Monica Persson är socialdirektör i Karlstad kommun, och Föreningen Sveriges socialchefers ordförande (foto: dalapeter.se)
”Välkomna till våra dagar med omställning i fokus! Det är fantastiskt roligt att se er. Några kanske är här för första gången och några av er har varit med många gånger, men oavsett så är ni varmt välkomna.
Mycket har hänt sedan sist, när vi var i väntans tider mot en ny socialtjänstlag. Vägen har varit lång, och krokig men nu är lagen nästan här och snart är vi i mål.
FSS medverkat i utredningen till den nya lagen
FSS har funnits med kring utredningen sedan första början. Den senaste tiden tillsammans med SKR, SSR och Vision då vi blivit inbjudna till socialtjänstministern för att lyssna och kunna komma med inspel under den pågående processen.
Detta har varit viktigt då det behövs både hjärna och hjärta när lagstiftningen ska fungera i vår vardag – ofta i samspel med utsatta människor med en sammansatt problematik som behöver finna sina lösningar.
Vi kan se att Camilla Waltersson Grönvall verkligen har lyssnat till våra synpunkter, för det som står i lagrådsremissen känns nytt och nytänkande. Utmanande javisst, men som jag brukar säga är nästan alla våra frågor svåra frågor, men detta blir på ett nytt sätt. Det bådar gott inför framtiden.
Positivt med en ramlag
Att vi går tillbaka till en ramlag, en befogenhetslag är positivt – då varje kommun måste uttolka vad och hur omställningen ska gå till utifrån de lokala förutsättningarna. De här dagarna finns ju både politiker, tjänstepersoner och företagare representerade och alla måste vi ta till oss det nya och skapa de bästa förutsättningar. Så når vi en tillitsfull och respektfull öppen socialtjänst med bra och tidiga insatser att erbjuda.
Att få till tidiga insatser är kanske den enkla biten, men vad gör vi åt all den administration som tynger oss i vardagen?
Bördan av administrationen – en mammut
Det här är den ullhåriga mammuten. Den lyckades överleva i flera miljoner år och den sista spillran fanns på en ö i Sibirien där den till slut dog ut för 4 000 år sedan. Den levde samtidigt som människan, som gjorde allt för att kunna lägga den i grytan, och mammuten fanns även i Sverige.
För några år sedan träffade jag Lars Werdelin, Sveriges då enda expert på numera utdöda fossila däggdjur. Nu är han professor emeritus och en av de få som haft närkontakt med fynd av mammutar. Vi pratades vid igår, för jag tänkte att om jag nu ska ta en omväg runt utdöda djur så kan jag lika gärna göra det ordentligt. Poängen kommer om en stund om ni undrar …
Ni kanske tror att en mammut bara är en mammut, men upphittade skelett ger vid handen att den största vägde cirka 15 ton och en liten plutt-mammut som bodde på Sicilien var i mankhöjd ungefär lika stor som en hund av rasen dobermann. En sån mammutmamma med sin kalv, som inte är större än en katt, finns på geologiska museet i Rom om ni har vägarna förbi.
Den administrativa mammuten är i högsta grad levande
Men nu då till min poäng: just den ullhåriga mammuten är utdöd men, den administrativa mammuten är i högsta grad levande! Det pratas om det papperslösa samhället, men det märks inte varje dag precis. Pappren har till stor del ersatts av höga flöden i våra inkorgar.
Här måste vi alla hjälpas åt om vi ska lyckas styra om vårt arbete, för resurserna behövs på andra håll. Vi producerar mängder själva, både på förvaltningsnivå, kommunledningsnivå och politisk nivå. Men andra efterfrågar också stora mängder material från oss. Det är enkäter, utredningar, uppsatser, remisser, projektansökningar, målarbeten, interpellationer, motioner, faktasökande av olika slag. Entreprenörer vill veta vad vi tänker. Och vi vill gärna svara då vi vet att vårt arbete ofta belyses för torftigt, men det är knappt vi mäktar med.
Den som frågar måste tänka till: Behöver jag veta allt jag frågar efter och kommer det att leda mot målet? Blir det för mycket av den här varan är risken att svaren blir slentrianmässiga eller hittepå – och på så sätt så urholkas intentionen med frågorna. Om vi kan besinna oss och tänka efter innan vi öser ut våra frågeställningar blir det mer tid över till det andra.
En mammut blev bara stor om man gödde den. Ju mer den fick, desto större blev den. De som levde exempelvis på öar och fick lite mindre föda de blev betydligt mindre.
Så min tanke är, kan vi göra en mammut här? Kan den administrativa bördan gå från 15 ton till 12 kilo? Jag vet ju att vi har mycket annat att göra som troligtvis skulle betyda mer för människorna och samhället som helhet.
Vart går pengarna?
Det är väldigt mycket ljus på socialtjänsten och tyvärr ofta kopplat till tillkortakommanden. Samtidigt är förväntningarna höga på att vi ska lösa de kollektiva misslyckanden, som i värsta fall leder till placeringar med tvång. Och det ska ju helst kosta mindre också.
Då måste vi prata om pengarna. Hur stora kommer dropparna att vara och var kommer de att träffa? Det känns långt ifrån säkert att de av staten tilldelade resurserna kommer att träffa just socialtjänsten. Det kommer att bli många initiativ som vill ha del av detta tillskott.
Jag vet att det ser väldigt olika ut med ekonomin i våra 290 kommuner, men risken är att droppen blir för liten och när den träffar socialtjänsten så sugs den upp direkt – då många av oss kämpar med underskott i ekonomin. Vi måste ju se till att det finns medel kvar till den utveckling som måste ske. Det är viktigt att det blir tydligt vilka pengarna ska gå till och vikten för samhället att intensionerna i den nya lagen blir av.
Nätverk för att utveckla omställningsarbetet
Men vi är igång med omställningen, med bra fart. Det är roligt!
Pengar är en sak och det praktiska arbetet en annan. Det finns två stora nätverk som jobbar på för att utveckla tidiga insatser. Ett sköts av SKR och ett av oss i styrelsen för FSS.
På våra möten brukar vi vara upp emot 50-talet deltagare, där man behöver vara medlem i föreningen. Vi träffas en gång per månad, 45 minuter digitalt. Det är fritt att anmäla punkter och flera kommuner har berättat om hur de ligger till i sin omställning. Här kan man lyfta både glädjeämnen och orosmoln som seglat upp, och det finns alltid någon som tänkt lite längre än en själv.
Det viktigaste är framför allt att vi kan delge varandra goda exempel och i många fall ett underliggande material som man jobbat fram i sin kommun. Det finns plats för fler om någon vill anmäla sig.
En grogrund för ett hållbart samhälle
Vi är här för att mötas, byta erfarenheter och lära nytt. Kanske hinna reflektera tillsammans med andra vart vi är på väg. Jag vill att vi på fredag vid lunchtid känner oss uppdaterade och påfyllda med energi. Sen åker vi hem och tar oss an uppdraget som ledare i välfärden.
Ta tillfället i akt. Prata med så många du hinner. Ta väl hand om varandra. Känner någon sig ensam så kan du hänga med mig!
En bra grogrund är en förutsättning för ett hållbart samhälle. Symbolen för detta finns i form av en fröpåse i din kasse. Och om du tycker det var lite snålt med en fröpåse, så finns det fler att hämta i FSS monter.
Jag tillönskar oss jättebra dagar, och som vanligt: det är gästerna som gör kalaset! Vi ses i vimlet, tack för mig.”
Socialchefsdagarna 2024, den 2–4 oktober • Öppningsanförande av FSS ordförande Monica Persson.
Foto Monica Persson: dalapeter.se
Övriga bilder: Pixabay/CC