Så ser tidstjuvarna ut i våra verksamheter

En storföreläsning med Mats Alvesson på Socialchefsdagarna 2023

Föreläsarens bilder

Filmklipp hittar du längst ned!

Många av oss försöker göra rätt inom de regelsystem och normer vi har, men ändå kan det bli så fel. Och i dagens arbetsliv finns många tidstjuvar som stjäl tid från den egentliga verksamheten. Mats Alvesson är professor i organisationsteori och manar oss alla till att lyfta blicken, våga ifrågasätta och bli lite mer uppriktiga och obekväma. Ställa frågan: Vad håller vi på med, och varför? För att vi ska uppnå handlingskraft, mod och kreativitet behöver vi ibland gå utanför invanda rutiner och dammiga policydokument.

Funktionell dumhet är när vi försöker göra rätt, men det ändå blir fel. Mats Alvesson från University of Bath och Lunds universitet har skrivit flera böcker på temat, nu senast Dumhetsbekämpning (med klinikchef och överläkare Stella Cizinsky), och han befinner sig på Socialchefsdagarna för att provocera publiken något.

– Vi vill gärna tro att de flesta organisationer styrs av mål och ledning. Men faktum är att tidstjuvar styr det allra mesta i moderna organisationer. Det handlar om paragrafryttare, organisationsestetiker, trivseloptimerare, imitatörer och trendnissar. Det går åt en massa tid att göra allt by the book, se till att allt ser bra ut, är trevligt och inte sticker ut. Mycket låter logiskt och verkar rimligt, men när man tittar bredare och mer kritiskt är det inte alltid lika bra, menar Mats Alvesson.

Vi lägger mycket tid på att saker ska se bra ut

Ångest är en grundläggande tidstjuv, där många lägger mycket energi och resurser på att minska oro och rädsla, minimera risker och vara försiktig. Ingen får tycka att något är fel, och det ser illa ut om man avviker från normen. Det blir därmed viktigare hur omtyckt man är, än hur bra jobb man gör.

– Tjusighet är en annan tidstjuv som hänger ihop med ångest. Det tar mycket tid och kraft att fokusera på det som ser bra ut, även om det kanske inte är det som behövs. Ibland blir det en flykt från den svåra praktiken, att man inte tar tag i sådant som är besvärligt utan skyler över det med en flott framgångsform. Prat, planer och powerpoints verkar övertygande. Ju högre upp i karriären man kommer, desto mer jordförbindelse tappar man med den bökiga verkligheten, menar Mats Alvesson.

Hindrar påfunden oss från vårt riktiga arbete?

Mycket i dagens arbetsliv är ”påfund”, enligt Mats Alvesson. Det är saker som kanske inte är relevanta för alla, men som vi har fått order om uppifrån att göra. Han ger exemplen tillitsövningar, hbtq och kvalitetsarbete.

– Vi behöver ställa oss frågan om vi inte har viktigare saker att göra. Hjälper påfunden oss i vårt arbete? Eller hindrar det snarare oss från att lösa reella problem?

En annan tidstjuv är de ständiga mötena. Mats Alvesson visar bilden: ”Är du trött på att arbeta själv? Avskyr du att ta beslut? Håll ett möte! Du får träffa folk, känna dig betydelsefull, rita diagram, använda laserpekare. Allt på betald arbetstid. Möten – ett smidigt alternativ till arbete.” Publiken skrattar igenkännande.

– Planer är en annan vanlig tidstjuv. Vi har en fullkomlig explosion av krav, planer och rutiner – som blir viktigare än att det blir bra för brukarna. Vem hittar på det här? Och varför finner vi oss i detta? Det är vi som vidmakthåller de här dumheterna, och vi blir våra egna tidstjuvar när vi accepterar det. Vi måste istället börja reflektera mer och ställa oss frågorna: Varför? Vad är syftet med detta? Och våga ta lite stridigheter, menar Mats Alvesson.

För vi lyder alltför mycket, tycker Mats Alvesson. Eftersom vi inte vill krångla till det och bli impopulära är vi tysta och gör som vi blivit tillsagda, eller det som förväntas av oss. Och alla delar i bygget blir rätt gjorda, men helheten haltar – eftersom ingen riktigt funderar över den.

Ska vi följa rutinerna till varje pris?

Det svenska samhället går mer åt att bli en ”bocka av”-bransch, där man ska hålla ryggen fri. Han ger exempel på en skola, där en sjuåring blev förgiftad, trots att skolan ”följde sina rutiner”. Och att fortsätta följa sina rutiner trots att sådana incidenter händer, är det rätt väg att gå?

– Saker går illa, trots att allt har gjorts till punkt och pricka. Många följer rutiner, men lite handlingskraft, kreativitet och omdöme hade kanske ibland varit bättre? säger Mats Alvesson.

I den bästa av världar borde verksamheter ägna sig åt att göra bra jobb som leder till bra resultat. 70 till 80 procent av tiden borde ägnas åt produktivt arbete som man därefter utvärderar. Men idag går inte det, för det är så mycket annat vi måste hinna med. Och det är andra faktorer vi blir utvärderade på, där CYA (cover your ass) dominerar.

– Det grundläggande är att ha koll på praktik och resultat. Det låter trivialt, men försvinner ofta.

Och ledningen får gärna vara mer intresserad av resultattryck, än att vara granskningsbar, avslutar Mats Alvesson.

Frågor från publiken

Vem har kommit på det här med tidstjuvar?

Svar: Vi är alla medskyldiga: politiker som ska göra särskilda satsningar, lagar och regler som styr, media som granskar och interna krafter. Vi lägger mycket tid och kraft i det moderna samhället på att det ska se bra ut och bidrar indirekt till detta.

Vi har en rädsla för att göra fel, men vilket fel önskar du att chefer inom offentlig sektor gjorde lite oftare?

Svar: Att inte överdokumentera. Vi kan dokumentera lite mer minimalistiskt och ha kortare handlingsplaner. Mycket gör vi för juristers skull. Men ska vi offra kärnverksamheten för att de ska ha allt som underlättar deras arbete? Ställer man den frågan kanske man inte blir så populär.

Kan lydnad vara bra?

Svar: Vi ska lyda om det finns goda skäl, en tydlig poäng och om det kommer leda till något bättre. Annars behöver vi inte vara alltför lydiga. Det handlar om att välja sina strider. Skulle vi kunna fråga det under medarbetarsamtalet: Vilka strider har du tagit under det här senaste året?

Vad är bullshitbingo?

Svar: Då håller man öronen öppna efter bullshit och floskler från alla håll, det kan vara någon som säger det, det kan stå i ett mejl eller i ett reklamerbjudande. När man har identifierat tio floskler, då ropar man bullshit! Sedan utser man ett lämpligt pris.  

En del av vad vi sa för 30 år sedan, skönt att vi inte säger det längre.

Svar: Problemet är att vi har blivit överkänsliga och kräver curling. Vi dömer ofta mekaniskt människor som uttrycker sig spontant och med humor som inte träffar helt rätt. Folk kan bli kränkta för nästan vad som helst – vi har nolltolerans för kränkningar. Det blir svårt med högt i tak. Det är högt i tak om alla kryper, och det gör man idag. Vi är väldigt försiktiga och man får absolut inte säga något negativt. Vi har bara högt i tak för ofarliga frågor. Vi får se upp med det här och ratta skutan åt rätt håll. Men det behöver vara olika mellan arbetsplatser och vi kan inte ha samma typ av ideal, ibland krävs det mer öppenhet, ibland lite mer lågt i tak.

Hur ska man handskas med den politiska ledningen?

Svar: Man kan själv bli politiker och påverka internt. Politiken och förvaltningen innebär olika hierarkier, och på vissa nivåer har ingen någon aning om vad de andra gör. Vi kan brygga mellan dem, med informella samtal och närkontakt på olika sätt. Vi behöver undvika ensidig top-down, leda en hiss nedåt och uppåt. Vi kan inte bara köra hissen neråt, då hamnar men i underjorden, utan det måste vara uppåtresor också.


Det här var en storföreläsning på Socialchefsdagarna 2023 i Karlstad
Dokumentation: Jenny Asp textkonsult
Foto: © Peter Gunnebro/dalapeter.se
Filmad intervju: © Tomas Nord och Erland Vinberg på Agnesfilm