Seminarium 21 på Socialchefsdagarna 2023
Lisa Lindström (till vänster) och Kerstin Kristensen från Jämställdshetsmyndigheten.
Jämställdhetsmyndigheten, som startade 2018, har i uppdrag att bidra till genomförande av regeringens jämställdhetspolitik och målet är att kvinnor och män ska ha samma makt och möjligheter att forma både samhället och sina egna liv. Regeringens jämställdhetspolitik är uppdelad i sex delmål som syftar till att förändra strukturen mellan män och kvinnor i samhället. Under seminarieblocket fokuseras på målen ”Jämställd hälsa” och ”Mäns våld mot kvinnor ska upphöra”.
Föreläsarna visar först en introducerande film om nationell strategi för mäns våld mot kvinnor
Därefter berättar föreläsarna hur våld hänger ihop på strukturell nivå; Mäns våld i allmänhet – mäns våld mot kvinnor i allmänhet – hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i nära relationer. Var fjärde kvinna har blivit utsatt för våld i nära relation, för män är motsvarande siffra 17 procent. Våldet är mer än fysiskt våld, föreläsarna har valt att använda Per Isdals definition. Det mesta av våldet är brottsligt, men inte allt. Bakom våldshandlingar finns en mening, syftar till att kontrollera och/eller skada.
Föreläsarna visar en film om våld i nära relationer och hur det kan påverka arbetsplatsen, t.ex. kan våldet påverka måendet och arbetsförmågan, vilket medför ökade kostnader eller förlorade intäkter för arbetsplatsen. Arbetsplatsen kan vara en trygg plats, men kan också vara en plats dit våldet följer med – mail, telefon, besök osv., ibland arbetar utövaren och den våldsutsatta på samma arbetsplats. Arbetsplatsen kan arbeta med normer. Viktigt att komma ihåg att även utövare finns på arbetsplatser, inte enbart utsatta.
Jämställdhetsmyndigheten och några länsstyrelser har deltagit i en undersökning som resulterade i rapporten Kan arbetsplatsen vara trygg när hemmet inte är det? (2021). Undersökningen ville ta reda på hur det ser ut på arbetsplatser i Sverige och hur våld i nära relationer påverkar arbetsförmågan och relationer på arbetsplatsen. Frågorna handlade bl.a. om att man har egen erfarenhet om våld i nära relationer eller om man är kollega till någon som utsätts för alternativt utövar våld i nära relationer. Svarsfrekvensen var 55 procent och resultatet visade att var femte kvinna och var tionde man hade erfarenhet av våld i nära relationer.
Åhörarna får vara delaktiga under seminariet och svara frågan ”Vilka tecken på våldsutövande kan du upptäcka på jobbet?” via Menti. Svaren som kommer är frånvaro, fysiska skador, nedstämdhet, kollar mobilen hela tiden, m.m. Föreläsarna berättar att vanliga tecken på våldsutövare är att denna använder arbetstiden för att hålla koll på partner, vilket kan visa sig t.ex. genom att vara distraherad eller okoncentrerad, kontaktar partnern ofta, kommer ofta sent till jobbet. Arbetsrelaterade tecken på våldsutsatt är bl.a. sjukskrivning, svårigheter att byta scheman, tät telefonkontakt med partnern under arbetstid, deltar inte i aktiviteter utanför arbetstid eller t.ex. planeringsdagar. Våldet påverkar även arbetsförmågan.
Om man berättar om våldet på jobbet så gör man det oftast till en kollega. Men de allra flesta, cirka 75 procent, berättar inte för någon, troligen av rädsla för utövarens reaktion eller att man oroar sig hur man ska bli bemött. De flesta tror inte att deras utsatthet eller utövande av våld i nära relation påverkar kollegor, men det kan öka arbetsbelastningen för kollegor, skapa oro och stress och ibland kan även kollegor bli utsatta för våldet. För arbetsplatsen leder våld i nära relation till minskad produktivitet om medarbetaren blir sjukskriven, samt kostnader för frånvaro och företagshälsovård. Även relationer på arbetsplatsen påverkas. Våldet följer med på arbetsplatsen, man är inte en annan person hemma än på jobbet.
I Jämställdhetsmyndighetens kommunenkät 2023 svarade flera kommuner att man jobbar med våld i nära relationer, främst ur perspektivet att vara våldsutsatta men även våldsutövare.
Arbetsgivare kan få stöd i arbetet mot våld i nära relationer av Jämställdhetsmyndigheten, som har en webbkurs som riktar sig till chefer och kollegor: Våld i nära relation – agera som chef eller kollega.
Utbildningen kan göras individuellt eller i grupp. Den har iscensatta situationer så man kan träna på att ställa frågor om våld, besvara frågor och agera. Föreläsarna påtalar att man behöver fråga om våld och de flesta tycker det är bra att få frågan, dels för att chefen visar att man bryr sig, dels för att det blir en möjlighet till informationstillfälle. Medarbetaren kan välja att svara nej, vilket de flesta också gör. Man behöver som chef fundera på hur man ställer frågan, men också hur man går vidare om medarbetaren faktiskt berättar. Då är det bra att veta vart man kan lotsa medarbetaren vidare – vilket stöd finns det i kommunen/regionen och civilsamhället, t.ex. ”Välj att sluta” (https://valjattsluta.se ) samt se till att man upphandlat sådant stöd vid köp av företagshälsovård.
Frågan om våld i nära relation kan lyftas i medarbetarsamtal, rehabsamtal och orossamtal, och ha utgångspunkten att man frågar om omtanke, att saker i privatlivet påverkar arbetsplatsen. Som chef kan man alltid återkomma till frågan och oavsett är det viktigt att följa upp, om man fått någon indikation om våld i nära relation. Det är viktigt att prata om våld i nära relationer på arbetsplatsen, för att skapa normer och för att så ett frö. Arbetet ska inkluderas i SAM.
Under seminariet får åhörarna delta i interaktiva övningar att ställa frågan om våld till medarbetare och därefter diskutera med varandra.
Ytterligare informationsmaterial finns på Jämställdhetsmyndighetens hemsida, där det även finns flera tips från SKR, NCK m.fl.
Broschyr: Arbetsplatsens betydelse vid förekomst av våld i nära relation
Vägledning Gör det pratbart
Det här var ett seminarium på Socialchefsdagarna 2023 i Karlstad.
Dokumentation: Karoliina Alegod, universitetslektor Socialt arbete, Karlstads universitet
Foto: @ Peter Gunnebro/dalapeter.se