Föreläsarpresentationer
Sverige och våra värderingar i ett globalt perspektiv
Bi Puranen, generalsekreterare World Values Survey
World Values Survey är världens största studie om människors värderingar. Den genomförs sedan 1981 av oberoende forskare i många länder runt om i världen. Vad säger studien om Sverige i ett globalt perspektiv? Hur kan vi förstå värderingar i denna kontext? Hur står det till med tilliten? Och vad händer med migrantgruppers värderingar efter en tid i Sverige?
Bi Puranen berättar på Socialchefsdagarna 2021 om forskarnätverkets studier av hur världens befolkning ser på värderingar, sociala normer och vad man anser vara rätt och fel i samhället. Foto: Peter Sjödin
Ditt framtida jag: En mänsklig revolution
Sara Öhrvall, digitaliseringsexpert och författare
I denna föreläsning tar Sara Öhrvall oss med till en hisnande nära framtid där vi alla kan få förmågor som superhjältar. Hon visar hur ny teknik transformerar djupt mänskliga egenskaper, förstärker och förbättrar våra sinnen och medfödda förmågor.
Vi kommer att bli smartare, starkare och leva friska längre. Den nya tekniken har även potentialen att hjälpa oss att bli bättre, vänligare människor som i realtid kan se konsekvenserna av våra beslut och ageranden. Dessa insikter ger mängder av nya möjligheter till disruptiva affärsidéer, förbättrad offentlig sektor och ökad livskvalitet – men de väcker även för mänskligheten brådskande frågor:
Vad blir det nya normala? Hur långt ska vi utvecklas och vilka effekter kan det få?
Sara Öhrvall (foto Severus Tenenbaum) är en av Sveriges främsta experter på digital utveckling och har länge drivit digitaliseringsfrågor inom svenskt näringsliv. Hon har haft ledningspositioner på bland annat Volvo, Bonnier och nu SEB. Hon verkar i gränslandet mellan ny teknik och morgondagens mänskliga behov och har suttit i styrelsen för Investor, SEB och Umeå universitet med flera.
Sara har startat två egna verksamheter och studerat och arbetat i Tokyo, London, New York, Singapore, Bryssel och San Francisco. I dag sitter hon i styrelsen för Bonnier Books, Bonnier News, Vinnova, SNS och i international advisory board för Stockholm Resilience Centre. Hon är även ordförande i Pontus Schultz stiftelse, som verkar för ökad hållbarhet, jämställdhet och mångfald i näringslivet.
Den som velat förstå digitaliseringens effekter har kanske läst hennes krönikor om framtidens tekniktrender som hon i fem år skrev för Dagens Industri. Hennes första bok Ditt framtida jag: hur ny teknik revolutionerar människan och gör oss starkare, smartare och vänligare (2020) handlar om hur ny digital teknik kan komma att förändra människan i grunden, utveckla våra sinnen, få oss att tänka längre, orka mer och bli allt friskare.
Kan vi göra världen bättre med hjälp av matematik?
David Sumpter, professor i tillämpad matematik vid Uppsala universitet
Rätt använd kan matematik hjälpa oss att göra världen bättre. Men det finns en uppfattning om att matematik och algoritmer ger oss neutrala svar. När vi matar in data och får ut ett resultat, tror vi oftast att svaret är opartiskt, och att det inte innehåller alla de psykologiska fördomar som vi människor har.
Problemet är att vi inte tittar tillräckligt noga på vilka data vi matar algoritmen med. Algoritmen förklarar inte heller för oss vad som orsakar problemet vi tror att vi vill ha svar på. Ett exempel på detta är spaningsarbete på nätet där en algoritm ”bestämmer” vad polisen ska fokusera sitt arbete på. Detta visar även hur fördomar uppstår.
Hur kan vi då använda matematik, statistik och algoritmer i vårt förbättringsarbete?
David Sumpter ger exempel från sitt arbete både i forskning om fågelflockar, fiskstim och människors interaktioner. Vi använder matematik för att förstå social dynamik, som interaktion mellan ekonomisk utveckling, klimat och segregation i skolor. I arbetet använder vi inte algoritmen som neutral kunskap, utan som ett verktyg för djupare förståelse.
Matematik kan inte ersätta vår intuition men den kan hjälpa oss att fatta bättre beslut. David pratar om hur vi kan använda det på bästa möjliga sätt och undvika fallgropar, framförallt en övertro på matematikens neutralitet.
David Sumpter är professor i tillämpad matematik vid Uppsala universitet och författare till böckerna Fotbollens matematik, Uträknad och Tio ekvationer som styr världen. Hans forskning sträcker sig från hur fiskstim och myrkolonier beter sig till hur fotbollslags nätverk fungerar; från segregation i samhället till maskininlärning och artificiell intelligens. Han har arbetat för fotbollsklubbar som Hammarby och Barcelona, och arbetar aktivt med skolor, industri och den sociala sektorn.
(Foto: Mikael Wallerstedt)
Normbrytande ledarskap
Tess Olofsson, Sveriges första kvinnliga domare som skrivit svensk fotbollshistoria
Säsongen 2019 bröt Tess Olofsson ny mark som ordinarie domare i division 1 för herrar och fjärdedomare i en herrallsvensk match. I oktober 2020 skrev Tess svensk fotbollshistoria när hon dömde en match i Superettan och därmed blev första kvinnliga huvuddomare i en svensk elitmatch för herrar. Denna säsong har hon fått elitklassificering och tillhör nu den högsta gruppen på herrsidan.
På Socialchefsdagarna 2021 berättar Tess om hur hon genom hårt och målmedvetet arbete bryter ny mark och utmanar normerna. En inspiration både på och utanför fotbollsplanen!
Akropolis Pontus Åsbrink tackar domare Tess Olofsson efter fotbollsmatchen i Superettan mellan Akropolis och AFC Eskilstuna den 16 oktober 2020 i Stockholm. (Foto: Andreas L Eriksson/BILDBYRÅN)
Tess berättar också om ledarskapets betydelse som fotbollsdomare, att ta svåra och snabba beslut i ögonblick med hög puls och mycket som händer samtidigt. Det är inte bara 22 adrenalinfyllda spelare och tränarstaber som kan ha synpunkter på hennes beslut, utan även en passionerad och engagerad publik.
Genom ständig utvärdering och feedback har Tess kunnat fortsätta att utvecklas och känna glädjen i sitt yrke.
Vad krävs för att nå toppen
Men vad krävs egentligen för att nå den absoluta toppen? Vem är det som bestämmer? Räcker det att vinna spelarnas eller ledarnas förtroende på planen? Vad krävs för att komma till ett världsmästerskap, bli ordinarie domare i Herrallsvenskan och bryta sig in på internationell mark på herrsidan? Är det den egna prestationen som styr eller ligger det i någon annans händer?
Frågorna är många. Likaså fördomarna om en kvinnlig fotbollsdomare. Tess Olofsson berättar om att bevisa motsatsen och hur man når sina mål och drömmar i en mansdominerad värld.
Social justice and health equity
Professor Sir Michael G. Marmot
Att vidta åtgärder för att minska ojämlik hälsa är en social rättvisefråga. När vi utvecklar strategier för att få bukt med ojämlikheter i hälsa måste vi ta hänsyn till den sociala hälsoaspekten, inte bara titta på skillnaden mellan de allra mest utsatta och alla andra i samhället. I flera olika länder ser vi tydliga bevis på att nationell politik gör skillnad och att mycket kan göras på lokal nivå.
Men politik och insatser får inte begränsas till hälso- och sjukvården. De måste också omfatta människors livsvillkor från födseln till hur de växer upp, lever, arbetar och åldras. Vi ser bevis på att även om de ekonomiska omständigheterna är viktiga, är de inte de enda drivkrafterna för ojämlikhet i hälsa. För att minska hälsoklyftan krävs kunskapsbaserade åtgärder i hela samhället.
Professor Sir Michael G. Marmot MBBS, MPH, PhD, FRCP, FFPHM, FMedSci, FBA
Director of the Institute of Health Equity (UCL Department of Epidemiology & Public Health)
Sir Michael Marmot has been Professor of Epidemiology at University College London since 1985. He is the author of The Health Gap: the challenge of an unequal world (Bloomsbury: 2015) and Status Syndrome: how your place on the social gradient directly affects your health (Bloomsbury: 2004). Professor Marmot is Advisor to the WHO Director-General on social determinants of health.
instituteofhealthequity.org/
@MichaelMarmot @TheMarmotReview
