Magnus Zingmark är legitimerad arbetsterapeut, forskare och hälsoekonom med lång erfarenhet av kommunal verksamhet. Han är verksam vid Östersunds kommun som forsknings- och utvecklingsansvarig, vid Lunds universitet som biträdande forskare samt vid Umeå universitet som gästforskare. (Foto: Max Zingmark Lien)
Börja med proaktiva insatser i tid
Han menar att proaktiva insatser kan innebära win-win för samhälle och individ. Individen kan bibehålla en bättre hälsa längre upp i åldrarna, och för samhället kan det begränsa de ökade behoven vi står inför.
– Det finns ganska mycket kunskap om vad som främjar hälsan, men översättningen till nyttiggörande tar tid. Därför är det angeläget att vi kommer igång nu och fråga oss: Vad vill vi ha i vår verksamhet? Vad gör vi redan idag? Och vad behöver vi göra mer för att ta oss dit vi vill? Vi kan inte ha långsiktiga planer om att börja jobba hälsofrämjande om tio år, utan vi behöver börja nu, säger Magnus Zingmark.
Aktivt åldrande
På ett samhälleligt plan kan samhällsbygget främja ett aktivt åldrande och där är det viktigt att samverka. Magnus tipsar om att googla på ”Age friendly cities and communties” för att läsa mer om hur detta kan se ut.
Som individer handlar aktivt åldrande om vår egen strävan att må bra livet igenom, kopplat till våra egna mål och förutsättningar.
– Här handlar det om att ställa frågan: Vad är viktigt för mig? och främja det. Det kan handla om aktiviteter, sociala sammanhang och betydelsefulla platser, säger Magnus Zingmark.
Kommunernas utmaning
Av alla invånare klarar sig 88 procent själva, 8 procent har hemtjänst, och 4 procent bor på särskilt boende. Kostnaderna för detta stiger gradvis hela tiden, med en kvarts miljon utslaget per person.
– Samma andel kommer behöva hjälp framöver. Men den dramatiska skillnaden är att antalet människor ökar. Behov och kostnader är i grunden en fråga om personal. Alla har svårigheter med kompetensförsörjning och det är inte realistiskt att lösa detta med mer personal. För att vi ska klara av detta behöver antingen andelen med behov minska, eller omfattningen av insatser minska, säger Magnus Zingmark.
Flöde och förändring av behov
Han tar ett exempel från Östersunds kommun, där han är verksam som forsknings- och utvecklingsansvarig. Där kategoriserade de fyra olika grader av beroende med ett stigande grad av behov och kostnad per år.
Behov/andel/kostnad per år
- Lätt beroende, 53 %, 20 000 kr
- Måttligt beroende, 17 %, 80 000 kr
- Mycket beroende, 24 %, 240 000 kr
- Helt beroende, 7 %, 800 000 kr
– Över tid är färre och färre kvar på den initiala nivån, och 29 % får ökade behov efter ett år. Om vi kan göra åtgärder för att fler kan stanna kvar längre på en mildare grad av beroende påverkar det både ekonomin och individens mående positivt, säger Magnus Zingmark.
Här behöver vi fråga oss om det finns något proaktivt vi kan göra för att förändra flödet. Och är denna åtgärd då en kostnad, eller är det egentligen en investering?
Reaktivt vs proaktivt
Reaktiva åtgärder gör vi när behoven redan har uppstått. Det kräver mer personal och fler särskilda boenden. Detta arbetssätt är väl etablerat idag och vi är helt inställda på att få det att fungera. Enligt Magnus Zingmark gör det svårt att öppna dörren för det proaktiva. För att få det att fungera behöver vi omfördela resurser.
– I årets valrörelse har mycket handlat om personal. Ingen säger att det inte går att rekrytera så mycket personal som vi skulle behöva, för då skulle diskussionen bli en annan. Vi behöver också kompetensutveckling för den personal som finns, säger Magnus Zingmark.
Proaktiva åtgärder är till för att undvika att behov uppstår, eller minimera behov. Det leder till
- åldrandevänliga samhällen med tillgängliga miljöer
- bra boendealternativ
- stödjande insatser
- förebyggande insatser, både före och efter att medborgare söker insatser.
Tillgänglig information
Hälsolitteracitet är associerat med aktivt åldrande. Det innebär att vi får tillgång till hälsorelaterad information samt att vi kan processa och tolka den informationen.
Det är bra att ställa sig frågorna: Hur tillgänglig är vår information idag? Hur kan vi informera mer så alla känner till vad som erbjuds? Den digitala informationen behöver kompletteras med tryckt information, så att inte vi inte stänger ute någon.
Magnus Zingmark ger exempel på en broschyr som Östersunds kommun skickade ut till alla hushåll med personer på 70 år och äldre. I den fanns bland annat information om hur man kan förebygga fall samt tips på friluftsaktiviteter på olika nivåer.
De skapade även webbplatsen Bo bra på äldre dar eftersom det saknades allmän information till äldre, som inte handlade om specialboende. Men det finns mycket man kan göra i en befintlig bostad och det är bra att lyfta frågan om hur det skulle vara att byta boende.
– Vi vet att hälsolitteracitet är kopplat till positiva effekter på hälsan. Vi har fått positiv respons men vi behöver undersöka vidare för att se vilka faktiska resultat det ger. Vi ska även analysera trafiken för att kunna utforma materialet ännu bättre. I grunden handlar det om att förbättra medborgarnas möjligheter att påverka sin hälsa, säger Magnus Zingmark..
Hälsoträffar ger stora vinster
I forskningen har hälsoträffar för seniorer fått stort stöd. Deltagare har sett träffarna som en nyckel till handling. Även om inte innehållet varit något nytt, har de fått diskutera det under ledning av professioner och med andra. Det blev för många en uppmuntran att ta tag i saker som främjar hälsan.
Det är tydligt att hälsoträffar leder till bättre hälsoeffekter. Man kan också se minskade samhällskostnader där varje satsad krona ger sex kronor i besparing.
– Översättning från forskning till praktik är utmanande. Vi kan inspireras av studierna, men vi behöver anpassa dem till lokal kontext för varje kommun för att det ska kunna implementeras, och för att det ska vara långsiktigt hållbart, säger Magnus Zingmark.
Nåbarheten det svåra
– Hälsoträffar är en relativt enkel åtgärd men det svåra är nåbarheten. Vi vet att det är 240 personer varje år som är i lätt beroende och idealet vore om vi kunde nå dessa personer. Men vi når inte alla inser vi. Hur kan vi nå så många som möjligt? Och på ett sätt som främjar jämlikhet i hälsa? Det behöver vi mer kunskap om.
I Östersunds fall arbetade de med att först skicka ut ett brev till de med tidiga hemtjänstinsatser samt det år man fyllde 80. Brevet informerade om möjligheten att delta i hälsoträffar gratis och frivilligt. Därefter följde de upp med ett samtal om hälsoträffen och om kommunens övriga insatser.
– Men detta kräver sin organisation, att skicka 500 brev och ringa 500 personer. Å andra sidan är det värt varenda krona och telefonsamtal om vi når fler. Men når vi fler kanske det är värt vartenda telefonsamtal. Alla är inte bekväma med att delta på en gruppträff, så vi behöver ha ett smörgåsbord av främjande insatser, säger Magnus Zingmark.
Fallförebyggande träning med Säkra steg
En tredjedel faller varje år och där har styrka och balans en dokumenterat positiv effekt för att förebygga fall.
– Alla har inte fysioterapeuter som kan hjälpa en. Därför väcktes idén om att utveckla en app som når många. Säkra steg har 60 olika övningar och man kan göra sitt eget träningsprogram hemma. Man får också påminnelser och uppmuntran för att genomföra träningen, berättar Magnus Zingmark.
Samtidigt pågår en studie om vilka effekter ett digitalt format har jämfört med hjälp av en fysioterapeut. Där deltar personer som är 70+ om man upplever försämrad balans. Studien visar att appen når fler kvinnor än män och fler internetvana. Digital fallprevention vekar fungera bra, men eftersom det inte når alla behövs olika slags insatser.
Samverkan vid bedömning vid behov
Enligt Magnus Zingmark är det viktigt att det finns samverkan mellan arbetsterapeut och biståndshandläggare vid bedömning av behov. Det främjar självständighet och är kostnadseffektivt. En aktivitetsbaserad bedömning som tittar på hur aktiviteter fungerar i någons hem ger annan, kompletterande information än vid en intervju.
– Det är i aktiviteten man kan se svårigheterna, och ofta är inte hela aktiviteten problemet. I en dusch är kliva i och ur det svåra, och om jag får träna det på ett tryggt sätt kan jag bli trygg i min egen förmåga. Vi behöver se behoven hos de som söker hjälp och få en bred förståelse för det, säger Magnus Zingmark.
Effekter av tidig hemrehabilitering
40 procent av de som får sitt första beslut om hemtjänst är klassiska rehab-kandidater som kan få bedömning av terapeuter. I den tidiga hemrehabiliteringen får de genomsnitt tre hembesök där en coach stöttar dem att klara av olika aktiviteter och sedan klarar sig personen själv. Detta kostar cirka 1 300 kronor, inklusive hjälpmedel.
– För två år sedan började jag säga att om vi jobbar med tidiga rehabinsatser kan 60–70 procent bli helt självständiga eller klara sig med mindre insatser. När vi kan få det flödesschemat att fungera riktigt bra där vi dockar på det proaktiva, då kan vi förvänta oss den typen av resultat. Förutom kostnadsnyttan frigör detta även personella resurser, så personalen kan ta hand om de som verkligen behöver det, säger Magnus Zingmark.
– Vi kan inte stirra oss blinda på att kostnaderna ökar, för då kanske andra kostnader har minskat. Några kanske klarade sig från en fallskada, eller behöver mindre hemtjänst. Vi behöver klokt på kostnader och se dem som investeringar. Får vi människor att klara sig i lätt beroende eller skjuter upp tiden innan insatser har det stor betydelse.
Viktiga frågor att ställa sig:
- Hur ser våra flöden ut?
- Hur kan nåbarheten av proaktiva insatser optimeras?
- Vilka effekter och kostnadseffektivitet har proaktiva insatser?
Socialchefsdagarna 2022 den 28–30 september i Göteborg • Seminarium 3. Så kan vi ställa om till att arbeta mer hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande. Magnus Zingmark, leg. arbetsterapeut, forskare och hälsoekonom.
Foto: Max Zingmark Lien
Text: Jenny Asp textkonsult