Seminarium 17 på Socialchefsdagarna 2023
SKR:s utredning om socialtjänstinsatser
Helena Henningsson och Ulrika Lifvakt, handläggare på Sveriges kommuner och regioner berättar om en bred utredning som SKR gjorde 2021. Den studerade vilka insatser socialtjänsten ger, både med och utan myndighetsbeslut och oavsett om insatser ges digitalt eller fysiskt.
Analysen visar att det finns stora variationer om hur, var och när insatser ges i kommuner, där största variationen syns inom området barn och unga. Alla insatser kom inte med då kommuner angett att de även ger andra insatser än de som SKR frågade om. Få insatser gavs digitalt, trots att det var under pågående pandemi. Kommuner är själva utförare till största delen. Inom området äldre ges flest insatser utan föregående behovsbedömning, till exempel stödsamtal. Inom BoU och FO vill man kunna ge mer.
Äldreomsorgen ser relativt lika ut genom att alla kommuner tillhandahåller särskilda boenden och personliga omvårdnadsinsatser. Insatser som används i minst omfattning är de identifierade insatserna t.ex. generell familjerådgivning, stresshantering, rösthjälpmedel och digitala bibliotek.
Det pågår en omställning i samhället:
- jobba mer förebyggande
- nya socialtjänstlagen ska träda i kraft 2025
- färre ska försörja fler
- det finns inte personal att rekrytera
- förändrade behov t.ex. kroniska sjukdomar som i sin tur ställer krav på ny kunskap, kompetens och samverkan
- jämlik hälsa och jämlik tillgång till stöd
- digitalisering och förändrat beteende – servicetjänster digitalt som förändrats på kort tid och hur kan digitala servicetjänster användas för att rikta stödet mot äldre?
Behoven för äldreomsorgen ser annorlunda ut jämfört med tidigare. Färre söker hemtjänst och särskilt boende. Våra föreställningar om äldre och en icke jämställd äldreomsorg, till exempel könsskillnader i både utförandet och biståndsbeslut, motsvarar inte dagens samhälle. Dagens äldre är mer aktiva och har bättre kognitiv och fysisk hälsa jämfört med tidigare, och de flesta är nöjda med sin hälsa. Men många vill ha hjälp att hålla sig fysiskt aktiva, hur möter socialtjänsten det? Hur möter vi den existentiella och sociala hälsan, och behovet av gemenskap och samvaro?
Föreläsarna på seminariet om äldres behov och dagens sociala insatser. Från vänster till höger: Ingela Nilsson, Simrishamn. Bertil Jönsson, Simrishamn. Ulrika Lifvakt, SKR. Helena Henningsson, SKR. Lena Kapstad, Umeå. Åsa Enberg, Umeå. (Ej med på bild: Mia Wålin, Umeå).
Seniortorget i Umeå
Mia Wålin, Åsa Enberg och Lena Kapstad berättar om Umeå kommuns arbete. Enheten för prevention, som är del av äldreomsorgen, har jobbat med förebyggande insatser en längre tid. För några år sedan fick de ett uppdrag att göra mer och nå fler och 2021 startade Seniortorget.
Seniortorget har som syfte att nå ut med information, inspiration och kunskap och finns både i fysisk lokal centralt i Umeå samt digitalt, och sker i samverkan med andra. Målet är att bidra till ett aktivt och rikt seniorliv för att kunna bo kvar hemma så länge som möjligt. De arrangerar veckovisa aktiviteter och ger ut nyhetsbrev fysiskt och digitalt. De flesta aktiviteter är dagtid, vissa kvällar förekommer och helger diskuteras.
Under hösten 2023 arrangeras 112 aktiviteter och man har hittills under år 2023 haft 5 700 besökare (ej unika besökare, räknare vid dörren) samt att man har cirka 2 000 prenumeranter på nyhetsbrevet.
Seniortorget har fem fokusområden:
- Digitalisering och välfärdsteknik t.ex. informationsföredrag samt träffar med digitaliseringshandledare – få vägledning avseende digitala produkter
- Kost och motion t.ex. föredrag samt ”balansera mera-övning”
- Social gemenskap t.ex. samverka med andra verksamheter, lotsa och hjälpa till att hitta ett socialt sammanhang och gemenskap
- Fallprevention t.ex. återkommande aktiviteter som syftar till att minska fall
- Bostadsfrågor t.ex. information om att planera sitt boende genom hela livet, i samverkan med bostadsaktörer.
För att kunna möjliggöra arbetet utifrån fokusområden har man valt att ha olika fokusgrupper/arbetsgrupper och samverkansmöten t.ex. frivilligorganisationer, pensionärsorganisationer, Region Västerbotten, civilsamhället, föreningar, Umeå universitet, studieförbund, frivilligcentralen (volontär). Samverkan sker i olika konstellationer och ger en win-win effekt – att möta varandra ger ett mervärde också för andra organisationer. Seniortorget har även skapat ett landsbygdsnätverk – byalagsföreningar som kan möta seniortorget och varandra och har skapat ett forum för att kunna göra saker tillsammans.
Som framgångsfaktorer lyfter föreläsarna bland annat det geografiska läget. De fick en central lokal i Umeå, som är tillgänglig och lätt att besöka. Man möter alltid en personal när man kommer på besök.
Seniortorget är också tillgängligt digitalt sedan 1 april 2023: det finns både hemsida, digital anslagstavla med länkar till andra aktörer, nyhetsbrev och livesändningar med chattfunktion. Då kan man ta del av flertal arrangemang hemifrån om man t.ex. bor på landsbygden eller av andra orsaker inte kan ta sig till lokalen. Därtill har lokalen begränsat antal platser, medan digitalt är det obegränsat. Dock behöver man få fler deltagare digitalt. Kanske föreningar och pensionärsorganisationer kan ordna så att man kan titta på t.ex. föredrag tillsammans på annan lokal? Också möjlighet att nå ut till fler samtidigt, till exempel träffa polisen som inte har möjlighet att besöka dem fysiskt. Seniortorget kan då samordna och använda sin digitala kanal för att flera ändå kan få ta del av information.
Samarbete och samverkan är också en framgångsfaktor och egentligen grundläggande för att tillsammans kan man bli bättre och vara en källa till information, inspiration och kunskap.
Även att kunna anpassa sig efter förändring och att vara aktiva är framgångsfaktorer.
På Umeå kommuns hemsida finns en helt ny film om Seniortorget.
Ensamhetsprojektet i Simrishamn kommun
Ingela Nilsson och Bertil Jönsson, Simrishamns kommun, berättar om Ensamhetsprojektet som startade i januari 2020. Det är ett samarbete mellan olika kommuner i Skåne, Umeå universitet, välfärdsteknik, Sista Hjälpen och kommunens vård och omsorg och LSS.
Fler i Simrishamn kände sig mer ensamma än i grannkommuner, och man bestämde sig för att ta reda på hur det kommer sig. Man genomförde 62 intervjuer med hemmaboende personer över 75 år om ensamhet och aktiviteter som önskas. Det som önskades mest var social samvaro.
Därtill gjorde man en kartläggning av aktivitetsutbudet – vad erbjuder kommunen och föreningarna? Det finns många föreningar i kommunen och det fanns ett utbud. Men hur ska man veta vad som finns? Digitalisering kan vara ett hinder för den äldre att hitta information.
När de genomfört de tre första delarna återstod matchning och genomförande, och då kom frågor om logistik upp. Hur kan man ta sig till och från, kan Väntjänsten följa med på en studiecirkel? Hur kan man stödja så den äldre kan komma ut och få social samvaro?
Man tog inspiration från England och startade ”Snackecafé” på fyra olika caféer i kommunen så att flera skulle kunna ta sig dit. Vid Snackecafé har man haft olika föreläsare t.ex. kommunen om att förebygga fallolyckor samt olika författare. Ett problem är att nå männen, cirka 80 procent av besökarna är kvinnor. Man kanske får satsa på bilar, gubbfotboll – fokusera på det som intresserar män, grillning i stället för café, vilket Umeå provat med goda resultat, även timmerflottning – att göra något och inte ”bara” prata.
Man har också upprättat ”Ljugarbänk” (talking bench) regelbundet varje onsdag, då bemannas bänken av en medarbetare med en kanna kaffe och man kan komma dit för att umgås, prata eller bara vara.
Man har på gång samarbete med idrottsföreningar och ”social samvaro på recept”, samt tagit omtag och vidareutvecklat projektet att gälla alla åldrar, inte bara äldre. Målet är att få till så brett utbud av aktiviteter som möjligt. Civilsamhället gör mycket bra aktiviteter, kommunen klarar sig inte utan civilsamhället men kommunen behöver stötta t.ex. Väntjänsten genom att exempelvis ge utbildning i demens och hur man kan motverka ofrivillig ensamhet. Kommunen kan också hjälpa civilsamhället att söka statsbidrag.
Frågan om hur man når ut kvarstår. Hur hittar man sätt att få ut information till medborgarna innan den enskilde känner sig ensam och vänder sig till socialtjänsten? Föreningar, andra förvaltningar inom kommunen, t.ex. kultur och fritid, kyrkan – projektet jobbar på att få ihop helheten.
Det här var ett seminarium på Socialchefsdagarna 2023 i Karlstad
Dokumentation: Karoliina Alegod, universitetsadjunkt, Socialt arbete, Karlstad universitet
Foto: © Peter Gunnebro/dalapeter.se