunds universitet. (Foto: Privat)
Kristina Carlsson Stylianides, doktorand, Lunds universitet. (Foto: Lunds universitet)
Cecilia Grefve Lang, förvaltningschef social- och funktionsstödsförvaltningen, Karlskrona kommun. (Bild Karlskrona kommun)
Christine Salemka Carlsén, bitr. socialdirektör Huddinge kommun. (Foto: Huddinge kommun)
6. Fritidsbanken – socialchefens verktyg för folkhälsa och social gemenskap
Forskning visar att hälsoklyftorna i samhället ökar. Det finns grupper som är mindre fysiskt aktiva än andra, däribland äldre och personer med funktionsnedsättning.
Fritidsbanken lånar ut sport- och friluftsutrustning gratis och arbetar aktivt för att nå alla grupper i samhället. En nyligen publicerad studie från Centrum för Idrottsforskning visar att Fritidsbanken når dem som andra har svårt att nå. På ett nyskapande sätt bidrar verksamheten till ökad fysisk och psykisk hälsa hos barn, unga, vuxna och äldre oavsett funktionsförmåga, etnicitet eller socioekonomisk bakgrund. Verksamheten bidrar till en god och jämlik hälsa samt social gemenskap.
Över 90 procent av de 130 fritidsbanker som finns i Sverige, är en kommunal verksamhet där många arbetar sektorsövergripande. Detta innebär en stor potential för en bättre fysisk och psykisk hälsa hos bland annat äldre och personer med funktionsnedsättning. Fritidsbanken Sverige har på flera håll i landet sett goda exempel på vad som kan hända när socialförvaltningen samverkar med kommunens fritidsbank. Under den här föreläsningen får du höra mer om det.
David Mathiasson, verksamhetschef på Fritidsbanken Sverige. (Foto: Fritidsbanken)
Erika Olkerud, strateg och koordinator av särskilda satsningar på Fritidsbanken Sverige (Foto: J. Olkerud)
www.fritidsbanken.se
instagram.com/fritidsbanken
facebook.com/fritidsbanken
linkedin.com/fritidsbankensverige
twitter.com/fritidsbanken