Seminarium 16 på Socialchefsdagarna 2024
Föreläsare: Klas Nilsson, analytiker, SKR. Pani Hormatipour, samordnare, SKR. Niclas Olofsson, analytiker, Myndigheten för digital förvaltning. Åsa Zetterström Klintsjö, utredare, E-hälsomyndigheten. Magnus Wallinder, enhetschef, Socialstyrelsen.
Vi står här idag för att prata om framtidens socialtjänst, en socialtjänst som måste anpassa sig till stora utmaningar, både med den kommande nya socialtjänstlagen och samhällsutmaningar som personalbrist och stramare budgetar. För att lyckas med omställningen behöver vi dra full nytta av digitalisering och AI. Det handlar om att alla kommuner måste implementera beprövade digitala arbetssätt och våga testa nya, innovativa lösningar. Det är inte längre en fråga om ”om”, utan om ”hur” vi kan implementera dessa verktyg på ett hållbart och effektivt sätt.
För att stödja denna omställning har den nationella nivån, inklusive SKR, Digg, E-hälsomyndigheten och Socialstyrelsen, tagit fram riktlinjer och handlingsplaner. SKR har till exempel utvecklat en handlingsplan för digitalisering inom socialtjänsten, och Digg har lanserat en webbplats – https://www.digg.se/ai-for-socialtjansten/ – där kommuner kan få tillgång till information om hur AI kan användas i socialtjänstens verksamhet. Webbplatsen erbjuder länkar till befintliga stöd, verktyg och nätverk samt berättelser från kommuner som redan börjat implementera AI-lösningar.
Kommuner som Lidingö har till exempel testat AI för att transkribera tal till text, något som minskar den administrativa bördan och frigör tid för andra arbetsuppgifter. Uppsala och Skellefteå har utvecklat chatbotar för att sammanställa kommunens riktlinjer och policyer, vilket har varit särskilt användbart för nyanställda. Genom att implementera AI kan socialtjänsten effektivisera processer, spara arbetstid och optimera resursanvändningen, exempelvis genom schemaläggning.
Vi ser redan nu att AI kan användas för att minska den administrativa bördan och förbättra arbetsmiljön. AI kan också användas för att identifiera riskfaktorer inom verksamheten. Ett konkret exempel är hur AI används för att förebygga fallolyckor inom äldreomsorgen, vilket är ett område där tekniken verkligen gör skillnad. AI-lösningar kan också användas för att optimera resursplanering, och på så sätt spara både tid och pengar för socialtjänsten.
För att framgångsrikt implementera AI krävs dock mer än bara teknik. Vi har lärt oss att det är avgörande att ha kvalitativ och strukturerad data, samt att det krävs ett stort mått av samverkan mellan kommuner och andra offentliga aktörer. Samverkan är nyckeln till framgång, och det är viktigt att dela erfarenheter, inte bara framgångar, utan också de utmaningar man stöter på under resans gång.
Det är också viktigt att ha juridiska aspekter och informationssäkerhet i åtanke. När kommuner börjar använda AI i socialtjänstens verksamhet måste de säkerställa att data behandlas på ett säkert och ansvarsfullt sätt, och att juridiska krav uppfylls. Detta är något vi måste arbeta vidare med på både nationell och lokal nivå. Socialstyrelsen arbetar med att ta fram nationella riktlinjer och standarder för informationshantering, vilket är en viktig komponent i detta arbete.
Under seminariet diskuterades även behovet av en nationell aktör som kan stödja kommunerna i deras arbete med AI och digitalisering. Det är viktigt att vi inte uppfinner hjulet på nytt i varje kommun, utan att vi samarbetar och delar med oss av lösningar som redan visat sig fungera. Kommunerna har pekat på vikten av att utgå från sina egna specifika behov när de börjar arbeta med AI. Tekniken måste vara anpassad efter de unika utmaningar varje kommun står inför, och det är viktigt att ha en tydlig bild av vad man vill uppnå med implementeringen av AI.
Ett annat viktigt område är hur vi ska hantera de juridiska och etiska frågor som uppstår i samband med AI. Informationssäkerhet är en stor utmaning, särskilt när det handlar om att hantera känsliga personuppgifter. Det är också viktigt att den data som används av AI-systemen är korrekt och tillförlitlig, eftersom detta påverkar beslut och insatser inom socialtjänsten. Samtidigt måste vi säkerställa att vi har rätt kompetens inom våra verksamheter för att hantera dessa frågor på ett ansvarsfullt sätt.
En viktig aspekt är att skapa en tydlig struktur för hur data samlas in och används. Vi ser att olika kommuner och system använder olika begrepp och termer för att beskriva samma saker, vilket kan leda till missförstånd och felaktiga beslut. Det är därför viktigt att vi skapar ett gemensamt språk inom socialtjänsten, så att vi kan säkerställa att den information som delas mellan olika system tolkas på samma sätt. Detta är en av de största utmaningarna när det gäller att implementera AI på ett framgångsrikt sätt.
Sammanfattningsvis har vi identifierat flera förutsättningar som måste vara på plats för att AI ska kunna användas på ett effektivt sätt inom socialtjänsten. Förutom att ha rätt teknisk infrastruktur och tillgång till kvalitativ data, måste vi också ha ett juridiskt ramverk som säkerställer att informationen behandlas på ett säkert sätt. Dessutom måste vi arbeta tillsammans och dela med oss av erfarenheter, så att vi kan lära oss av varandra och undvika att upprepa samma misstag.
Vi ser redan idag att AI har potential att revolutionera hur socialtjänsten arbetar. Genom att minska den administrativa bördan och optimera resurserna kan vi frigöra tid och resurser som kan användas för att förbättra insatserna för de människor som är beroende av socialtjänstens stöd. Men för att detta ska bli verklighet måste vi fortsätta att investera i både teknik och kompetens, och vi måste arbeta tillsammans på både nationell och lokal nivå för att säkerställa att vi skapar en socialtjänst som är hållbar och effektiv för framtiden.
Den nya socialtjänstlagen kommer att kräva stora förändringar i hur vi arbetar, och AI kommer att spela en viktig roll i denna omställning. Genom att utnyttja den fulla potentialen av digitala verktyg och AI kan vi skapa en mer effektiv och tillgänglig socialtjänst som är bättre rustad att möta framtidens utmaningar.
Text: Joakim Appell, socionomstudent vid Marie Cederschiöld högskola