Seminarium 5 på Socialchefsdagarna 2023
Föreläsare: (Från vänster till höger) Sabina Orstam, avdelningschef Kunskapsstyrning för socialtjänsten, Socialstyrelsen. Mikael Tofvesson, avdelningschef Myndigheten för psykologiskt försvar. Marie Lundqvist, socialchef Katrineholm. Linda Corsvall, kommunikationsdirektör Socialstyrelsen.
Händelseförlopp om rykten kring socialtjänsten
Det första som inträffade var en desinformationskampanj som spred falska rykten och hot mot Sverige. ”Stop the kidnapping of our children”.
Svenska myndigheter gick ut 7 februari 2022 med en informationskampanj som bemötte detta och beslutet fattades av Mikael Tofvesson på Myndigheten för psykologiskt försvar. I nuläget fokuseras det mycket på att långsiktigt bygga tillit och förtroende till samhällsmedlemmarna. Man sammanställde de rykten som sprids. Svensk och internationell interaktion – material skapas i Sverige som sedan sprids i utlandet. Religiösa samfund har varit delaktiga i informationsspridningen.
Sveriges agerande
De paketerade den information som inkommit och översatte till 18 olika språk som vuxna och vårdnadshavare kunde ta del av. Mycket kommunikation mellan kommun, samhälle, trossamfund, skola med mera. Kampanjer dök upp på bussar för att nå ut till invånarna och socialtjänsten närvarade på föräldramöten. För att barn ska få en rättvisande bild av socialtjänstens arbete skapades Koll på soc som förklarar vad socialtjänsten är och bygger på barns funderingar och frågor. Alkompis är en webbplats där det finns ett samarbete med en arabisk mediebyrå i Sverige. Det blev en bred spridning för arabiskspråkiga människor, ca 7 000 visningar på sajten och nästan 40 000 visningar på Facebook.
Socialtjänsten fanns i de kanaler där rykten hade en hög spridning, Tiktok och Youtube var de starkaste. Kampanjen varade under februari, juni och september 2022. Den riktades mot ungdomar mellan 12–16 år. Tiktok, Snapchat, Instagram och Youtube nådde 350 000 individer och hade 1,1 miljoner visningar.
Vad är en desinformationskampanj? Och varför?
”Anklagelserna mot socialtjänsten är den mest toxiska desinformationskampanj jag har sett”, säger Mikael Tofvesson. På bilden syns även Marie Lundqvist, socialchef i Katrineholm.
Kvinnors rättigheter och HBTQ är också måltavlor för den extremism som Sverige utsätts för. Sverige anklagas för att missbruka sin yttrandefrihet och präglas av propaganda. De som ligger bakom denna desinformationskampanj vill aktivera folk att agera mot Sverige genom aktivism, bojkott och terrorism. Det finns även religiösa narrativ om att Sverige vill starta krig. Detta är såklart felaktiga och förvrängda budskap. De som ligger bakom informationsspridningen spelar på människors rädslor vilket drar med människor i konflikten. En annan metod för denna spridning är hashtags för att uppnå viralitet på nätet. Socialtjänsten påverkas exempelvis genom att koranbränning blir slagträn för extrema grupper som vill påvisa att vi i väst är förövare och de är offer. På senaste tiden har det eskalerat genom att al-Qaida och Islamiska staten vill göra sig relevanta genom terrornarrativ om koranbränningen och LVU-beslut. De har ögonen på varje litet misstag som Sverige begår.
Marie Lundqvist, socialchef i Katrineholm berättar om hur socialtjänsten och de personer som behöver socialtjänstens stöd har påverkats av desinformationskampanjen. Till höger Linda Corsvall, kommunikationsdirektör på Socialstyrelsen.
Hur har kampanjen drabbat Sverige?
Det visar på sårbarheten i vårt samhälle som demokratifråga men även en rädsla. Risken är att barn och familjer inte får de insatser de har rätt till då man ej vill ha kontakt med socialtjänsten. Det signaleras redan att familjer som ej haft kontakt med socialtjänsten undviker att ta den kontakten nu.
Exempel 1:
- En kvinna som var arbetssökande skulle till Stockholm för en jobbintervju. Tänkte då lämna bort sitt barn till grannen medan hon skulle i väg. Men hon blev för orolig att de skulle ta barnet ifrån henne eller göra orosanmälningar så hon åkte aldrig.
Exempel 2:
- Ett barn råkade dricka Alvedon. Mamman ville då till sjukhuset och se så inget hade gått fel, Mamman vågade dock inte åka in för rädslan att de skulle ta barnet ifrån henne.
Allt detta bygger på okunskap hos människor. Viktigt med samarbete där olika aktörer samlas. Tolk bör finnas om det är språkbarriärer så det finns en transparens. Det finns mycket man kan göra för att skapa trygghet och tillit.
Behöver man vara rädd för hoten?
Det är rädsla de vill uppnå och rädslan måste bort. Vi kan inte låta dem ta över våra egna känslor, vi kan tänka själva utan att dras med i det.
Hot om våld som gett uttryck, ett exempel från Botkyrka
Sommaren 2015 möttes medarbetarna på socialtjänsten av en utbränd entré. Det hade skett fem olika brandattentat mot tre olika socialtjänstkontor. En medarbetare fick bilen utbränd på sin hemadress, hotfulla lappar sattes upp, demonstration anordnades utanför kommunhus, slutna och öppna facebokgrupper skapades för föräldrar som fått sina barn omhändertagna. Till slut insåg man vad som låg bakom dessa attentat. Det handlade om en familj som fått sitt barn omhändertaget. Eftersom familjen levde på assistansbidrag, förlorade de sin inkomst när barnet omhändertogs. Elva personer åtalades och tre dömdes. Socialsekreteraren som var måltavlan fick flytta från sitt hem och lever nu under skyddad identitet. I denna situation som chef är det viktigaste att kommunicera. Den socialsekreterare som utsattes kände inte att chefen fanns där då den hade fullt upp med att ta hand om krisen. Därav skulle det vara bra om chefen står utanför krisen så den kan fokusera på sina medarbetares hälsa och behov av stöd.
Det här var ett seminarium på Socialchefsdagarna 2023 i Karlstad
Dokumentation: Lovisa Nilsson och Lisa Olsson, socionomstudenter på Karlstads universitet
Foto: © Peter Gunnebro/dalapeter.se