Seminarium 16 på Socialchefsdagarna 2023
Föreläsare: (Från vänster till höger) Maria Porshage, Avdelningschef IFO, Haninge kommun. Andreas Vetterberg, Enhetschef Ung Nordöst, Göteborgs stad. Karin Svanberg, enhetschef, brottsförebyggande rådet. Tobias Gröndahl, avdelningschef stadsområde, välfärd och fritid, Göteborgs stad. Annika Öquist, enhetschef Socialstyrelsen. Ylva Carlheim Gyllensköld, enhetschef på Socialstyrelsens kommunikationsavdelning. Anders Bolund, gruppledare för sociala insatsgrupper/avhopparverksamhet, Haninge kommun.
Statistik
Statistik över misstänkta brott för åldersgruppen 15–17 år, från 2007 till 2022:
- Från 2010–2013 sker det en drastisk minskning från drygt 20 000 brott till 15 000 brott.
- Från 2013–2022 har det varit berg- och dalbana, det utfördes fler brott men ökningen är inte lika skarp som mellan 2010–2013.
- 2013–2022 var ökningen ungefär 15 000 till 17 000 brott.
- 3 500 människor upp till 20 år är med i en organiserad brottslighet.
- 200 000 orosanmälningar mot 3 500 individer, det är enbart 3 500 människor, men det går inte att undvika dem, samhället bör klara av det.
HUR ska samhället klara av det?
”Det krävs akuta insatser då kriminaliteten ökar drastiskt. Vi måste komma åt barnen innan de utvecklar en grövre kriminalitet.”
Vi har ett samordningsansvar då organisationer ska arbeta tillsammans mot brottsfrågor. Alla olika organisationer måste vara med i ett samråd för att saker och ting ska ske på samma sätt från alla parter. Det blir en frustration om olika aktörer pratar olika. De olika aktörerna är exempelvis socialtjänsten, polis och skola. Brottsförebyggande rådet har ett samordningsansvar. De vill ge samstämmiga råd och rekommendationer om metoder och arbetssätt. Ett sådant arbete är Group Violence Intervention, GVI, som är en insats som kan minska dödligt våld i en specifik stad eller stadsdel. Insatsen bygger på samverkan mellan polis, kommun, kriminalvård och lokalsamhälle. GVI är bakgrunden till projektet Sluta skjut, i Malmö.
Maida Engqvist är förvaltningschef i Trelleborgs kommun och representerar här FSS riksstyrelse som seminarievärd på seminariet om en stark kedja mot brott.
Haninge kommun
Har två specifikt utsatta områden som rekryterar ungdomar in i kriminalitet.
Kommunens koncept bygger på att i stället för att bilda och skapa socialkontor i de olika stadsdelarna, vill man komma ut i stadsdelarna och arbeta med de enskilda individerna.
Kommunen arbetar exempelvis med EST (effektiv samordning för ökad trygghet), Embrace, SIG (sociala insatsgrupper), SSPF (skola, socialtjänst, polis, fritid) och att utveckla samarbete med andra aktörer vilket är fokus just nu. Det finns en stor tacksamhet med metodstöd, alltså SIG och SSPF.
Föreläsarna ger tips om RBM (risk, behov och mottaglighet) som varit en storsatsning i Haninge kommun.
”Detta har funnits i kriminalvården i många år och fungerar som ett ramverk för oss, från de äldre kriminella till dagens barnsoldater.”
Riskprincipen: SIG och SSPF används som ett gemensamt språk. Ett exempel är att personer är inte bara kriminella. Bakom kriminaliteten finns det ofta ett barn med olika riskfaktorer och då krävs rätt insats för rätt riskfaktor.
Behovsprincipen: Om en person till exempel har funktionell beroendeproblematik, hur kan vi då anpassa olika metoder utifrån klientens problematik?
Mottaglighet: Nio av tio barn har en psykiatrisk kontakt exempelvis genom BUP. Vi behöver därför plocka in information om familjen har egen kontakt med psykiatrin och fånga upp familjen.
För att bygga en kedja mot brott anser Haninge kommun att det är viktigt med regelbundna träffar, att kunna lyfta in skola och fritidsorganisationer i tid, utbilda polisen i exempelvis SIG och RBM, lära sig om risk- och skyddsfaktorer samt olika screeningverktyg. Även kompetensutveckling är viktigt. Erbjud handledning, stöttning, var en trygg och närvarande ledare, använd metodstöd och fånga upp hur personalen mår.
Göteborgs stad
Trots lång historia med segregation och ojämlikhet fortsätter det att öka i Göteborg men kommunen slipar på bättre metoder och prioriteringar. Gängrekryteringen fortsätter dock och inkomstklyftorna växer, trots att vissa stadsdelar blir bättre och får allt högre skolbetyg. Göteborg genomförde en omorganisation för två och ett halvt år sedan. Förut var staden organiserad i de olika stadsdelarna men nu i ett mindre antal fackförvaltningar.
Kommunen strävar efter att arbeta lokalt med personal i området. ”Före omorganiseringen kunde flera mellanchefer träffas i syftet att komma fram till någonting bra, men har någon av dem ens träffat en ungdom? Nu vill vi få ut fler fältare och annan personal på stan, de som faktiskt träffar ungdomar och deras familjer.”
Kommunen ser flera effekter av arbetet. SSPF är ingen insats utan något som sker parallellt med socialtjänsten, det gör att vi kommer ut mer lokalt och träffar ungdomarna. Det är svårt att mäta hur effektivt det är då utvärderingarna inte ger särskilt tydliga svar. Som chefer behöver vi arbeta för att driva processerna framåt, detta tänk ska genomsyra organisationen och alla chefer ska tänka in hela organisationen och vara delaktiga.
Det här var ett seminarium på Socialchefsdagarna 2023 i Karlstad
Dokumentation: Lovisa Nilsson och Lisa Olsson, socionomstudenter på Karlstads universitet
Foto: © Peter Gunnebro/dalapeter.se