Seminarium 13 på Socialchefsdagarna 2023
Föreläsare: Anette Stork Stjernström, enhetschef förebyggande socialtjänst i Huddinge kommun. Sandra Edholm Ignat, föräldrarådgivare i Huddinge kommun. Maja Öberg, föräldrarådgivare i Huddinge kommun. Yvania Avila, rektor Annerstaskolan i Huddinge kommun.
Anette Stork Stjernström, enhetschef förebyggande socialtjänst i Huddinge kommun, inleder med att berätta att seminariet kommer att handla om hur en lättillgänglig och förebyggande socialtjänst kan se ut i praktiken. Målet med detta var att minska antalet orosanmälningar, öka skolnärvaro och avdramatisera kontakt med socialtjänsten.
Utgångspunkten var att det ska finnas en hållbar socialtjänst som är kunskapsbaserad och håller god kvalitet. Anette menar vidare att vi idag pratar om en första linjens socialtjänst – det ska vara lätt att få kontakt och stöd. Anette poängterar viktiga faktorer och aktörer för att öka förståelsen för socialtjänsten och det är samverkan, närområdet, polisen och civilsamhället. Där föräldrarådgivarrollen innebär att stärka tidiga förebyggande insatser samt göra en lättillgänglig socialtjänst.
Det fanns ett behov av att samverka kring familjer med barn i grundskolan, då barn mellan 6 och 12 år hade inte samma stöd. Tanken med att erbjuda stöd till familjer i sitt föräldraskap i tidig ålder var att undvika mer ingripande insatser när barnen blir äldre. De anställde två föräldrarådgivare 2020 och de finansierades av statliga medel. Idag är de tio föräldrarådgivare som arbetar i fyra områden i kommunen. En utvärdering har visat att det har fallit väl ut – det är inte längre i projektform utan har arbetats in i ordinarie verksamhet.
Från vänster till höger: Sandra Edholm Ignat, föräldrarådgivare i Huddinge kommun. Yvania Medina Avila, rektor på Annerstaskolan i Huddinge kommun. Maja Öberg, föräldrarådgivare i Huddinge kommun. Anette Stork Stjernström enhetschef förebyggande socialtjänst.
Mål och syfte
Målet och syftet med att inrätta föräldrarådgivare är att barn ska klara sin skolgång, att föräldrar ska få stöd i sitt föräldraskap, att skapa förtroende för socialtjänstens insatser samt uppnå en god samverkan mellan skola och socialtjänst. Barn vistas i skolan stor del av sitt liv därför är det viktigt att finnas där barnen är, de flesta barn finns ju inte på socialtjänstkontoret, konstaterar en av föreläsarna. Centralt i arbetet är att bibehålla viktiga relationer mellan skolan och området. Idag arbetar föräldrarådgivarna i fyra områden i Huddinge kommun – en del faktorer är lika mellan områdena meda andra är olika. Det är alltså alltid viktigt att ta hänsyn till områdets lokala förutsättningar. Hur de olika föräldrarådgivarna arbetar anpassas efter vilket område de arbetar i.
Vad gör en föräldrarådgivare?
Maja Öberg, föräldrarådgivare i Huddinge kommun berättar vad familjerådgivarna gör i sitt arbete. Det kan handla om individuellt stöd, exempelvis råd- och stödsamtal eller de kan vara med på möten på skolan med föräldrarna och möta upp de behov som kan finnas för att göra mötet meningsfullt och begripligt.
Det kan också handla om stöd på gruppnivå i form av föräldragrupper eller utbildning för personal. Maja ger exempel på några metoder. ABC är en modell som handlar om att lära sig vilka funktioner som leder till ett visst beteende. Komet är en utbildning som riktar sig till lärare och föräldrar som syftar till att förbättra sättet att kommunicera vilket i sin tur ska leda till mindre konflikter och bråk i hemmet och på skolan. FÖS som är en kurs i föräldraskap till utrikesfödda med barn i åldrarna 0–18 år.
Som stöd på gruppnivå har föräldrarådgivarna även startat ett föräldracafé där de arbetar efter de behov som finns bland föräldrarna. Enligt Maja är det viktigt för att skapa ett sammanhang för föräldrarna. Ett tema de har arbetat med är fritidsaktiviteter. Frågor har berört vad finns det, hur gör man för att anmäla sitt barn till aktivitet. Föräldrarådgivarna har även bjudit in aktörer som håller i fritidsaktiviteter i området som då har berättat som sin verksamhet.
En annan viktig arbetsuppgift är att samverka med skolan – som är den här föreläsningens fokus. Maja menar att det är viktigt att synliggöra samverkan med skolan i flera olika sammanhang. Det kan ske genom befintliga arenor men också skapa nya. Föräldrarådgivarna tänker att det ska leda till att de når ut till föräldrar på ett bättre sätt och också lära känna personalen på skolan.
Tanken är att detta i sin tur ska underlätta i samtal där alla tre parter är inblandade. Exempelvis deltar föräldrarådgivarna vid skolstart och skolavslutning, de anordnar sommarfest, de är med på föräldramöten och anordnar workshops för skolpersonal om hur socialtjänsten arbetar och med vad. Maja menar att detta har varit intressant att ”ta med in i skolans värld” och höra hur de tänker om socialtjänstens arbete. Ett annat forum de samverkar i är elevhälsoteamets (EHT) möten. Det började med att de var med i forum där hela EHT träffades, nu har de övergått till att vara med på möten där delar av EHT träffas och dessa möten sker en gång i veckan.
Vidare berättar föräldrarådgivarna att samverkan med andra aktörer ingår i deras arbete. Föräldrarådgivarna samverkar med den egna enheten (förebyggande socialtjänst), familjecentralens kuratorer, mottagningen för barn och unga, fritidsgårdar, ABF, SFI och biblioteket. Det är bra att känna till varandra eller kunna hänvisa till andra verksamheter.
Till sist så berättar Maja att de även arbetar metodutvecklande och nämner arbetet med ”Vägen framåt”, ett exempel på lokal samverkan. ”Vägen framåt” syftar till att nå barn tidigt, på frivillig väg. Det kan handla om barn i ”periferin”, de som på något sätt uppmärksammats av läraren i form av någon slags oro. Metoden vänder sig till barn i åldrarna 6–16 år och det är två föräldrarådgivare som har hand om två skolor. Föräldrarådgivarna har rum både på skolan men också på familjecentralen. De beskriver området som att många lever i trångboddhet, vanligt att föräldrar arbetar flera jobb samt att de har lågt förtroende för myndigheter. Dessa omständigheter påverkar hur föräldrarådgivarna arbetar. Utvecklandet av denna metod var möjlig på grund av redan välfungerande samverkan med skolor.
Från vänster till höger: Sandra Edholm Ignat, Anette Stork Stjernström, Maja Öberg och Yvania Medina Avila.
Exempel från verkligheten
Vilka är föräldrarna vi stöter på? frågar sig Sandra Edholm Ignat som är föräldrarådgivare i Huddinge kommun. Hon berättar att de har arbetat med cirka 45 familjer på något sätt på Annerstaskolan. En del har de träffat en gång, andra flera gånger. Sandra menar att det är lättare för föräldrar att kontakta föräldrarådgivarna även om bara något ”litet” händer. Föräldrarådgivarna kan fungera som ”en ingång” för föräldrarna – även om inte de kan hjälpa till så kan de lotsa vidare till rätt verksamhet eller person. Därefter berättar föräldrarådgivarna om några konkreta exempel som de stött på i sitt arbete.
Det första exemplet handlade om en ensamstående mamma med fyra barn som alla har någon form av särskilda behov. Vid en inkommen orosanmälan fungerade föräldrarådgivarna som ett stöd i mötet med personalen på socialtjänsten. Sandra upplevde att de fick fin kontakt med mamman efter det.
Ett annat konkret exempel handlade om en familj där barnet förekom i många konflikter i skolan. Föräldrarådgivarna träffade föräldrarna tillsammans i syfte att bygga relation samt prata om oron. Men Sandra poängterar att det också är viktigt att lyfta det som föräldrarna gjorde bra för det tänker de kan bidra till att skapa tillit i relationen mellan föräldrarådgivarna och föräldrarna. Föräldrarådgivarna ville koppla på skolpsykologen, något föräldrarna var tveksamma till inledningsvis. Föräldrarådgivarna förklarade vad en skolpsykolog gör och vem personen i fråga var. Det slutade med att de kunde ta in skolpsykologen för vidare kontakt med barnet.
Sandra penar på vikten av att inte avsluta kontakten för fort. I ett ärende var utgångspunkten att det hade skett ett missförstånd – föräldrarna ville inte ha hjälp på grund av att en felaktig bild av Sverige hade förmedlats till dem. Föräldrarna hade problem med gränssättning (ex. begränsning av skärmtid) på grund av att barnet spelade ut desinformation om att de skulle kunna utvisas ur landet om de kom i kontakt med socialtjänsten. Därför vågade inte föräldrarna sätta gränser mot barnet.
Ett sista konkret exempel handlade om ett barn med utåtagerande beteende. Det var problem som hade pågått under längre tid och hade till slut resulterat i en orosanmälan från skolans sida. Men den orosanmälan som inkom till socialtjänsten var inte ”tillräcklig” för att starta utredning. Där kunde föräldrarådgivarna hjälpa skolpersonalen med att formulera en innehållsmässigt tydligare orosanmälan samt använda ett språk som väckte uppmärksamhet hos personalen på socialtjänsten. Föräldrarådgivarna menar att det är viktigt att vara en länk som föräldrarådgivare och kunna förstå olika verksamheters språk för att beskriva samma sak/omständighet.
Samarbete i praktiken mellan Myndighet Barn och Unga och Föräldrarådgivare
Vid orosanmälningar kan föräldrarådgivarna vara behjälpliga. Som nämnts ovan kan de kan påverka vad skolpersonalen skriver i sina orosanmälningar eller lyfta om de anser att skolan bör avvakta med en orosanmälan. De kan också följa med familjer genom en utredningsprocess – ställa frågor om hur föräldrarna uppfattar möten, vad föräldrarna förstått och inte förstått, förklara vissa saker mer ingående. Föräldrarådgivarna har fått feedback från föräldrarna att de är nöjda med detta stöd. Myndigheten Barn och Unga kan också hänvisa föräldrar till föräldrarådgivarna.
Men det kan som förälder vara svårt att ta kontakt så föräldrarådgivarna har som rutin att de alltid är de som ringer upp föräldrarna, detta poängterar föräldrarådgivarna som väldigt viktigt. Sandra och Maja tar också upp att det kan finnas både utmaningar och möjligheter med att samarbeta. En utmaning kan vara att skola/socialtjänst använder olika språk för samma sak. Andra utmaningar kan handla om att skolan inte känner till socialtjänstens åtgärdsprogram samt utmaningar relaterade till förtroendefrågor. Föräldrarådgivarna upplever också att det kan vara svårt att få till möten med Myndigheten för Barn och Unga. De hoppas att färre barn hamnar mellan stolarna och att socialtjänstens språk kan lyftas in i skolan.
Vad tänker skolan?
I en förinspelad video berättar den biträdande rektorn på Annerstaskolan att hon upplever föräldrarådgivarna som neutrala, mjuka personer som ger både skolpersonal och föräldrar stöd. Det går enkelt att boka in möten med föräldrarådgivarna på kort varsel. Hon menar vidare att föräldrarådgivarna även har korta regelbundna avstämningsmöten med EHT och stöttar föräldrar i mötet med andra institutioner i samhället.
Biträdande rektorn rekommenderar varmt att placera föräldrarådgivarna på skolan. Även en speciallärare har medskick från en förinspelad video. Specialläraren anser att föräldrarådgivarna har mycket kontakt med föräldrar och att det i vissa samtal uppdagas att föräldrar är i behov av stöd, så som exempelvis stöd i sitt föräldraskap, frågor relaterade till fritid och gränssättning. Det är många gånger som inte specialläraren kan hjälpa till men då är det bra att kunna hänvisa till föräldrarådgivarna anser hon. På EHT-möte lyfts frågor om vissa elever. Då är det bra att föräldrarådgivarna är med. När det är familjer som specifikt har bett om stöd så har föräldrarådgivarna löst detta på ett skyndsamt sätt. Specialläraren önskar att alla skolor skulle ha en föräldrarådgivare.
Yvania Avila, rektor Annerstaskolan, är med på plats på konferensen och ger åhörarna en beskrivning av skolan och området där skolan ligger. Skolan har cirka 320 elever och 74 personal. Skolan har en hög andel behöriga lärare. Det är en hög in- och utflyttning av elever och cirka 25 procent av skolans elever har varit i Sverige i mindre än fyra år. Cirka 90 procent av eleverna har invandrarbakgrund och en stor andel läser svenska som andraspråk. Föräldrarnas utbildningsnivå är låg, 31,9 procent av dem har eftergymnasial utbildning.
När rektorn började låg elevernas betyg lågt. Men hon menar att det speglade det faktum att skolan låg i ett socioekonomiskt utsatt område samt betraktas som ett särskilt utsatt område (Flemingsberg), och att skolan inte kompenserade för detta. För det står i skollagen att det ska vara en likvärdig skola oavsett dessa förutsättningar.
Yvania berättar att skolans personal har spelat en stor roll i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet på skolan samt att de arbetat systematiskt för att förebygga att färre riskerar att drabbas av psykisk ohälsa. Därför är det viktigt enligt rektorn att:
- Samarbeta över förvaltningsgränser
- Samarbeta med olika professioner
- Sätta elevens bästa i fokus
Rektorn menar att det krävs organisatoriska förutsättningar för att samverka. Det gäller att ha ett organiseringsperspektiv på skolutveckling. Man måste som rektor utgå från forskning och systematiskt kvalitetsarbete. Skolan måste ha en organisatorisk drift där föräldrarådgivare måste ingå.
Framgångsfaktorer och utmaningar
Fördelar och framgångsfaktorer som rektorn ser med att arbeta med föräldrarådgivare är att de kan ge stöd i ett tidigt skede, uppmärksamma där det finns behov av stöd, vara en del av ett lärande team (tillsammans med EHT), där de lär av varandra exempelvis språk och insyn i varandras yrke/roll. En fördel är också att föräldrarådgivarna kan avdramatisera en första kontakt med socialtjänsten.
Utmaningar som rektorn beskriver är vårdsekretessen, exempelvis var skolsköterskan väldigt tyst i början och det blev därför svårt att samverka. Nu har de löst det med förmöten mellan rektor och skolsköterska där de diskuterat vad de kan/vill ta upp i mötet med föräldrarådgivarna. En annan utmaning är att det tar tid att få insyn i varandras roller och uppgifter, en hel termin tog det för dem. Det tar även tid att få en samsyn mellan skolpersonal och föräldrarådgivarna.
Yvania avslutar med att berätta om några effekter av att införa föräldrarådgivare. Resultatet av Elevenkäten visar att upplevelsen av trygghet har ökat successivt de senaste tre åren och att elever i behov av stöd har fått det.
Det här var ett seminarium på Socialchefsdagarna 2023 i Karlstad
Dokumentation: Victoria Lönnfjord, universitetslektor i socialt arbete, Karlstads universitet
Foto: © Peter Gunnebro/dalapeter.se