Torsdag 3 oktober, kl. 11.30. Välj ett av följande seminarier i det här blocket när du anmäler dig:
13. Vad vet vi om de yrkesverksammas förutsättningar att ge en god och nära vård?
14. Förhindra oseriösa och kriminella aktörer i vård och omsorg
15. Framgångsrikt arbete med unga som står utanför arbete och studier
16. Mot Framtidens socialtjänst med hjälp av digitala tjänster och AI
17. Att få och behålla ett arbete – Om sysselsättning för personer med intellektuell funktionsnedsättning
18. Ensam är inte stark. Framgångsfaktorer för att få till ett lyckat samarbete med många kommuner.
13. Vad vet vi om de yrkesverksammas förutsättningar att ge en god och nära vård?
Omställningen till en god och nära vård pågår. 2018 tog regeringen initiativ till en reform av primärvården och omställningen till en god och nära vård. Målet är en god, nära och samordnad vård som stärker hälsan. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys följer på regeringens uppdrag omställningen ur patienternas och verksamheternas perspektiv samt ur systemperspektivet.
Vi utvärderar omställningen utifrån de mål som regeringen fastställt: ökad tillgänglighet, delaktighet och kontinuitet. Vi belyser hur den nära vården utvecklas och hur omställningen påverkar vården för olika grupper. Vi följer också utvecklingen av samverkan mellan den regionala vården och kommunala vården och omsorgen.
Vi kommer att prata om yrkesverksammas förutsättningar för nära vård. På seminariet vill vi diskutera hur yrkesverksamma i den regionala och kommunala primärvården ser på utvecklingen av sina förutsättningar att kunna ge en god och nära vård. Som underlag för diskussionen presenterar vi några preliminära resultat från vår pågående utvärdering. Vi bjuder även in till en diskussion om vad kommunerna kan göra för att bidra till omställningens mål. Seminariet kommer också ge en översikt av vårt arbete inom omställningen som helhet.
Mer information om vårt arbete. Vård- och omsorgsanalys har följt omställningen sedan 2020 och hittills lämnat fem delrapporter inom uppdraget. I mars 2025 ska vi komma med en slutrapport där vi presenterar vår sammantagna bild av omställningen.
Siri Bokvist, utredare, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. (Foto: Rickard Kilström)
Sara Korlén, utredare, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. (Foto: Rickard Kilström)
Erik Antonsson, analytiker, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. (Foto: Rickard Kilström)
Omställningen mot en god och nära vård | Vård- och omsorgsanalys (vardanalys.se)
14. Förhindra oseriösa och kriminella aktörer i vård och omsorg
Välfärdsbrottslighet med oseriösa och i vissa fall kriminella aktörer inom vård och omsorg är ett växande problem. Det är en allvarlig utveckling eftersom det innebär en risk för att patienter och brukare får bristande och skadlig vård och omsorg. Ofta drabbas redan utsatta personer som exempelvis är i behov av personlig assistans eller barn som placeras i samhällets vård.
Under seminariet kommer IVO berätta om myndighetens arbete mot välfärdsbrottslighet och iakttagelser från tillståndsprövning och tillsyn. IVO identifierar och hindrar oseriösa aktörer genom att återkalla tillstånd och avslå allt fler tillståndsansökningar.
IVO ser alltmer avancerade brottsupplägg vilket ställer större krav på nationell samverkan mellan olika instanser i samhället och på att kontinuerligt utveckla myndighetens utredningsmetoder. IVO har fått regeringsuppdrag att stärka arbetet mot välfärdsbrottslighet och tar nu ännu fler steg för att hindra att oseriösa och kriminella aktörer tar plats inom vården och omsorgen.
Anna-Karin Nyqvist, enhetschef, Inspektionen för vård och omsorg. (Foto: Magnus Fröderberg samt IVO)
Peder Carlsson, chef för avdelning mitt i Örebro, Inspektionen för vård och omsorg. (Foto: Magnus Fröderberg samt IVO)
15. Framgångsrikt arbete med unga som står utanför arbete och studier
Nästan 140 000 unga i åldrarna 16–29 år står idag utanför både arbete och studier.
I det här seminariet kommer MUCF att berätta om lokala skillnader i arbetssätt med denna målgrupp samt dela med sig av framgångsfaktorer från forskning och goda exempel från verkligheten.
Under de senaste åren har MUCF träffat ett hundratal kommuner för att tillsammans med lokala aktörer arbeta fram handlingsplaner för arbetet med unga som står utanför arbete och studier.
MUCF tar fram och sprider kunskap om gruppen unga som varken arbetar eller studerar, de samlar också en nationell samordningsfunktion bestående av Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skolverket, Socialstyrelsen, Jämställdhetsmyndigheten, Statens institutionsstyrelse samt SKR i syfte att utveckla stödet till den lokala nivån.
Cilla Ilhammar, utvecklingsledare Unga som står utanför arbete och studier, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. (Foto: MUCF)
Besök vår webbplats:
mucf.se
Prenumerera på våra nyhetsbrev:
mucf.se/nyhetsbrev
Följ oss i sociala medier:
facebook.com/ungciv
instagram.com/ungciv twitter.com/ungciv
16. Mot framtidens socialtjänst med hjälp av digitala tjänster och AI
Socialtjänsten står inför en omfattande omställning för att utveckla framtidens socialtjänst både för att anpassa sig till en kommande ny socialtjänstlag och för att kunna hantera samhällsutmaningar med bland annat brist på personal och stramare budget. För att lyckas med omställningen behöver socialtjänsten dra nytta av digitaliseringens fulla potential. Det innebär både att alla kommuner tar steget och breddinför vissa digitala arbetssätt som vi vet fungerar, och att våga testa nya innovativa arbetssätt med till exempel AI för att utvecklas ytterligare.
Den nationella nivån arbetar nu på olika sätt för att tydligare visa vägen och vara ett stöd för kommunerna i omställningsresan mot framtidens socialtjänst. SKR har bland annat tagit fram en handlingsplan och en basnivå för socialtjänstens digitalisering. Myndigheten för digital förvaltning (Digg), E-hälsomyndigheten och Socialstyrelsen har tagit fram webbplatsen aisocialtjanst.digg.se som innehåller kunskapshöjande material för kommunernas socialtjänst inom området AI. Här finns användbara länkar till befintliga stöd, verktyg, nätverk, forskning och fördjupning. Här finns också berättelser från de kommuner som redan börjat utforska AI-lösningar inom socialtjänsten.
Marta Gandra, samordnare för socialtjänstens digitalisering, SKR. (Foto: SKR)
Klas Nilsson, analytiker, SKR. (Foto: SKR)
Niclas Olofsson, analytiker, Myndigheten för digital förvaltning. (Foto: DIGG)
Åsa Zetterström Klintsjö, utredare, E-hälsomyndigheten. (Foto: Privat)
Magnus Wallinder, enhetschef, Socialstyrelsen. (Foto: Martina Wärenfeldt, Mstudio)
https://www.digg.se/ai-for-socialtjansten
https://skr.se/skr/naringslivarbetedigitalisering/digitalisering/handslagfordigitalisering.6728.html
17. Att få och behålla ett arbete – om sysselsättning för personer med intellektuell funktionsnedsättning
Att ha en meningsfull sysselsättning är centralt för alla vuxna, även för dem som lever med en funktionsnedsättning. Förutom att ett arbete ger bättre privatekonomi, bidrar arbetet till sådant som utveckling av individuella färdigheter, stärkt självkänsla, ökad social status, bättre hälsa och ett större socialt nätverk.
I detta seminarium är sysselsättning för personer med intellektuell funktionsnedsättning i fokus, en av de grupper som länge stått långt från arbetsmarknaden.
Seminariet baseras på registeranalyser omfattande drygt 27 000 individer som har gått i anpassat gymnasium (tidigare gymnasiesärskolan), intervjuer med arbetstagare med intellektuell funktionsnedsättning och deras arbetsgivare samt en kunskapsöversikt över internationell forskning. Professor Magnus Tideman presenterar sysselsättningsmönster, förändringar över tid, könsskillnader m.m. samt faktorer som bidrar till att personer med intellektuell funktionsnedsättning får och behåller ett arbete.
I en nära framtid med arbetskraftsbrist finns det kanske – äntligen – utrymme för fler personer med funktionsnedsättning att bidra på arbetsmarknaden? En sådan utveckling skulle gynna både individerna och samhället.
Magnus Tideman, professor i socialt arbete med inriktning funktionshinder vid Högskolan i Halmstad och Marie Cederschiöld högskola. (Foto: Marie Cederschiöld högskola)
18. Ensam är inte stark – framgångsfaktorer för lyckat samarbete med många kommuner
Att samarbeta över kommungränser är idag inte helt ovanligt för att möta framtidens behov inom vård och omsorg och socialtjänst. Men att ha ett samarbete i så många som tolv kommuner är en utmaning.
Elisabeth Nyström, projektledare på Göliska IT berättar om tolv kommuners gemensamma upphandling av nytt verksamhetssystem som utmynnade i ett lyckat införande i dessa kommuner.
Vad behöver man tänka på både innan, under tiden och efter ett sådant projekt? Elisabeth Nyström ger tips och råd och berättar också om utgångspunkten i arbetet där man använde sig av en mallkommun som alla kommuner rättade sig efter för att arbeta på samma sätt och därmed göra både införande och därpå följande förvaltning mer effektivt.
Elisabeth Nyström, projektledare på Göliska IT. (Foto: Jenny Nyström)
Carola Winberg, Lead Product Manager Tietoevry. (Foto: Tietoevry Care)