Seminarium 18 på Socialchefsdagarna 2023
Introduktionstext från socialchefsdagarna.se
2012 och 2013 utsågs Grums kommun, i tidningen Fokus, till Sveriges sämsta kommun att bo i. Detta följdes 2015 upp av Uppdrag Gransknings reportage ”Leva och dö i Grums” vilket även det pekade på de problem som återfanns i kommunen gällande såväl missbruk som psykisk hälsa. Men varför såg det ut såhär? Och vad kunde man möjligtvis göra åt det? Det blev startskottet för arbetet som kom att mynna ut i projektet Tillitsbyrån som finansierades av det finansiella samordningsförbundet Samspelet. Hur ser verkligheten ut? Hur mår kommuninvånarna och vilka är berättelserna bakom statistiken?
Det här är en föreläsning om att både se statistiken men också att se bortom statistiken och våga prata med de människor som utgör den. Fram träder bilden av människor med komplexa behov, människor som försöker navigera en vardag av myndigheters regelverk, normer, förväntningar. En rapport om hälsotal och ekonomiska förutsättningar låg till grund för en djupare och större kartläggning om just berättelserna bakom statistiken. Vilka normer, värderingar och vilken självbild färgar unga vuxna i Grums kommun? Hur kan vi tillgodose denna målgrupps behov och hur kan vi involvera dem i processen? Seminariet beskriver hur man kan hitta konkreta verktyg för att angripa de statistiska utfallen genom att söka vägar för att tillgodose målgruppens behov och höra deras berättelser. Hur Grums kommun, i nära samarbete med Experio Lab, involverar målgruppen och med tjänstedesign som verktyg bygger verksamhet med syfte att skapa värde för dem det berör.
Grums kommun
Grums kommun består av cirka 9 000 invånare och ligger placerat ungefär 2 mil väster om Karlstad. I kommunen finns pappersbruket Gruvön som är en stor arbetsgivare för många kommuninvånare.
I en rapport över folkhälsan i Grums så visade sig flera utmanande förutsättningar jämfört med liknande kommuner och att invånarna i kommunen uppvisade ett lågt välmående med hög psykisk ohälsa och problem med missbruk.
Tillitsbyrån
Utifrån ovanstående skapades för tre år sedan det femåriga projektet Tillitsbyrån. Projektet finansieras av samordningsförbundet Samspelet. Den första tiden har ägnats åt att kartlägga problembilden och se på lösningar. Ville se bakom statistiken, prata med människorna och höra deras röster/berättelser.
Experio Lab Värmland
Experio Lab ingår i Region Värmlands utvecklingsenhet och har som uppgift att skapa kunskap och förmåga till en mer användardriven utveckling av hälso- och sjukvården. Experio Lab arbetar med designmetoder för att tillsammans med medarbetare i vården, patienter och närstående utforma offentliga tjänster. Arbetet består av att introducera nya förhållningssätt, verktyg och metoder som har sitt ursprung i design, användarcentrering och ett tjänstelogiskt perspektiv.
David Freundt, processledare Tillitsbyrån i Grums kommun och André Szeles, tjänstedesigner på Region Värmland/Experio Lab.
Underliggande faktorer
Utgår från begreppet Reflexivitet – att medvetandegöra och synliggöra de sociala strukturer och faktorer som vi och andra formas av för att undvika stigmatisering. Det vi skapar, formar oss tillbaka. Exempelvis att digitaliseringen i samhället har resulterat i ökad psykisk ohälsa. Även ansvarsprincipen nämns som innebär att det också är möjligt att forma samhället tillbaka.
Sammanfattning av resan hittills:
Föreläsarna berättar att de identifierat tre områden som arbetet kommer fokusera vidare på:
Systemet
I nuläget finns rigida strukturer samt att mycket resurser går till behandlande insatser. Istället vill Tillitsbyrån arbeta med att nå visionen som innebär ett transformativt främjande och förebyggande arbete. För att uppnå det krävs ett arbete med att bygga verksamheten utifrån användarnas behov, öka förtroendet och tilliten i all verksamhet, att skapa en gemensam plattform för folkhälsoarbete i kommunen, att ha främjande insatser för individerna, att arbeta med att nyansera nolltoleransen och de rigida strukturerna hos inblandade organisationer samt att ha ett hela-glivet-perspektiv på individer i all verksamhet i kommunen.
Människorna
I nuläget finns ingen känsla av sammanhang (KASAM) för människorna och ingen tillit till myndigheter. Istället vill Tillitsbyrån nå ett scenario där människorna känner tillit och har en känsla av sammanhanget de befinner sig i. Tillvägagångssättet för att ta sig dit tänker de är att få människorna att känna innanförskap, få ett stärkt socialt kapital, att ha alternativa förebilder att se upp till, att få stöd i känslohantering, att stärka den inre motivationen hos människorna, att känna tillit (bl.a. till stöttande verksamheter) samt att stärka tilliten till sig själva.
Platsen:
Inledningsvis präglades platsen av skadliga samhällsnormer och visionen är istället att få främjande och inkluderande normer för Grums. För att nå dit behöver arbete ske med följande områden:
- Hantera bruksortsproblematiken genom att förändra utbildningsnormen, jobba med de starka gränsdragningarna mellan kön och ”klass”, synliggöra och förändra kring omhändertagandebehovet som byggs genom bruksortstraditionen, samarbeta med industrin och reflektera över deras sociala ansvar.
- Hantera glesbygds-/landsbygdsproblematik (bygga innanförskap, bygga egenförmåga hos unga män, bryta normer kring kön och ”klass”).
- Hantera identitetsproblematiken (förstå Grums narrativ och identitet, går det att förändra det dåliga med de starka sociala arven och nyttja det som är bra? Samt att bryta missbruks- och bidragsnormen.)
Tillitsbyrån har som mål
- Att ett nytt narrativ ska växa fram för Grums som inte är stigmatiserande.
- Att få ett system som är flexibelt och organiserat.
- Att välfärdstjänster bygger på tillit och relationer mellan människor.
Föreläsarna betonar skillnaden mellan organisation och organisering. Organisation syftar på den formella struktur och enheter som utgör en institution. Organisering avser en dynamisk och kontinuerlig process. Vilka förändringar är möjliga och vilka kan vi påverka? Göra mer av det som fungerar och mindre av det som inte fungerar.
Föreläsarna problematiserar de regelverk som respektive organisation har och som fyller en funktion i det sammanhanget men visar en bild av hur det är att vara i den enskilde individens skor i kontakten med samhället/offentlig sektor. Om den enskilde står utanför arbetsmarknaden och har kontakt med kommunen, regionen, CSN, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen så har respektive organisation olika regelverk som är fullt logiska för dem i sin egen kontext. Föreläsarna påtalar även att de olika regelverken påverkar varandra och ibland motverkar varandra. Där står den enskilde individen som ska försöka manövrera mellan regelverken. Det är viktigt att se över organisationsgränserna och utgå från den enskildes perspektiv.
Organisering
I Grums har de organiserat sig enligt följande för att arbeta med de utmaningar som framkommit:
Styrgrupp som håller riktning i arbetet.
Projektgrupp med chefer med beslutsmandat i medverkande verksamheter.
Arbetsgrupp med tillitsagenter från varje medverkande verksamhet som utgör representanter i arbetsgruppen. Tillitsagenterna är personer som har direktkontakt med målgruppen.
Inledningsvis hölls personliga intervjuer för att ta del av de historier som personerna hade men ville nå ut till fler. Utgår nu från ett material som heter Värde för vem? (https://experiolab.se/wp-content/uploads/2021/05/Varde-for-vem.pdf). Materialet är framtaget av Experio Lab och är ett arbetssätt för att bedriva enkätverksamhet för att få fram historierna bakom statistiken. Respondenten får vikta saker mot varandra snarare än att ge svar på en skala. Visade sig vara ett bra verktyg för att nå ut till fler deltagare.
Det framkom att många deltagare var nöjda med de insatser de hade men att stödet inte var samordnat mellan fler verksamheter. Utifrån deltagarnas synpunkter kunde arbetsgruppen arbeta vidare med att se över hur de kunde bli mer samordnade. Arbetsgruppen arbetar utifrån BIP (Beskaeftigelses Indikator Projektet) och är en danskt progressionsmätningsstudie som används för att mäta progression hos individer med komplexa behov och där målet är att få personer som står långt från arbetsmarknadens förfogande ut i sysselsättning. Arbetsgruppen har haft planeringsdagar tillsammans vilket har lett fram till en utvecklingsplan där det tydliggörs vilka insatser samt stöd som en person har.
Frågor från publiken
En fråga från publiken gäller utvecklingsplanen som tas fram i Grums, vem tar initiativet till den? Föreläsarna säger att det nio gånger av tio socialsekreteraren på individ- och familjeomsorgen som tar initiativ men att arbetsgruppen bestämt att det inte finns något hinder för att någon annan också initierar behovet. Uppföljning av utvecklingsplanen görs minst var tredje månad.
En annan fråga från publiken gäller hur de fått deltagarna att besvara enkäten? Svaret är att stödet har varierat. I vissa fall finns någon tillgänglig som stöd eller för frågor. Har arbetat mycket med att vara synliga i de miljöer där deltagarna är, exempelvis på IM-programmet.
En avslutande fråga gäller om Grums kommer hamna högre upp på listan utifrån arbetet? Föreläsarna säger att det redan hänt men att det inte nödvändigtvis har med arbetet att göra. Förhoppningen är att arbetet hittills bidragit med mer tillit och har sett möjligheter till att använda metoden för att fokusera på unga kvinnor som också var ett område där Grums stack ut i statistiken.
Föreläsarna tipsar om att det finns en bild i materialet Värde för vem? (bild 56) som går att använda vid mindre workshops om man vill se över sin egen kommun/verksamhet. Skapa, bryta och behålla.
Det här var ett seminarium på Socialchefsdagarna 2023 i Karlstad
Dokumentation: Johanna Elfgren, universitetsadjunkt i socialt arbete, Karlstads universitet
Foto: © Peter Gunnebro/dalapeter.se