Seminarium 1
Föreläsare Emma Fall och Natalie Glotz Stade, båda är rådgivare och jurister från JP Infonet AB. Den nya lagen trädde i kraft 1 april 2024 och föreläsarna går igenom lagen och rättstillämpningen under året. Hur fungerar domstolsprocessen för socialtjänsten? Och lirar den nya processen med omställningen till nya socialtjänstlagen?
Ökad rättssäkerhet för alla inblandade
Såväl införandet av skyddat boende som en placeringsform enligt SoL, som den nya tvångslagen, kom till för att täppa till brister kring barn på skyddat boende. Tidigare har det inte varit rättssäkert för barnen. Det fanns inget tydligt rättsstöd för kvinnan som tar med sig barnet. Det var också bristande rättssäkerhet för den andre vårdnadshavaren. Ej längre risk för egenmäktighet med barn eftersom det finns ett biståndsbeslut med samtycke eller ett av domstol fastställt beslut om placering ( jmf “hotellboende” = bistånd till boende). Nu är det juridisk ordning och reda.
Barnets behov synliggörs
Tidigare blev barnens behov osynliggjorda rent juridiskt, huruvida deras behov under placeringen tillgodosågs eller ej saknade dokumentation.
I och med att skyddat boende nu är en reglerad placeringsform i SoL och i den nya tvångslagen (2024:79) ska barnen få en egen placering och därmed gäller alla de krav och skyldigheter på journalföring, innehåll i placering och uppföljning på samma sätt som i andra placeringar.
När det gäller den nya tvångslagen kan barnen placeras med endast en vårdnadshavares samtycke. Syskon får varsitt beslut och varsitt särskilda ombud. Oavsett om det är en frivillig placering eller med stöd av den nya lagen, gäller kraven i 6 kap. 7 a-c §§ SoL, bland annat om att vården ska följas noga och att barnet ska ha en särskilt utsedd socialsekreterare. Överväganden ska göras precis som vid andra placeringsformer för barn (se pp)
Skyddat boende nu reglerat i SoL
(se ny definition i förordning 2001:937 eller pp)
Ökade krav på innehåll i placering skyddat boende enligt (SoF 2024:85). En stor skillnad för de som driver verksamheter är att de nu ska erbjuda både boende och stöd till samtliga placerade individer. Verksamheterna har tillståndsplikt som de söker hos IVO. I och med det kan IVO utföra kontroll. Kraven för att få tillstånd är utökade framför allt gällande vad som ska erbjudas barnen. Tidigare krav på tillräcklig bemanning, tillräckliga skyddsanordningar och personal med lämplig utbildning är oförändrade, men tar boendet emot barn krävs nu att boendet ska vara lämpligt för barn, oavsett ålder och kön, och det ska finnas personal med kunskap om barns behov och rättigheter. Det ska också finnas en särskilt utsedd person till barnet som följer dess process och övriga kontakter under placeringen. Se pp
7 kap. 1 § Föreskrifter om enskild verksamhet och anmälningsplikt.
Var noga med avtalsskrivning med skyddade boenden
Föreläsare tipsar om att ta sig tid med att skriva bra avtal med dygnsboenden som upphandlas. Vad ska ingå i dygnsavgiften? Utöver det tjänster som faktureras enligt prislista. De ömsesidiga skyldigheterna ska vara rättsligt verkställbara. Exempel på vad som ska stå med: Tydligt barnrättsperspektiv. Särskild utsedd person som följer barnets utveckling och står för kontakten med socialtjänsten. Krav på personakt. Föreståndare med lämplig utbildning.
Ingen avgränsning till våld i nära relationer
Boendeinsatsen Skyddat boende enligt socialtjänstlagen kan användas till fler målgrupper än våld i nära relation, även offer för människohandel, personer i prostitution och avhoppare från kriminella miljöer kan placeras enligt samma lag. Föreläsaren reflekterar kring möjliga framtidsscenarier där exempelvis gruppen avhoppare från kriminella miljöer blir mer resurskrävande.
Processen i socialnämnden
Föreläsaren går igenom hur den rättsliga processen ser ut för en ansökan om Insats skyddat boende för medföljande barn. Ansökan följer samma process som en LVU-ansökan genom att det startar i SoL utredningsprocess enligt kap. 11:1. Utredningen är en sedvanlig barnutredning enligt metoden Barnens behov i centrum (BBIC).
Skillnaden är att beviskraven är lägre i den nya lagen jämfört med en placering enligt LVU. Medan LVU utgår från en påtaglig risk för att hälsa skadas, så gäller sannolikhet för risk/indirekt risk i den nya lagen. (se pp definition av risk/indirekt risk) Insatsen ska omprövas efter 6 månader igen.
Det kan komma fram brister i föräldraskap efter en tid i skyddat boende och då kan det finns en grund till LVU-ansökan. I en akut situation kan barnet även placeras genom att socialnämnden fattar beslut om omedelbar insats enligt 4 kap. 1 § i den nya lagen.
Föreläsaren ger konkreta tips kring att räkna tidsfrister för verkställighet se pp.
Sekretessfrågor kopplat till placering
Nya sekretessregler i 26 kap. OSL (14 b-d §§)
Där gäller sekretess hos IVO och kommun för boendets adress. Tidigare har sekretessen endast gällt uppgifter om individer och inte verksamheter.
Det finns i ett enskilt fall möjlighet att med stöd av OSL12:3 och OSL 10: 3 (se pp) skydda boendets adress och hemlighålla uppgifter för den andra vårdnadshavaren om det är en frivillig placering. Sker placeringen enligt den nya lagen finns det särskilda bestämmelser i den om hemlighållande av vistelseort.
6 kap. Vårdnadshavares bestämmanderätt under insatsen – viktig bestämmelse
Med den nya lagen får den placerade vårdnadshavaren rätt att besluta om viktiga åtgärder kopplat till placeringen. Det handlar om hälsoundersökning, att kunna ge öppna stödinsatser exempelvis vård och stöd för barn som upplevt våld, och de kan genomföra val och byte av skolenhet och förskoleenhet på egen hand.
Fråga till publiken:
Hur har den nya lagen påverkat ert arbete med våld i nära relation?
Jimmy Munobwa från Solna stad säger att de redan arbetar tätt med barnsekreterare, så teamarbetet är detsamma men utredningsarbetet har ökat på barnsidan. Det har inte varit så många ärenden hittills.
Domar och praxis:
Det finns inte många domar som gått emot socialnämndernas ansökningar, se pp för exempel.
Synen på skyddsbehov när våldsutövaren sitter häktad. I och med att en häktning kan upphöra med kort varsel anser Kammarrätten att en långsiktig lösning på skyddsbehov behövs även när en part är frihetsberövad.
En annan dom handlade om otillräcklig utredning, inte tillräckligt övertygande skäl för placering i skyddat boende. Endast mammans berättelse och begäran om komplettering ignorerad.
Förutsättningar för insatsens upphörande:
Kammarrätten anser inte att en vårdnadshavares förändring är tillräcklig för att kunna gälla som bestående.
Sammanfattning skriven av Denise Anabalon Alvarez och Eva Bygren, socionomstudenter på Marie Cederschiölds högskola