Rapporter från Järvaveckan Research: https://jarvaveckan.se/research/
Intresseanmälan för samarbete med Järvaveckan Research: https://registration.invajo.com/4a32bbc0-d897-4d5b-b2dd-df2470ac3cd3
– Den röda tråden i mitt liv har varit möten med människor som har gjort skillnad. Jag kom till Sverige från Somalia med en svår bakgrund och hamnade i segregation och socialt utsatta områden. Men jag hade drömmar och lyckades med dem, tack vare andras hjälp.
Det säger Ahmed Abdirahman, som har arbetat på Stockholms Handelskammare, haft många internationella uppdrag och är grundare till Järvaveckan. Det är en mötesplats med syfte att öka integration och mottot är ”Morgondagens Sverige tillhör alla, inte bara vissa.”
Kunskap och samtal som motverkar fördomar
Förutom själva evenemanget Järvaveckan, som varje år samlar över 50 000 deltagare, jobbar stiftelsen The Global Village med att ta fram rapporter och kunskapsunderlag, som ska leda till kunskap och möten – istället för fördomar och motsättningar. För Sverige har förändrats mycket på de senaste 20 åren, med en snabb befolkningstillväxt av många nya folkgrupper. Idag bor över två miljoner utrikesfödda i Sverige.
– Vi tenderar också att glömma bort de som är födda här, som svensksomalier och svensksyrier. Frågan är hur vi kan tala öppet om Sveriges utmaningar och möjligheter med integration. De flesta vill ha mångfald, men är rädda och oroliga att göra fel. Då avstår vi hellre än att försöka. Men vi behöver göra nytt och våga prata om de svåra frågorna. För annars kan okunskapen och ängsligheten utnyttjas av extrema krafter, säger Ahmed Abdirahman.
Vi behöver mötas mer
Han menar att för att kunna hjälpa människor rätt, behöver vi kunskap om dem. Det handlar om att lösa problemen långsiktigt samt rusta upp och integrera medborgare, för annars förlorar både individen och Sverige på det. Och idag är det en stor andel som är födda i Sverige, men som ändå inte känner att de riktigt tillhör Sverige. Det märks bland annat på ett lågt valdeltagande bland svensksomalier – som är en ung befolkning. Samtidigt saknar de nätverken och hemspråket som deras föräldrar har.
– Människor med olika bakgrund behöver mötas mer än vi gör idag. Idag är skolorna inte en del av lösningen utan snarare en del av problemet. Vad har vi byggt för Sverige? Vi behöver tänka om, men samtidigt balansera individens frihet med samhällets vilja till långsiktiga lösningar. Visionen om välfärden kräver mod och uppoffring, säger Ahmed Abdirahman.
Bättre insatser med rätt kunskap
Genom kartläggningar har stiftelsen The Global Village för första gången nu tagit fram rapporter om svenskar från Syrien, Iran, Irak, Somalia, Eritrea, Etiopien och deras livssituation i stort. I dessa går att se sysselsättning, studieresultat, var de är representerade på arbetsmarknaden och mycket mer. Målet är att öka förståelsen för dessa grupper.
– Livsmöjligheterna påverkar otroligt mycket och genom att få dessa faktorer samlade på det här viset blir det lättare att göra rätt insatser. Lär känna era målgrupper med mer fakta, för det gör det lättare att förstå dem och skapa relationer. Er uppgift inom socialtjänsten är inte bara att hjälpa personer, utan att hjälpa hela samhället. Det är det svåraste uppdraget, men vi får inte glömma att se framåt. När vi har dessa siffror, hur kan det se ut om fem år? säger Ahmed Abdirahman.
Vi tar ofta för givet att en viss person med ett viss bakgrund tänker på ett visst sätt, men det behöver inte stämma. Därför är det så viktigt med fakta, understryker Ahmed Abdirahman. Som exempel ger han kameraövervakning, där personer med utländsk bakgrund är mer positiva än de med svensk bakgrund. Detta kan bero på att de kommer från länder med hårdare tag, och att de vill slippa bli beskyllda för sådant de inte själva har gjort.
– Vi måste hämta kunskapen på ett vetenskapligt sätt. Annars kommer vi fortsätta skapa en felaktig bild av människor, genom mediarapportering eller genom enskilda representanter för en hel kultur. Genom ny kunskap och nya perspektiv blir det lättare att hjälpa människan framför mig, för det är genom små handlingar som vi skapar vägen framåt, säger Ahmed Abdirahman.
Frågor från publiken
Hur kan man stödja människor som kommer till Sverige och som har lång väg till egen försörjning, så att de inte hamnar i långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd?
Kunskap, kunskap, kunskap! Vi behöver kartläggningar av vad dessa personer kan, var de kommer ifrån, vilka nätverk de har etc. Hela situationen. Det går idag att göra snabbare än man tror. Då får man en karta som kan visa vägen, till yrkesutbildning eller annat. Vi får inte glömma att många är drivna och vill hitta arbete, de har ett stort ansvar med att skicka pengar till hemlandet.
Hur kan vi arbeta tillitsskapande mellan myndigheter och medborgare?
Det kräver att vi har underlagen som tar död på myter och missförstånd. Vi behöver också värna om relationen, och inte bara arbeta bakom skärmar. Vi har blivit effektiva och dragit oss tillbaka, men många nya målgrupper behöver kontakten – inte bara för problem, utan även för möjligheter. Associerar man socialtjänsten bara med problem, blir det svårare att bygga relationer.
Har du några exempel från andra länder i arbete med inkludering och integration?
Att kunna tala öppet är det viktigaste. I Sverige har rädsla och oro styrt länge, där mycket har att göra med att vi är rädda för att göra fel. Man vill inte bli kallad rasist. Många länder är öppnare och vågar tala om utmaningarna det innebär. Vi behöver öppna upp samtalet för att förändring ska kunna ske.
Hade arbetet med mångfald och inkludering underlättats om fler chefer hade utländsk bakgrund?
Om lösningen på mångfald och inkludering skulle vara att enbart ha fler chefer med utländsk bakgrund, då har vi missat en viktig poäng. Att ha chefer med utländsk bakgrund är självklart värdefullt och kan bidra till positiva förändringar, men mångfald och inkludering måste genomsyra hela organisationen, oavsett vem som sitter på chefspositioner. Alla nivåer, från styrelsen till ledningen och medarbetarna, behöver aktivt arbeta med dessa frågor. Annars riskerar en chef med utländsk bakgrund att bli en symbolisk figur, medan ansvaret för organisationens bristande mångfald och inkludering skjuts åt sidan för andra beslutsfattare.
Självklart kan chefer med utländsk bakgrund fungera som förebilder och sända positiva signaler både internt och externt, men det är ännu viktigare att nuvarande ledare, oavsett bakgrund, aktivt arbetar för att främja mångfald i hela organisationen – inklusive ledningsgrupper, medarbetare och styrelser.
Vad är din vision för Järvavecken om tio år?
Järvaveckan är bara ett av våra ben. Vi vill vara Sveriges kunskapsnav för integrationsfrågor, och vi har redan påbörjat det arbetet. Förhoppningen är att vi kan lära av andra länder.
Mötet som nyckel för ökad mångfald i samhällsutvecklingen
En föreläsning på Socialchefsdagarna 2024 med Ahmed Abdirahman, grundare av Järvaveckan
Text: Jenny Asp textkonsult
Foto: © dalapeter.se