Seminarium 12 på Socialchefsdagarna 2023
Föreläsare: Anders Bergh, Socialstyrelsen och Eva Nordqvist, NKA – Nationellt kompetenscentrum anhöriga.
Marie Ivarsson sitter i styrelsen för Föreningen Sveriges socialchefer. Hon välkomnar deltagarna och presenterar föreläsarna.
Eva Nordqvist från NKA inleder och berättar att seminariet kommer att handla om anhöriga, anhörigfrågor, närstående, anhörigperspektivet, den första anhörigstrategin och innebörden av rollen som anhörigkonsulent.
Begreppen anhörig och närstående
Eva frågar åhörarna hur många som arbetar med yngre anhöriga det vill säga barn och unga, och det är ett par i publiken som gör det. Hon frågar därefter hur många i publiken som anser sig vara anhöriga överhuvudtaget, och ytterligare ett par räcker upp handen.
Eva Nordqvist är socionom/möjliggörare vid Nationellt kompetenscentrum anhöriga, NKA.
Eva belyser vikten av att förstå begreppen anhörig och närstående. Inom kommuner, och även i den nya nationella strategin, används begreppet anhörig i betydelsen av den som hjälper och stödjer någon som är sjuk eller i behov av omsorg. Närstående som begrepp används i sin tur för den som tar emot vård eller omsorg. Det finns dock en begreppsförvirring eftersom hälso- och sjukvården tvärtom ofta använder begreppet anhöriga för att beskriva de personer som finns i nätverket runt en patient. Eva frågar därefter publiken om de är anhöriga i enlighet med kommuners definition av begreppet, och när hon förtydligar begreppet på detta sätt så är det fler i publiken som upplever sig vara anhöriga.
År 2018 var 1,3 miljoner vuxna anhöriga och gav vård och stöd till närstående som är svårt sjuka eller har en funktionsnedsättning. 150 000 personer antogs samma år gå ner i arbetstid eller sluta sitt arbete för att kunna hjälpa stötta/hjälpa en närstående.
Studier som belyser anhörigas upplevelser
Eva beskriver därefter studier om anhörigas upplevelser. Studierna belyser att anhöriga i högre grad än idag önskar blir sedda och delaktiga i den närståendes vård. Vi vill bi sedda som en resurs av vården. Vidare är det vanligt att anhöriga upplever sig vara en skugga bakom den närstående som inte blir tagen på allvar.
Anhöriga belyser att de önskar ett individuellt och flexibelt stöd, inkluderande exempelvis stödsamtal, avlastning, mer information och ekonomiskt stöd. Många anhöriga uttrycker också en oro för att själva bli sjuka, och därmed inte kunna vara det stöd de är för den närstående. Dessutom belyser de brister i dagens stöd till anhöriga, bland annat att det ser olika ut i olika delar av Sverige och mellan kommuner, samt att anhöriga har svårt att få ekonomiskt stöd.
I underlaget för den nationella strategin framkommer att anhöriga upplever att biståndsbedömningarna är godtyckliga och rättsosäkra. En konsekvens av dessa brister är att anhöriga drabbas av sämre både fysisk och psykisk hälsa. I underlaget framkommer könsskillnader: att män ofta står för praktiskt stöd medan kvinnor tar större emotionellt ansvar och också själva mår sämre. Anhöriga beskriver vidare att de saknar tid för återhämtning och att de inte orkar med egna sociala kontakter. Eva beskriver exempel där anhöriga behöver ställa upp på grund av att den ordinarie vården inte räcker till.
2017 tog NKA initiativ till den nationella strategi, och under våren 2022 kom beslut från regeringen att strategin blir av. Syftet med strategin är att stärka anhörigperspektivet inom vård och omsorg, samt att göra stödet till anhöriga mer likvärdigt över landet. Det svenska anhörigstödet kommer bli det sjätte i Europa. Sedan tidigare finns anhörigstödstrategier i Norge, England, Skottland, Frankrike och Irland.
En nationell anhörigstrategi
Anders Berg inleder sin del av presentationen med att beskriva strategins bakgrund och syfte. En strategi inbegriper inga nya lagar, utan ska snarare ses som en tydlig viljeinriktning, att så här vill vi att stödet till anhöriga ska utvecklas.
Anders Bergh är utredare vid Socialstyrelsen.
År 1998 skrevs en ny formulering in i socialtjänstlagen, nämligen att anhöriga bör stödjas. Därefter kom stimulansmedel och några år senare kom yrkesrollen anhörigkonsulent. Åren 2005–2006 såg man att alla kommuner hade utformat någon form av anhörigkonsulenttjänst.
Dessa tjänster var dock ofta inriktade mot att stödja anhöriga till äldre. 2009 ändrades formuleringen i socialtjänsten igen, från bör till ska stödjas. Lagstiftningen förtydligades på detta sätt med att anhöriga är en bredare grupp, och inte endast anhöriga till äldre. När förståelsen för vem som är anhörig breddades så blev det i sin tur än mer tydligt att att stödet måste anpassas till detta.
2022 kom anhörigstrategin. Anhörigbegreppet förtydligades och vidgades. Den anhöriga ses nu vara den som är den viktiga för individen. Det kan vara familj men också granne eller vän. Anhörigstrategin och anhörigperspektivet ger möjlighet att ge stöd tidigare, jobba förbyggande och anpassa stödet. Anhörigstrategin avser både vård, omsorg och socialtjänst och fler anhörigskap synliggörs.
Socialstyrelsen har inom ramen för strategin fått tre uppdrag av regeringen:
1) ta fram stöd för att stärka anhörigperspektivet inom hälso- och sjukvård och omsorg.
2) ta fram stöd till kommunerna för ett mer individanpassat och likvärdigt stöd till anhöriga. Ambitionen är att det ska bli ett konkret stöd till handläggare som möter anhöriga.
3) följa upp anhörigperspektivet och stödet utifrån ett nationellt perspektiv. Detta förslag ska lämnas över till regeringen på fredag (29 september 2023.
Andreas beskriver betydelsen av anhörigperspektivet. Det är ett förhållningssätt som ska finnas bland all personal, alla nivåer i organisationen, från högsta chef till handläggare till genomförande av insatser och uppföljning. Perspektivet ska därigenom genomsyra hela processen från det att en person ansöker om stöd, till beslut, genomförande och uppföljning. Alla i hälso- och sjukvård och socialtjänsten ska ha med sig de anhöriga i sitt arbete och förhållningssätt till brukare och patienter.
Anhörigperspektivet handlar därigenom om att se, bekräfta och göra den anhöriga delaktig. I processen håller man den anhörige informerad om den enskilde hälsa, vård och omsorg. Delaktighet skulle därigenom kunna innebära att den anhöriga kan vara med i processen då den enskilde söker och får vård. Hen kan vara med och lyssna och delge den enskilde information etc. Det innebär också att socialtjänst och hälso- och sjukvård i större utsträckning får möjlighet att uppmärksamma den anhörigas eget behov av stöd. Verksamheterna ska också sätta sig in i vad anhörigskapet innebär, hur det ser ut för dem som är anhöriga.
Publiken ställer därefter fråga som belyser problematik som kan uppstå i relation till anhöriga. Det kan vara kontrollerande anhöriga, anhöriga som utsätter den enskilde för våld etc. Hur förhåller sig strategin till detta? Anders Berg belyser vikten av att använda sig av anhörigkonsulenter och patientföreningar. Anders belyser också vikten av sekretess, och att komma ihåg att strategin inte löser problem som finns sedan tidigare. Men den belyser hur vården och omsorgen, i de fall den enskilde önskar det, också behöver de anhöriga och deras kunskaper och erfarenheter.
Regeringsuppdrag nummer 1
Ta stöd för att stärka anhörigperspektivet inom hälso- och sjukvården och omsorgen. Tanken är att alla yrkeskategorier ska med i anhörigperspektivet.
Syfte: att stödja kommuner och regioner att integrera och stärka anhörigperspektivet i alla led. Inom uppdraget kommer Socialstyrelsen att ta fram tre olika produkter:
- ett kunskapsstöd till sjukvård och socialtjänst
- ett kartläggningsverktyg med frågor för kartläggning
- en informationsfilm
Detta material planeras att finnas på Kunskapsguiden.
Regeringsuppdrag nummer två
Ta fram stöd till kommunerna för ett mer individanpassat och likvärdigt stöd till anhöriga.
Syftet är att nå och stötta handläggare och chefer som arbetar med stöd i den dagliga livsföringen och stärka anhörigperspektivet i arbetet.
Målet: när det finns samtycke ska anhöriga känna sig inbjuda samt att handläggaren lyssnar till och bemöter de individuella behov som finns. Målgruppen för denna del är alla handläggare och socialsekreterare inom socialtjänsten, deras chefer, anhörigkonsulenter och andra som berörs.
Anders belyser vidare hur handläggare kan involvera den anhöriga. Exempelvis handlar detta om att bjuda in, inkludera och visa att den anhöriga har kunskaper som är viktiga. Att anhöriga får relevant information utifrån den situation hen är i. Lyssna till anhöriga, vad gör de, vad vill de göra? Behov av samarbete? Samt att vägleda de anhöriga i hur de kan få stöd för egen del. Detta regeringsuppdrag kommer resultera i ett konkret stöd till handläggare/socialsekreterare, arbetstiteln är ”stöd för handläggare att uppmärksamma och involvera anhöriga”. Eventuellt kommer Socialstyrelsen även att skapa ett implementeringsstöd.
Regeringsuppdrag 3
Uppdrag för bättre uppföljning av anhörigperspektivet och stödet till anhöriga.
Socialstyrelsen har tagit fram material och indikatorer för hur denna uppföljning skulle kunna se ut och vad som behövs för att kunna genomföra en sådan förbättrad uppföljning. I sin kartläggning ser Socialstyrelsen att det behövs ett femtiotal indikatorer, mått och nyckeltal. Idag finns endast ett femtontal som hämtas från socialtjänststatistik, öppna jämförelser, kvalitetsregister etc. Socialstyrelsen ser behov av kontinuerliga enkäter till kommuner och regioner och anhöriga.
Härefter avslutar Anderas sin presentation och Eva Nordqvist kommer fram för att presentera sin kartläggning avseende yrkesrollen som anhörigkonsulent.
Kartläggning avseende yrkesrollen som anhörigkonsulent
Eva Nordkvist har intervjuat anhörigkonsulenter om yrkesrollen. Anhörigkonsulenter jobbar förbyggande och hälsofrämjande. I Evas intervjuer framkommer önskan om att de hade kunnat komma in ännu tidigare för att stötta de anhöriga. De anhöriga uttrycker att de önskar bli inbjudna till SIP etc.
Anhörigkonsulentens uppdrag innebär att de kan lyssna som icke-myndighetspersoner. Eva tar som exempel att anhörigkonsulenten kan samverka med socialsekreterare vid hembesök, och exempelvis vara den som pratar med den anhöriga när den närstående pratar med socialtjänsten. På detta sätt kan socialtjänsten få en bredare bild av situationen. Anhörigkonsulenter jobbar framför allt med enskilda stödsamtal, anhöriggrupper, rådgivning, de lotsar ofta vidare, de erbjuder också utbildning till verksamheter. Anhörigkonsulenterna jobbar på detta sätt med anhörigskapet, medan exempelvis handläggaren i enlighet med anhörigstrategin ska jobba med anhörigperspektivet.
Anhörigkonsulenter är organiserade i ett nationellt nätverk för anhörigkonsulenter, NKA. Eva visar därefter en bild över de samordnare som finns i landet, en i vardera län, som kallas länssamordnare. Eva presenterar också NKA:s organisation och hemsida. NKA står för nationellt kompetenscentrum för anhöriga. På hemsidan finns även NKA Play och hemsidan ska fungera som kunskapsbank om anhörigfrågor. NKA är organisatoriskt belägen under Linnéuniversitetet, och på NKA:s hemsida är materialet evidensbaserat. NKA har ett nationellt uppdrag genom ett regeringsuppdrag och är på detta sätt kopplat till Socialstyrelsen.
Avslutningsvis belyser Eva särskilt vikten av att vidga anhörigperspektivet, att jobba systemiskt och att bredda synen av vem som är anhörig, särskilt vad gäller anhöriga barn. Eva beskriver att barn och unga i allt för stor uträckning hamnar i rollen att vara omsorgsgivare till vårdnadshavare eller släkt. Dessa barn behöver vi upptäcka och hjälpa vidare.
Mer information angående den nationella anhörigstrategin finns att hämta på www.anhöriga.se
Det här var ett seminarium på Socialchefsdagarna 2023 i Karlstad
Dokumentation: Signe Grumer, universitetsadjunkt, Socialt arbete, Karlstad universitet
Foto: © Peter Gunnebro/dalapeter.se