David Sumpter, professor i tillämpad matematik, gav Socialchefsdagarnas publik i Malmö flera räkneexempel på hur vi kan ta rationella beslut, se mönster på hur vi beter oss och förstå hur världen ser ut. Allt med hjälp av matematik. Men i slutänden behöver det alltid vara vi, de tänkande människorna, som fattar besluten – med hjälp av de matematiska modellerna.
David Sumpter arbetar som forskare och lärare i tillämpad matematik vid Uppsala universitet. Hans forskning sträcker sig från hur fiskstim, myrkolonier och fotbollslag beter sig, till hur segregationen i samhället och artificiell intelligens fungerar. Allt syftar till att förstå hur social dynamik fungerar och att förstå samhället genom ekvationer, algoritmer och simuleringar.
Siffror hjälper oss ta rationella beslut
Han tar med publiken på Socialchefsdagarna 2021 in i matematikens värld och genom olika räkneexempel visar han hur vi kan ta bättre beslut. Till exempel är det inte rationellt att vara rädd för att flygplanet ska krascha, bara för att det skakar. För det är bara ett plan på tio miljoner resor som kraschar, och att du sitter i just det planet har en sannolikhet på 1 på 100 000.
– Som matematiker har jag alltid en modell i huvudet som jag kombinerar med den data jag ser omkring mig. Det gör att jag får fram olika scenarier, av flygplan som kraschar, hajar som dyker upp i havet, ett nytt jobb jag hoppas på att få eller sannolikheten att jag blir sjuk i covid-19. Även om vi kan vara snabba på att tänka och känna på ett visst vis, kan vi använda rationaliteten för att räkna fram en god slutsats, säger David Sumpter.
Många föräldrar bekymrar sig för sina barns skärmtid. David Sumpter likaså. Men som den matematiker han är valde han även att ta reda på fakta. Han hittade studier som visade att det finns effekter av skärmtid som gör att man mår mindre bra, men att det även finns faktorer som påverkar mer. Som att sova ordentligt och att äta frukost.
– Så nu har jag valt att framför allt få barnen att sova gott – utan mobilen bredvid – och att äta frukost. För det påverkar deras mående mer än vad mobilen gör.
Segregation i matematiska termer
Han berättar sedan hur man med hjälp av matematiken kan se mönster för hur segregation i samhället sker. I de allra flesta större städer i världen ser man tydligt hur människor med samma etniska bakgrund väljer att bosätta sig intill varandra, vilket skapar segregerade städer. Och även om människor inte har så starka preferenser, blir tendensen förstärkt med tiden.
Detta gjorde David Sumpter ett matematiskt experiment med, som han visar publiken visuellt. I ett klassrum blev studenter uppdelade i gula och blå och via en uppkopplad ipad kunde de sin avatar på en stor skärm. Regeln var att de skulle sträva efter att ha lika många gula som blå runt sig. Men när en person började flytta, flyttade alla andra efter och det slutade med att det blev två nästan helt uppdelade sidor.
– Studenterna skulle acceptera en uppdelning på 50/50, men det blev mer 80/20 i slutändan. Vilket stämmer överens med hur segregerade samhällen också ser ut. Man får alltså mycket mer segregering än man förväntar sig. Detta visar att enkla regler på sikt kan skapa komplexa och oväntade mönster, sammanfattar David Sumpter.
Bra hjälpmedel – men vi behöver ta besluten själva
Hur kan vi då använda matematiken för att göra världen bättre? Enligt David Sumpter kan de matematiska modellerna användas som hjälpmedel när vi fattar beslut. Men det är fortfarande vi som tänkande människor som behöver ta kommandot.
– Vi ska inte ha en övertro på algoritmer. Jag är skeptisk till att de kan fatta bättre beslut än vi människor, därför behöver de verka mer som verktyg än som svar, avslutar David Sumpter.
Socialchefsdagarna 2021 den 24–26 november i Malmö • David Sumpter: Hur kan vi göra världen bättre med hjälp av matematik?
Text: Jenny Asp textkonsult
Foto: © Frozentime