En av samhällets största utmaningar idag är organiserad brottslighet och gängkriminalitet. Och det enda sättet att långsiktigt ändra på utvecklingen är förebyggande, gemensamma insatser där polis och socialtjänst samarbetar mer. Det lyfter Carin Götblad, polismästare vid polisens nationella operativa avdelning, på Socialchefsdagarna 2022.
Idag finns organiserad brottslighet över hela Sverige, även på mindre orter och i glesbygd. Kriminaliteten kryper ner i åldrarna och narkotikan är utbredd över hela landet, i alla samhällsgrupper. Gängkriminalitet finns däremot främst i storstäderna, men har ökat enormt den senaste tiden med ett stort antal dödsskjutningar, även bland yngre.
Polismästare Carin Götblad. (Foto från bildteknikerns skärmar)
– Situationen är mycket allvarlig och har blivit värre och värre. Hittills i år är vi uppe i den bistra siffran 48 dödskjutningar i Sverige. Vi är där värst i hela EU. Vi har fängelser och häkten som är överfulla, unga människor kliver fram allt mer och aggressiviteten ökar. Vi har också miljardbelopp som går ner i kriminellas fickor, istället för till vård, skola och omsorg. Så vi har en stor utmaning, säger Carin Götblad.
Detta gör att socialtjänst och polis måste agera akut med olika insatser, men samtidigt satsa på långsiktigt förebyggande arbete.
– Vi måste göra allting samtidigt och vi kan inte välja antingen eller. Snart kommer en lag om kommunernas brottsförebyggande ansvar – för ett förändrat samhälle kräver förändrade arbetssätt. Fler myndigheter än Polisen behöver reformera sin organisation och vi behöver alla bli mer offensiva och modiga, säger Carin Götblad.
Dålig integration och digitalisering ligger bakom
Hur har det egentligen blivit så här? En orsak är digitaliseringen, där det anonyma nätet blivit en plattform för kriminalitet. Andra orsaker är öppna gränser, dålig integration och stora grupper av utsatta människor som lever i utsatta områden.
– Många människor är inte integrerade i samhället. De känner ingen delaktighet och förstår inte våra lagar och regler. Vi måste bli bättre på att utbilda och informera, men också på att ställa krav. Vi ska sänka trösklar och öppna dörrar och samtidigt ställa krav på motprestation, säger Carin Götblad.
Tidigare och tydligare – och tillsammans
Enligt henne finns det inget land där den organiserade brottsligheten har slagit rot, som man helt har lyckats göra sig av med den. Därför måste socialtjänst och polis göra det de kan för att få hejd på utvecklingen, med förebyggande insatser.
– Som med alla sociala problem är det mer framgångsrikt att arbeta förebyggande, än att försöka vända något som redan blivit ett problem. Därför är barn och unga så viktiga, eftersom det är så mycket enklare att ändra på värderingar och attityder tidigt. Bland barn under 15 år har de anmälda våldsbrotten ökat med 40 procent per capita på fem år. Vi har allt att vinna på att komma in tidigare och tydligare in riskfamiljer, säger Carin Götblad.
För att vända utvecklingen behöver alla myndighetschefer jobba tillsammans. Socialtjänsten och polisen har många likheter och gemensamma utmaningar. För att de ska kunna förstå varandra, dra åt samma håll och vara uthålliga krävs ett tydligt ledarskap och mer fokus på verkstad.
– Jag kan bli frustrerad när det tillsätts ytterligare en utredning om frågor vi redan har svaret på. Vi har goda kunskaper om vilka riskfaktorer som finns och behöver få ut mycket mer verkstad ur tratten – både tillsammans och inom våra respektive myndigheter. Vi måste vara djärvare att skära bort onödig byråkrati, för vi kan inte hålla på och kartlägga oss till döds, säger Carin Götblad.
Göra det bästa av det vi har
Carin Götblad ger exempel på hur socialtjänst, polis samt hälso- och sjukvård kan arbeta tidigare och tydligare:
- uppmuntra bra beteenden och tidigt agera mot oacceptabla beteenden
- kartlägga barn i kriminella miljöer och se hur de har det
- mer uppsökande insatser i dessa familjer och miljöer
- involvera föräldrarna tidigt
- fokusera på våld i nära relationer, som ofta leder till mer våld på andra sätt
- tänka mer socialtjänst 24/7, som arbetar tryggt tillsammans med polisen
- göra fler riktade insatser mot där problemen är
- använda lättnader i sekretesslagen för att förhindra brott
- skapa en stadig gemensam plattform som inte är personbunden, där det är tydligt hur polis och socialtjänst samverkar
- införa bättre rutiner för orosanmälningar och återkoppla till polisen
- våga tala om hur saker ser ut på riktigt
- samlokalisera med varandra och samköra utbildningar tillsammans
- tänka på vilka insatser civilsamhället kan göra.
– Antalet grova brott och allvaret i brotten ökar. Vi måste helt enkelt slå på en annan växel och lyfta oss i håret. I ett välfärdsland som Sverige måste vi myndighetschefer gå före och ställa oss frågan: Hur får vi ut mer effekt? Vi måste våga mer, inte alltid ha hängslen och livrem och göra ytterligare kontrollfunktioner. Vi kan inte drunkna i byråkrati och policydokument – försök strunta mer i det helt enkelt, avslutar Carin Götblad sin föreläsning.
Fortsatt dialog mellan Carin Götblad, FSS ordförande Monica Persson och FSS vice ordförande Lina Blombergsson
Carin Götblad i samtal med FSS ordförande Monica Persson och vice ordförande Lina Blombergsson på Socialchefsdagarna 2022. (Foto: Kerstin Öhman)
Lina Blombergsson: Vad skulle socialtjänsten behöva göra mer av?
Carin Götblad: Socialtjänsten måste som andra jobba mer operativt ute, och där ska polisen vara stöd och hjälpa till. Jag förstår att det är svårt, men vi kan inte vänta på det ideala tillfället. Vrid om arbetet och kom in i andra änden. Jag tänker på alla föräldrar som inte förstår och är rädda. Bjud in dem, så de får en chans att vara med men ställ också högre krav på dem. Vi vill ha med er i 24/7, och kunna nå er som en socialtjänstjour. Men där måste vi hjälpa till att ställa krav på kommunens metoder, för ni är inte rustade för det idag. Ni har extremt svåra uppgifter när det gäller kriminella ungdomar, och det ändrar man inte över en natt.
Monica Persson: Var känner du dig mest otillräcklig när det gäller polisens insatser?
Carin Götblad: Vi behöver vara mer i lokalsamhälle, knyta kontakter och finnas där. Det går mycket resurser nu till blåljusverksamheten, vilket är förödande. Jag lider med områdespolisen som har planerat saker, och så blir poliser bortryckta till annat. Vi måste ta bort enormt mycket byråkrati och uppföljning. Tala om hur man kan göra, säga hur det blev och inte hålla på med alla dessa papper.
Lina Blombergsson: Vet ni andra länder med liknande problematik som har några lyckats bättre än vi?
Carin Götblad: Lärdomar från USA är samordnade, långsiktiga insatser och att lyssna på de som är berörda. I Tyskland har de lyckats bra med familjer och barn. De går in tidigare, är mer strukturerade och håller i hela vägen. De lägger också resurser för socialpedagoger som en halvvägs familjebehandling, vilket ger effekt. Så mycket som en kriminell kostar, måste vi försöka få politiken att förstå att det är värt insatserna.
Monica Persson: Vi har varit inne på lagstiftning som de har fått i Tyskland. Kan inte vi få det?
Lina Blombergsson: Vi är eniga med dig Carin Götblad i mycket. Vi driver den här omställning med att göra två saker samtidigt: både hantera den svåra situationen och förflytta oss och komma in tidigare. Vi har en del utmaningar med lagstiftning i första linjens socialtjänst. Där skulle vi vilja göra mer, bjuda upp och finnas i lokalsamhället. Vara på en plats där man vet var vi är, som en vårdcentral. Vi ska jobba med rätt personer tidigt i öppen hjälp. Idag drunknar vi i administration, utredning och dokumentation, men vi måste fokusera mer på insatser. Det är effekten vi vill åt!
Carin Götblad: Det här är lika viktigt för oss. Alla vet att LVU behövs, det finns inget annat att göra. Men vi vet också att resultaten är jättedåliga, och har alltid varit det. Och det vet inte alla människor om. Därför är allt vi kan göra innan bättre.
Lina Blombergsson: Vi tänker lika. Vi vill in tidigare och finnas mer lokalt och bygga samverkansstrukturer med förskola och skola. Det finns många som har börjat göra det. Men vi behöver få lite mer lagstiftning på plats. Nya socialtjänstlagen kommer ge oss möjlighet att göra mer utan utredningar.
Monica Persson: Första linjen är fantastisk, det tycker vi alla. Men det är i långsiktigheten som det brister. Hur länge orkar vi hänga kvar hos en familj? Hur länge får vi hänga kvar innan det krockar? Andra linjen, där vi har de absolut tuffaste fallen.
Carin Götblad: Det vore fantastiskt att kunna ha en resurs, en socialsekreterare, som kunde åka till ett föräldramöte och berätta vad socialtjänsten finns till för. Inte som hot, utan som stöd och hjälp.
Lina Blombergsson: Vi måste återbygga tilliten till socialtjänst och dela upp det i första linjen, där vi är ute och kommer in tidigt samt andra linjen, då det är ett annat läge. Det blir tydligare tvärprofessionellt, där vi kan testa att samorganisera, lokalisera och skapa tvärprofessionella team som håller i och håller ut. Då kan vi gå ut och in i familjer, och behöver inte börja om från början igen.
Monica Persson: Vi vet att vi har familjer som växer upp på vårt kontor. Där utreder vi lite först och lägger sedan rader av små insatser. Det fungerar inte. Vi vet alla om signalerna för hur det ser ut runt de här barnen. Vi borde kunna skapare en tajtare liten grupp för den familjen som funkar över tid. Det blir så onödigt, när vi vet att barnen kommer in vid en viss ålder, då får vi ordning på allt som håller i sex månader. Sen händer något nytt och det blir en ny utredning. Det hade varit bättre att fortsätta där vi var.
Frågor från publiken
Vad kan vi göra för att få till mer tillit?
Carin Götblad: Lyssna på människor. Gå in tidigare, var på plats och inkludera föräldrarna direkt hela tiden.
Lina Blombergsson: Inte backa från de här områdena utan vara på plats.
Avhopparverksamhet, vad tänker ni kring det?
Carin Götblad: Det är en dyr verksamhet som tar lång tid. Vi har allt att vinna på att komma in tidigare, hellre i förskoleåldern än en 30-åring som vi ska göra om.
Vad säger ni om narkotikakonsumtionen som leder till många dödsfall. Det har en speciell lagstiftning runtom i världen.
Monica Persson: Det går legaliseringsvågor över hela världen nu. Men vi har fullt sjå med alkoholen, som fortfarande är ett gigantiskt problem. Att legalisera droger med vagt underlag låter fullständigt galet.
Carin Götblad: Jag håller med. Skjutningarna slåss för narkotikamakten. Det är inte en lösning att legalisera det. Vi behöver en tullmyndighet som får öppna paket.
Inte tid att vara försiktiga. Hur tänker ni på det i relation till risken?
Monica Persson: Jag tänker lite brutalt att människor som lever i riktigt tuffa omständigheter vet om det, alla runtom vet också det. Vi ska jobba med samtycke. Men alla föräldrar vill det bästa för sina barn och de ser oftast att det inte går bra. Vi måste vara tydliga med: Ska det gå bättre måste du vara med. Det är också viktigt att säga: Det här är viktigt. Det gör skillnad i inställningen!
Carin Götblad: Många tycker att barn 15–17 år ska få fängelse för mycket grova brott som exempelvis mord. En utredning pågår om detta. En ganska ny påföljd är ungdomsövervakning, med en fotboja i hemmet. Kriminalvården som har hand om det beskriver vid hembesök i ett fall en pojke bor i en trerummare med elva syskon. Det är ju en fullständigt omöjlig miljö för att få ett normalt liv.
Lina Blombergsson: Det spelar ingen roll vad vi gör, så länge vi låter segregationen och ojämlikheten växa. Vi måste jobba på flera fronter samtidigt.
Carin Götblad: Vi har något att lära ut om kvinnor och mäns lika värde, något som vi är dåliga på. Och det finns stora grupper som inte lever efter de normerna.
Socialchefsdagarna 2022, den 28–30 september i Göteborg • Gemensamma utmaningar med gängkriminalitet. Carin Götblad, polismästare vid polisens nationella operativa avdelning (NOA).
Film: Agnesfilm
Text: Jenny Asp textkonsult
Foto: Kerstin Öhman, Patrick Gruczkun