Seminarium 24 på Socialchefsdagarna 2024
Medverkande:
Niklas Eriksson, samordnar SKR:s arbete med omställningen till den nya lagen
Åsa Furén-Thulin, chef för socialtjänst och jämställdhet på SKR
Johan Quist, vice föreståndare, Samhällsnytta AB
Lotta Wigen socialdirektör, Haninge kommun
Cecilia Grefve Lang, fd förvaltningschef Karlskrona kommun
Anna Burston, Föreningen Sveriges Socialchefer, FSS
Emma Vintemin, företaget Inera
David Ekholm, docent i socialt arbete, Linköping universitet
Insikter från invånare och medarbetare är avgörande när vi rustar för en första linjens socialtjänst. I det här seminariet får vi höra hur SKR tillsammans med 13 pilotkommuner och Karlstads universitets Samhällsnytta AB stöttar alla Sveriges kommuner att ställa om.
– Att arbeta tidigt och förebyggande kommer att bli oerhört viktigt med den nya lagstiftningen. Men i tuffa tider med komplexa ärenden och en svår ekonomi finns tyvärr en tendens att prioritera bort det förebyggande arbetet. Och det är inte bara socialtjänsten som gör det, utan hela samhället. Vi måste jobba förebyggande i hela kedjan för att kunna skapa ett tillitsfullt samhälle och i det arbetet blir det ännu viktigare att sprida och använda kunskapen om vad som fungerar på riktigt, säger Åsa Furén-Thulin på SKR.
SKR driver projektet ”Tidiga insikter för tidiga insatser” där en bred representation finns med i ett nationellt analysforum: forskare, politiker, civilsamhällesorganisationer, fackföreningar, myndigheter samt socialtjänstföreträdare. Dessa stöttar 13 pilotkommuner i att arbeta användardrivet och syftet är att ta till vara insikter från invånare och medarbetare för hela socialtjänstens omställning.
Utmaningar när invånare och medarbetare involveras
– När man jobbar med insikter är det ett försök att samla lokal kunskap och berättelser från golvet. Att gå i medborgarens skor är ett sätt att upptäcka när det glappar i våra system, säger Johan Quist på Samhällsnytta AB.
Han menar att den lokala kunskapen skulle kunna användas mer innovativt i förvaltningen. Tänk om den värderades lika högt som ekonomi, eller interna revisioner? Tänk om det hade funnits ett krav på att kartlägga invånarnas behov, vad hade hänt då? Tänk om insiktsrapport skulle vara viktigare än ekonomirapporten?
– Men chefer och politiker förstår inte alltid värdet av detta i omställningsarbetet, och det kan vara svårt att jämka ihop kvalitativa och kvantitativa data. Vår ambition är att binda ihop den lokala förståelsen hela vägen upp till nationell nivå, så vi kan bilda policy på hög nivå, säger Johan Quist.
Målgruppsanpassad organisation I Haninge
Bakgrunden till Haninges organisationsförändring är samma utmaningar som resten av landets socialtjänster brottas med: mindre pengar till välfärden när färre ska försörja fler, ökade klyftor, invånare med höga krav och svårt att rekrytera rätt kompetens.
– Vi ville lägga ett större fokus på våra målgruppers behov, ta ett helhetsansvar och jobba förebyggande och kostnadseffektivt. Det är en målbild som stämmer väl överens med den nya socialtjänstlagen. Vi var tidigt ute med att analysera förslaget till lagen, och insåg att vi behövde genomföra vissa förändringar för att komma i mål, berättar Lotta Wigen, socialdirektör i Haninge kommun.
Haninge kommun utformade därför en första och andra linjens socialtjänst. Medborgare kan direkt komma i kontakt med den första linjen, som arbetar uppsökande och förebyggande i nära samverkan med andra aktörer – och erbjuder direkta insatser utan utredning. Andra linjen har större fokus på utredning och uppföljning av insatser.
– För att bygga första linjen har vi involverat våra medborgare i olika workshops, för att ta reda på vad de vill ha av socialtjänsten. Vi har deltagit på medborgarmöten och ställt frågan: Vad vill ni ha? Hur får vi en bättre socialtjänst? Och de svar vi fick var samstämmiga. Som medborgare önskar man en socialtjänst som är lätt att komma i kontakt med, och som man inte ska känna rädsla att möta, säger Lotta Wigen.
Samskapande strategier i Karlskrona
– 2019 tog vi fram en samskapande strategi för att ställa om socialtjänsten, i riktning mot den nya lagen. I den skulle vi lämna tanken på ”vi vet bäst” och gå mot ett användardrivet arbetssätt. Vi behövde arbeta mer utifrån medborgarnas perspektiv, och inte utifrån våra egna interna uppdelningar, berättar Cecilia Grefve Lang, Karlskrona kommun.
I strategin ingick 24 uppdrag där medarbetarna fick bidra med kloka idéer och förslag på hur de kunde jobba på nya sätt. De byggde bland annat ett nytt användardrivet ledningssystem och fler lösningar som fungerade på hemmaplan. Kompetensen mixades och de började använda primärvården som en gemensam mottagning, som skulle kunna klara det mesta. Specialistsjukvården fokuserade på de biståndsbedömda insatserna. Att arbeta mer tillsammans har varit utmanande, men enormt lärorikt, menar Cecilia Grefve Lang.
– Medarbetarna menade att om vi skulle förändra och klara av perspektivskiftet, så behövde vi en ny organisering. Och det var annorlunda än vad ledningen tyckte initialt, men så blev det. Det har också varit lärorikt med det nya ledningssystemet, där varje process måste ses över av en medborgare innan det godkännes, säger Cecilia Grefve Lang.
Hon menar att bemötandet är otroligt viktigt. Det ska kännas prestigelöst att kontakta socialtjänsten, och samtalen ska vara utforskande. Till exempel har många samtal startat med en orosanmälan, men som under samtalets gång har ändrats till en ansökan – vilket är helt i linje med den nya strategin.
– Vi har arbetat oerhört mycket med att få in kunskap om medborgarnas behov i vår verksamhet. Vi har utbildat samtliga medarbetare och politiker i tjänstedesign, för att vi ska ha samma grund för perspektivskiftet. Vi är ute och frågar medborgarna mer: Vad kan vi hjälpa till med? Var vill ni att vi ska vara? Vi har startat fältgrupper och stödboenden, där vi frågar efter synpunkter och behov, säger Cecilia Grefve Lang.
Nu är Haninge kommun nere på 2014 års placering för barn och unga. De har gått från anmälan till ansökan och från hög omsättning bland medarbetare och chefer – till stabilitet.
Diskussion med deltagare i analysforum
Anna Burston, Föreningen Sveriges socialchefer, FSS
Emma Vintemin, företaget Inera
David Ekholm, docent i socialt arbete, Linköping universitet
– Hur tänker vi nytt med etablerade begrepp, och utan att tappa kapacitet och perspektiv?
Att organisera det sociala arbetet kräver resursstarka och professionella organisationer. Men hur skapar vi det inom begränsade ekonomiska ramar? Att involvera medborgare är viktigt i detta! Och det är viktigt att reflektera och diskutera vad förebyggande arbete är, eftersom vi kan mena olika saker, säger David Ekholm.
– Jag blir imponerad och hoppfull av att sådana här omställningar görs redan innan den nya lagstiftningen är på plats. Vi glömmer ibland det lokala perspektivet, men det viktigaste stödet finns på hemmaplan och det gäller att ha med sig sin politik i förändringarna, säger Anna Burston.
Finns det några fallgropar med metoden tjänstedesign?
– I början av vårt arbete var vi inte tillräckligt tydliga med ramarna när vi pratade med medborgare, så de fick intrycket att de kunde önska sig precis vad de ville. Men där fick vi till givande och lärande diskussioner internt om hur vi kunde ställa frågor på ett bättre sätt och bli tydligare med ramarna, säger Cecilia Grefve Lang.
Hur kan digitaliseringen stödja omställningsarbetet?
– Man kan diskutera digitalisering utifrån så många områden: nå invånare, e-tjänster, system för personalen eller sätt att få it-system att hänga ihop. Man behöver därför ha en vision av vad digitaliseringen ska stödja. ”Handslag för digitalisering” är SKR:s strategiska grund och där diskuteras vad vi gemensamt kan fokusera på för digitala lösningar som stödjer omställningen. Vi behöver tänka till vad vi på digi-sidan kan göra, för att omställningen ska fungera.
Hur kan forskningen stötta omställningen?
– Diskussionerna i analysforum handlar mycket om hur man ser på kunskap och vetenskap. Mitt bidrag i forumet är visa på universitets roll som ett kritiskt bollplank som man kan ta hjälp av som kommun, för att reflektera kring processerna. I min forskning sätter jag utvecklingsarbetet i ett politiskt sammanhang och ser på de spänningar och möjligheter som finns inbäddade i arbetet, säger David Ekholm.
Avslutande ord
– Vi får inte glömma att återkoppla, inte bara ställa frågor. Skapa ett kollektivt minne i er förvaltning och i er kommun, så att ni inte ställer samma frågor till samma individer. De exempel vi har fått höra om idag visar på den lokala kraften och möjligheten. Vi behöver se till att hissen går både upp och ner, från det lokala till det nationella och tvärtom – då kommer den här omställningen att få fantastiska förutsättningar, avslutar Johan Quist.
Text: Jenny Asp textkonsult