Seminarium 22 på Socialchefsdagarna 2023
Föreläsare: Susanna Karlsson-Li, projektledare och utredare, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. Anders Carlander, forskare, SOM- institutet, Göteborgs universitet. Kristoffer Nilsson, doktorand i socialt arbete, Institutionen för sociala och psykologiska studier, Karlstads universitet. Johan Strömblad, projektdirektör på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys var samtalsledare.
Om projektet
I projektet undersöker de befolkningens förtroende för socialtjänsten samt vilka konsekvenser förtroendet får för barn och ungas möjligheter att få stöd och insatser från socialtjänsten. Förtroende är en förutsättning för att på egen hand söka sig till socialtjänsten.
Förtroende viktigt ur ett brukar-och medborgarperspektiv men mer kunskap behövs.
För att de ska kunna driva projektet framåt använder de sig av flera olika metoder:
- enkätundersökningar
- intervjuar boende i utsatta områden
- intervjuar forskare
- fallstudier
Iakttagelser
Hur ser förtroendet ut för socialtjänsten?
Det finns en stor skillnad mellan olika grupper i landet och hur förtroendet ser ut gentemot socialtjänsten. Det är dock svårt att skilja ut förtroendet runt om i Sverige, mer än att nyanlända uppfattas ha ett lägre förtroende för socialtjänsten.
Konsekvenser av lågt förtroende för barn och ungas möjligheter till stöd?
Försvårar möjligheten till tidigt stöd.
“Har man inte förtroende söker man inte hjälp tidigt, man försöker lösa problemen inom familjen eller släkten. Många gånger kanske det ändå funkar, men vi ser att när man kommer till socialtjänsten har det ofta gått väldigt långt. Har man förtroende för socialtjänsten och vågar ta hjälp tidigare kan man förebygga ganska mycket.”
En annan konsekvens av ett lågt förtroende är att socialtjänsten får sämre möjlighet att göra korrekta bedömningar, då personen i fråga kan påverka vad och hur mycket den väljer att berätta i en utredning. Det kommer även kunna bli långvariga konsekvenser för individen. Vårdnadshavare uppges undvika kontakt med andra samhällsaktörer. Det händer att familjer lämnar landet om en orosanmälan kommer in.
Seminariet om förtroende för socialtjänstens arbete leddes av (från vänster till höger) Johan Strömblad, projektdirektör på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Susanna Karlsson-Li, projektledare och utredare, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Kristoffer Nilsson, doktorand i socialt arbete, Institutionen för sociala och psykologiska studier, Karlstads universitet och Anders Carlander, forskare, SOM- institutet, Göteborgs universitet.
Hur påverkar förtroendet?
Det skapar en låg kännedom om och misstro mot myndigheter generellt om förtroendet är lågt. Om bemötandet är bra med en personlig kontakt ökar dock chansen till ökat förtroende men det försvåras på grund av den höga personalomsättningen inom socialtjänsten. En annan del av hur förtroendet påverkas är medias inverkan på människor. Media ger generellt en negativ bild av socialtjänsten som bidrar till att urholka förtroendet. Desinformation och ryktesspridning bidrar ytterligare till detta.
Glimtar från trettio olika samtal med personer i utsatta områden
Samtalen visar att det finns ett generellt stort förtroende för socialtjänsten. Det visar dock att resursbrist och kompetensbrist är något som minskar förtroendet.
”Handläggarna är unga utan barn, svår situation när man söker stöd, erfarenhet hos handläggare önskas.”
Bemötandet är även en oerhört viktig del för människor i de utsatta områdena. Är bemötandet hos socialtjänsten dåligt minskar förtroendet drastiskt.
Tillit och förtroende
Anders Carlander, forskare, SOM-institutet berättar om begreppen tillit och förtroende.
Tillit är ofta ett optimum mellan säkerhet (all information) och blind tro (ingen information). Utan risk är tillit oftast överflödigt. Tillit finns mellan människor medan förtroende skapas inför grupper eller organisationer.
Statistik:
- Förtroendet för sjukvården gick upp i samband med corona med den ökade mediala exponeringen. Sjukvården behövde ta ett särskilt ansvar för att hantera krisen. Sjukvården visade även svart på vitt att vården fungerar väl.
- Förtroendet för politiker går upp i samband med valrörelsen men sen går det ner.
- Förtroendet för socialtjänsten hade en dipp 2013.
- Förtroendet för kvinnor inom socialtjänsten tenderar att vara högre.
- Förtroendet för grupper – Miljöpartiet har störst och Sverigedemokraterna har lägst förtroende.
Kom ihåg att denna statistik rör dem som är villiga att svara på enkäter. Kräver mer data och komplement för att öka förtroendet. Gå in i enskilda fall och samla in mer data.
Allmänhetens syn på socialtjänsten och socialsekreterare
Kristoffer Nilsson, doktorand, institutionen för sociala och psykologiska studier, Karlstad universitet
Under Kristoffers presentation går han igenom fyra olika studier som alla har en grund i förtroendet för socialtjänsten. Nedan framkommer det vad dessa studier visar.
Allmänhetens syn – vad vet vi egentligen? Forskning saknas både internationellt och nationellt. Det vi kan se är att uppfattningar, demografiska faktorer och individuella faktorer spelar roll inom forskningen. Om man har högt förtroende i Sverige har man högre tillit generellt. Media är en central aktör om man frågar socialarbetare. Det man kommit fram till är att socialarbetare har en sämre syn på sig själva än vad allmänheten har. Om man är socialarbetare får det effekter – både när man jobbar och i privatlivet.
Resultatet av en studie visar att förtroendet legat relativt stabilt, med en dipp 2013. Utmaningen med den studien är att cirka 35 procent anger varken högt eller lågt förtroende utan är neutrala. Det var en ökning för lågt förtroende mellan 2010 och 2018. Lägre inkomst, utbildning, tidigare kontakter och att vara anhörig ökade risken för lågt förtroende. Att vara anhörig var signifikant alla år.
Resultat från en annan studie visar lägre förtroendenivåer för socialtjänst jämfört med socialsekreterare. Konsekvenser kan vara stor okunskap om vad socialt arbete är och gör, fördomar om att ta barn, förknippat med stigma och skam att söka hjälp. Detta kan trigga känslomässiga svar som att känna sig misslyckad eller att man blir rädd om socialtjänsten ringer upp. Det finns såklart de som tycker bra om socialtjänsten men det viktigaste är egentligen att fånga upp dem som tycker motsatsen. Viktigt att komma ihåg är att förtroende för socialtjänst och socialsekreterare inte är samma sak!
Ett annat resultat visar att det finns effekter på både privatliv och arbetsliv hos socialarbetare. Det är svårt att arbeta med de familjer som inte vill prata med oss och det är svårt att hjälpa någon som inte vill bli hjälpt. I privatlivet fick man även stå till svars för vad andra socialtjänster i landet gjort som framkommit i media. Vissa undviker även att prata om var man arbetar på middagar och tillställningar. Socialarbetare får ofta höra kommentarer som ”herregud vilket tufft jobb, det hade jag aldrig klarat”, vilket man hela tiden ska ha ett svar på. Mer forskning behövs – vi är bara i början.
Det här var ett seminarium på Socialchefsdagarna 2023 i Karlstad
Dokumentation: Lovisa Nilsson och Lisa Olsson, socionomstudenter på Karlstads universitet
Foto: © Peter Gunnebro/dalapeter.se