En kulturhistorisk exposé över Göteborg

Kristian Wedel, journalist på Göteborgs-Posten, inleder Socialchefsdagarna 2022 i Göteborg med en kort men innehållsrik exposé över staden genom bilder, från mitten av 1800-talet fram till idag. I ett rasande tempo och med humoristiska kommentarer ger han en bred bild av hur Göteborg har sett ut under olika sekel och decennier.

Man, rödlätt, gestikulerar på scenen

Till vardags är Kristian Wedel journalist och redaktör på Göteborgs-Posten och har författat boken Göteborg 400 – stadens historia i bilder. I det arbetet har han och ett antal medarbetare gått igenom 10,5 miljoner bilder från Göteborg och valt ut dem som bäst fångar stadens själ.

Det första fotot han visar föreställer den första göteborgaren som fångades på bild, vid kanalen på 1860-talet. Han övergår till att visa Sveriges äldsta bilder på yrkesarbetande kvinnor – barnmorskeelever på dåvarande Pedagogen, idag mer känt som Sociala Huset. På 1880-talet uppförde Göteborg sitt järnskelettprojekt, Saluhallen, som var samtida med Eiffeltornet och Frihetsgudinnan.

– Det finns också en del ovanliga bilder på det fattiga Göteborg. Stadens majoritet var fattig i slutet av 1800-talet, och brottades med segregation och hög barnadödlighet.

Han visar en bild på ett fattigt hem, där familjebiblioteket ryms på soffbordet: bondepraktikan och Lasse-Majas memoarer – som var väldigt populär på Västkusten.

Många som hade det knapert valde att emigrera och Sveriges största folkförflyttning skedde med båtar från Göteborg, dit många åkte tåg för första gången i sitt liv. Andra stannade kvar och arbetade i fabrikerna, många unga kvinnor och även barn.

– Barn hade lätta kroppar och små händer och fick bland annat klättra upp i taket och pilla loss det som fastnade i kullagerproduktionen. Det var inte så vanligt att de fångades på bild, och inte heller de många unga kvinnor som jobbade i industrin. En tid utgjorde kvinnorna så mycket som hälften av arbetarna, berättar Kristian Wedel.

Han rusar vidare och visar bilder på den största demokratihistoriska händelsen i staden – FKPR:s demonstration för kvinnlig rösträtt 1918, stadens största fotbollsprofil ”Svarte Filip” 1924 och de stora skeppsvarven som hade sin glansperiod fram till 1960-talet då kraven på hur tungt man skulle kunna lasta blev för höga.

– Det här är en bild på Göteborgs kändaste brott, grodmansrånet. Där försökte grodmännen råna en bank nära Säveån, och de hade till och med träningsdykt i Spanien. Men det gick galet från första ögonblicket. När ligaledaren skulle lugna situationen avlossade han ett varningsskott, i sitt eget ben. Så det här blev mer en räddningsoperation än ett gripande, berättar Kristian Wedel för en skrattande publik.

Kristian Wedel avslutar med en sista bild på Håkan Hellström på Ullevi, där han slog publikrekord 2017. Han berättar också att Håkan Hellström också är en av de kulturprofiler som valde att finansiera Kristians Wedels bildprojekt när det hotades av pandemin.  

Här kan du bläddra bland några bilder i boken: Gå till https://www.adlibris.com/se/bok/goteborg-400-stadens-historia-i-bilder-9789171265210 och klicka sedan på länken Läs ett smakprov.


Socialchefsdagarna 2022, den 28–30 september i Göteborg • Göteborgskåseri av Kristian Wedel.