Onsdag 1 oktober kl. 14.00–15.00 (därefter eftermiddagsfika).
7. Stöd i föräldraskapet genom familjeorienterat boendestöd
8. Gör Signs of Safety någon skillnad i det utredande arbetet med barn och deras familjer?
9. Stärk motståndskraften mot otillåten påverkan i kommunal verksamhet
10. Goda exempel på brottsförebyggande arbete i Köpenhamn
11. Har socialtjänsten förutsättningar att arbeta kunskapsbaserat?
12. Att använda lokal data för att utveckla en kunskapsbaserad, jämlik och behovsanpassad äldreomsorg
Ladda ner alla seminariebeskrivningar som en pdf
7. Stöd i föräldraskapet genom familjeorienterat boendestöd
För tio år sedan ökade antalet familjer med NPF och komplexa behov i Växjö. För att undvika placeringar och skapa bättre förutsättningar för alla familjemedlemmar startade vi familjeorienterat boendestöd.
Under föreläsningen kommer vi att berätta mer om varför vi valde att satsa på familjeorienterat boendestöd och vinsterna vi har sett genom åren sedan vi började med det, både för familjer och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Idag har vi cirka 80 föräldrar med familjeorienterat boendestöd och ytterligare 30 barn som får insatser genom sina föräldrars boendestödjare. Vi jobbar bland annat med metoden PYC (Parenting Young Children) och under föreläsningen delar vi med oss av våra erfarenheter av det.
En förutsättning för satsningen har varit samverkan över avdelningsgränser för att ta tillvara olika professionella kompetenser och ge familjer ett samlat stöd över tid. Vi delar med oss både av framgångsfaktorer och utmaningar vi har stött på under arbetets gång.
Medverkande: Rebecka Åkesson, enhetschef, Jeanette Rossling, enhetschef, Isabel Johansson, boendestödjare och Camilla Frii, samordnare familjeorienterat boendestöd. Alla från förvaltningen för arbete och välfärd i Växjö kommun. Foto: Växjö kommun
8. Gör Signs of Safety någon skillnad i det utredande arbetet med barn och deras familjer?
Den australiensiska modellen Signs of Safety har sedan den formulerades på 1990-talet spridits till många länder. Den utgår från ett lösnings-och styrkebaserat förhållningssätt och tillhandahåller konkreta verktyg för att stimulera till ett partnerskap med de familjer som utreds och till att hitta lösningar som kan fungera på sikt, därför att de utgår från egna resurser och nätverk.
I Sverige har modellen blivit populär. Ungefär hälften av landets kommuner har gått utbildning och det tillkommer ständigt nya användare. Samtidigt är kunskapsläget osäkert. Vilken skillnad gör Signs of Safety i praktiken? Det har såväl svenska som internationella studier haft svårt att påvisa. Därför initierade socialchefer i Göteborgsregionen en studie som under 2022–2025 genomförts tillsammans med sex av medlemskommunerna. Två av dem ser modellen som grunden för sitt arbete sedan många år, två är nybörjare och två använder den inte alls. Med hjälp av aktläsning, skuggning av metodhandledning, nationell statistik och intervjuer med familjer som nyligen utretts har vi analyserat likheter och skillnader i arbetssätt och resultat.
Vid presentationen kommer vi att dela med oss av resultat samt reflektera över dem tillsammans med chefer från två medverkande kommuner: en som använder Signs of Safety och en som inte gör det. Projektet har rönt stort intresse i landets kommuner. Att bättre förstå vilka värden som eventuellt åstadkoms och vilka utmaningar som finns med att implementera dem tror vi är av generellt intresse för svensk socialtjänst.
Medverkande: Anna Melke och Jeanette Olsson, forskare vid FoU i Väst och affilierade till Göteborgs universitet. Therése Wissö, docent i socialt arbete vid Göteborgs universitet. Foto: GR, Katarina Englund resp. Göteborgs universitet
Sofia Holz, enhetschef Kungsbacka kommun. Louise Idestål, enhetschef Mölndals stad. Foto Helena Amundsson och Mölndals stad
https://goteborgsregionen.se/projekt/2023-08-21-signs-of-safety—en-studie-av-en-utredningsmodell
Anna Melke | LinkedIn
Anna Melke | Göteborgs universitet
Jeanette Olsson | LinkedIn
Therése Wissö | Göteborgs universitet
9. Stärk motståndskraften mot otillåten påverkan i kommunal verksamhet
Otillåten påverkan mot kommunala verksamheter kan få allvarliga konsekvenser på flera nivåer: för individen, organisationen och samhället. Personal inom socialt arbete riskerar att utsättas för påverkansförsök i sin yrkesutövning, bland annat från kriminella och extremistiska grupperingar.
Under detta seminarium får du ta del av konkreta verktyg och strategier från Brottsförebyggande rådets nya handbok, framtagen för att stärka motståndskraften mot påverkan. Lisa Pedersen, utredare på Brå, presenterar handboken och berättar hur kommuner kan arbeta förebyggande mot otillåten påverkan. Du får även en inblick i aktuell forskning om hur otillåten påverkan påverkar arbetsmiljön inom socialtjänsten. Anna Ekström, doktorand vid Högskolan i Gävle, berättar om sina forskningsresultat och reflektioner kring detta viktiga ämne.
Medverkande: Lisa Pedersen, utredare Brå och Anna Ekström, doktorand vid Högskolan i Gävle. Foto: Brå och Cato Lein
10. Goda exempel på brottsförebyggande arbete i Köpenhamn
På seminariet gör vi en utblick till Danmark och deras erfarenheter av brottsförebyggande arbete. Detta utifrån att FSS riksstyrelse i mars 2025 var på studiebesök i Köpenhamn.
Enheten för kriminalpreventiva insatser vänder sig till personer som vill lämna en kriminell livsstil. Socialarbetare, arbetsförmedlare, hälsocoach och psykologer arbetar tvärprofessionellt. Praktisk guidning, självmedvetenhet och sociala färdigheter står i fokus i mötet med en målgrupp med mångfacetterad problematik, tung kriminell bakgrund och som har svårt att guida sig själva. Kontakterna och arbetet pågår ofta under väldigt lång tid. Det bygger initialt på frivillighet men väljer man att gå in ställs krav på deltagande. Med relationsskapande och förtroende vill man få till en inre förändringsprocess som håller över tid.
Aktive drenge i Gadepulsen
2016 fanns ett 20-tal pojkar i åldern 6–11 år med många riskfaktorer och utåtagerande beteende i ett utsatt område. Med äldre gängkriminella bröder fanns stor risk att de skulle rekryteras in i gängen. Barnen saknade fasta ramar och deras föräldrar hade låg tillit till det danska samhället. Insatsen inriktade sig på att stärka skola, fritids och hemförhållanden (de tre arenor som bygger motståndskraft mot normbrytande beteende) och pågick mellan 2016 och 2022.
Lyssna till hur det gick för pojkarna och deras familjer och hur Gadepulsen fortsätter att arbeta i Köpenhamns utsatta områden.
Medverkande: Christina Ruben, chef på Socialförvaltningen i Köpenhamns kommun, förebyggande av gängkriminalitet, radikalisering. Fler talare tillkommer. Foto: Privat
11. Har socialtjänsten förutsättningar att arbeta kunskapsbaserat?
Den nya socialtjänstlagen syftar bland annat till att stärka en kunskapsbaserad socialtjänst och ställer krav på att verksamheten inom socialtjänsten ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Idag saknas övergripande och samlad kunskap om det system som ska stödja socialtjänsten att arbeta kunskapsbaserat och i vilken mån systemet fungerar ändamålsenligt.
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har undersökt socialtjänstens förutsättningar att arbeta kunskapsbaserat, dels med utgångspunkt i det system som är tänkt att stödja socialtjänstens kunskapsstyrning, dels med utgångspunkt i socialtjänstens egen organisation. Vi har diskuterat möjligheter och hinder med aktörer på nationell, regional och lokal nivå.
På det här seminariet presenterar vi vår bild av strukturen som är tänkt att stödja socialtjänsten att arbeta kunskapsbaserat. Föreläsningen kommer bland annat att dyka ner i frågor som:
- Hur ser socialtjänstens kunskapsstyrningssystem ut på nationell och regional nivå?
- Hur uppfattar socialtjänsten den kunskap som tas fram och sprids, och tar systemet till vara på lokalt producerad kunskap?
- Vad krävs för att skapa bättre förutsättningar för en kunskapsbaserad socialtjänst?
Medverkande: Therese Olmsäter och Carl Lundgren, utredare, Vård- och omsorgsanalys. Foto: Rickard Kilström
12. Att använda lokal data för att utveckla en kunskapsbaserad, jämlik och behovsanpassad äldreomsorg
Individbaserad statistik är ett viktigt underlag för att skapa en jämlik och behovsanpassad äldreomsorg. Studien SNAC Stockholm Äldreomsorg har analyserat biståndshandläggarnas bedömningar och beslut som gör det möjligt att identifiera viktiga samband mellan omsorgsbehov och insatser och hur dessa förändras över tid. Resultaten används som underlag för styrning och ledning samt vetenskapligt kunskapsbyggande.
Underlaget används till att besvara frågor som till exempel:
- Vid vilken ålder och med vilka behov och insatser debuterar man inom äldreomsorgen?
- Vilken sjukvårdskonsumtion föregår debuten?
- Under hur lång tid har man äldreomsorg och finns det olika typiska förlopp?
Underlaget är viktigt och ger möjlighet att följa omställningen till nya socialtjänstlagen, och utvecklingen mot en kunskapsbaserad, jämlik och behovsanpassad äldreomsorg.
Resultat och insikter från arbetet kommer att presenteras av de ansvariga forskarna från Stiftelsen Äldrecentrum tillsammans med Stockholms stads äldredirektör Karin Bülow och strateg Jenny Österman.
Medverkande: Bettina Meinow och Åsa von Berens, båda forskare/utredare, Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Åsa Hedberg Rundgren, direktör Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Foto: Yanan Li
Jenny Österman, strateg, äldreförvaltningen Stockholms stad. Karin Bülow, äldredirektör Stockholms stad. Foto: Privat