Seminarium 7 på Socialchefsdagarna 2024
Föreläsare är Birgitta Persdotter från Karlstads universitet och Cecilia Karlström från SKR. Projektet är ett samarbete mellan de båda organisationerna.
Syftet med NUSO är att fånga nuläget och förstå hur socialtjänstens arbete förändras över tid, se resultat av omställningen till nya socialtjänstlagen och öka kunskapen om vägen till stödinsatser för barn, unga och familjer. Projektet handlar om att kombinera forskning och utveckling och knyta forskning tätare till praktiken.
NUSO utvecklar en nationell infrastruktur som ger förutsättningar för datadriven verksamhetsutveckling lokalt samt kontinuerlig uppföljning av de centrala delarna i nya socialtjänstlagen. Studien utgår från nuläget, identifierar utvecklingsbehov och mäter förändring.
Målet är att ge socialtjänsten verktyg att förebygga och tidigt nå barn i behov av stöd inom socialtjänst, i samarbete med andra verksamheter och professioner. En mer jämställd och jämlik socialtjänst. En kunskapsbaserad socialtjänst med förutsättningar att arbeta utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet.
Delstudie 1
Studien fångar förebyggande steget, aktualisering, utredningen och insats i tre delstudier.
Det är Delstudie 1 som presenteras i dagens föreläsning:
Insamling av avslutade barnutredningar skedde under 6 månader hösten 2023 till och med våren 2024.
132 kommuner och stadsdelar har deltagit och samlat in uppgifter från 21 858 barnutredningar.
Föreläsaren är väldigt glad över att bara ett år efter projektstart kunna stå och förmedla så mycket resultat. Studien bygger på ett unikt forskningsmaterial att hantera och som aldrig funnits tidigare i Sverige eller nordiskt perspektiv.
Genom VAVES kommer medverkande kommuner bland annat att få tillgång till sina lokala data och se jämförelser med andra kommuner via en gemensam plattform.
Unikt datamaterial
- Genom tillgång till stor mängd kvantitativ data går det att göra jämförelser och fördjupningar som aldrig tidigare varit möjligt. Det finns en bredd i materialet genom att det kommer från stora och små kommuner, stadsdelar från små och stora städer. Majoriteten av materialet kommer från kommuner eller stadsdelar med fler än
100 000 invånare.
Tidig kännedom, tidiga insatser
Hälften av barnen har utretts sedan tidigare och vart femte barn har haft tidigare insats. Det finns stora skillnader i behov och insatser trots mindre skillnader i utsatthet. (se pp för statistik ) Konflikter i familjen, våldsutsatthet och bristande omsorg är de vanligaste anledningarna till utredning. Tre skyddsfaktorer sticker ut: 1. en stödjande förälder, 2. ett stödjande nätverk, 3. en fungerande skolgång. De vanligaste skyddsfaktorerna minskar ju äldre barnet blir.
Det sker en kontinuerlig ökning av identifierat behov av insatser/åtgärder och beslutade insatser/åtgärder upp till 14 års ålder. Barn 0–3 år får jämförelsevis minst andel insatser/åtgärder.
Överrepresentation
Överrepresentation av barn som inte bor med båda föräldrar, barn med utländsk bakgrund och barn med NPF.
- Tydliga skillnader mellan barn med och utan diagnos. Barn med diagnos bedöms vara mer utsatta, bedöms ha mer behov av insats/åtgärd och får mer insatser/åtgärder än övriga barn.
- Barn med utländsk bakgrund bedömds i mindre grad vara i behov av stöd och får färre insatser än barn med svensk bakgrund. Av de barn som bedöms ha en
hög utsatthet är den kombinerad med låg andel av samtycke. Det resulterar i en högre andel LVU för barn med utländsk bakgrund jämfört med barn med svensk bakgrund.
- Barn som bor med båda föräldrarna får färre insatser och senare i livet än barn som bor växelvis eller med ensamstående förälder.
Samverkan med andra professioner
- Andra professioner utöver pedagoger involveras sällan, oavsett diagnos. Mer än 70 procent handlar om kontakt med pedagoger, alla andra professioner delar på resten. (se pp)
Ungas risk att hamna i kriminalitet
Ungas egen kriminalitet rör endast 6 procent av utredningarna men leder ofta till insatser. Det råder stor obalans mellan samhällsdebatt och siffror.
Jämställdhetsperspektiv
Flickors utsatthet kopplas till hemmiljö i betydligt högre utsträckning än pojkars.
Intressant att notera är att flickor redan från 3 års ålder i högre grad utsätts för risk pga hemmiljö och högre upp i ålder jämfört med pojkar.
Barn som bor i mindre kommuner beviljas insatser i högre utsträckning än övriga barn.
Delstudie 2
Beslutade insatser följs upp i Delstudie 2 under 2025. 16 kommuner och stadsdelar deltar från 15 april till 31 oktober 2025.
Till sist röster från publiken:
Stina Löfström och Belinda Ekvall, enhetschefer socialtjänstavdelningen, Norra Innerstaden SDF, Stockholm stad fick frågan:
Vad var det viktigaste ni fick med er från presentationen?
– Det är nu jobbet börjar: att titta lokalt efter skillnader med resultaten från NUSO, och saker man känner igen. Titta på om det finns skillnader kring exempelvis utredningar som gäller ovanlig problematik, sexövergrepp och hedersproblematik. NUSO:s material är stort även i utredningar kring de ovanligare problemen.
-Vilka vi når, vad vi får syn på när det kommer till kön, vad är befogade skillnader, vad ska vi bli bättre på, är våra bedömningar styrda av vår förförståelse om kön?
-Det är stort fokus på kriminalitet i samhället idag, inte konstigt men det tar all luft. Här kommer det fram att det gäller 6 procent av utredningarna och vad händer med de resterande 94 procenten, hur fortsätter vi jobba med dem?
-Vi måste fortsätta jobba med de yngre i öppna verksamheter. Framförallt i åldersgruppen 0–3 år, det blev tydligt hur lite arbete som sker där. Det blev tyngd i vilka målgrupper vi ska nå fram till.
-Vilket fint underlag för politiker att titta på för att göra en jämnare resursfördelning, det blir större styrka om vi jobbar nationellt – mera likt.
– Intressant att ju större kommun desto färre insatser.
Sammanfattningen skriven av Denise Anabalon Alvarez och Eva Bygren, socionomstudenter vid Marie Cederschiöld högskola