Seminarium 8 på Socialchefsdagarna 2024
Medverkande:
Joachim Heimersson, stabschef IFO, Huddinge kommun
Kicki Dolke, avdelningschef skolstöd, Huddinge kommun
Andrej Kravljaca, framtidsstrateg digitaliseringsavdelningen, Huddinge kommun
I detta seminarium får vi höra mer om dataverktyget Huddingeanalysen, som hjälper Huddinge kommun att samla all öppen data om medborgare i ett och samma skyltfönster. Det har gjort det enklare att se mönster, kunna jämföra områden och utforma pricksäkra insatser.
Huddinge kommun har 114 000 invånare och är den största kommunen i Stockholms län efter Stockholms stad. De har sex högskolor/universitet och en förhållandevis ung befolkning, där socialtjänstens 380 medarbetare jobbar mycket med barn och unga.
Redan 2020 satte Huddinge kommun upp mål för en lättillgänglig och kunskapsbaserad verksamhet med fokus på prevention, som rimmar väl med den kommande nya socialtjänstlagen. Idag är det fler verksamheter än socialtjänsten som jobbar förebyggande och de har lyckats skapa ett robust ”tillsammans” i arbetet.
Skolresultat, fritid och familjeförhållanden hänger ihop
Att arbeta på det viset kräver kunskap och att alla medarbetare i kommunen har kompetens utifrån faktabaserat underlag, om till exempel våld i nära relationer. Samtliga medarbetare ska också känna till vilka stödinsatser som finns, för att kunna hänvisa rätt när stödet behövs.
– Det krävs kompetens och fingertoppskänsla ute i skolorna för att ”skolifiera” de insatser vi gör – i en redan fylld verksamhet. Om vi ska få ett positivt bemötande måste vi anpassa insatserna för verksamheten, säger Kicki Dolke som är avdelningschef för skolstöd.
– Varför är det viktigt att all vår personal i skolan har kunskap om våld mot barn? Jo, för att det är där barnen finns. Familjeförhållanden kan även påverka betygen, eftersom alla faktorer påverkar varandra hela tiden. Lyckad skolgång är nr 1, men vi måste göra en gemensam satsning på familjeförhållanden och fritid för att lyckas med skolgången, säger IFO-stabschefen Joachim Heimersson.
Meningsfull fritid och föräldrarådgivare
I Huddinge arbetar de därför aktivt med en meningsfull fritid för barn i åldern 10–12 år. Genom att erbjuda fria fritidsaktiviteter varje dag i tre områden minskar risken för att de unga ska gå med i kriminella nätverk. Idag deltar 150–200 barn varje dag i aktiviteter som mellis, läxhjälp samt fysiska och kulturella aktiviteter.
Huddinge kommun har även infört föräldrarådgivare som jobbar mot alla skolor och är en del av skolans elevhälsoteam. Dessa erbjuder stödsamtal på plats och är med på föräldramöten. Föräldrarådgivarna blir ett snabbspår till socialtjänsten, genom insats inom två veckor utan utredning, och är en viktig del i att avdramatisera hela socialtjänsten för föräldrar och barn. De erbjuder också föräldrastödskurser via skolans kanaler, och anmälningarna till dessa har ökat kraftigt.
– 175 familjer har fått råd och stödsamtal i skolan, vilket har minskat antalet utredningar. Vi märker att när vi är på plats där barnen finns och regelbundet träffar dem som träffar barnen – då upptäcker vi också saker tidigare, säger Kicki Dolke.
500 medarbetare har gått webbkursen Heder, de har utbildat 60 processledare som kan utbilda sina kollegor och samtliga medarbetare i förskolan har lärt sig om risk- och skyddsfaktorer. 20 hemmasittare är tillbaka i skolan och 20 har påbörjat stöd i hemmet.
Ledningsgrupp för tidiga insatser
Styrningen för arbetet leds av tjänstemän, som tagit fram handlingsplaner för tidiga insatser för barn och unga. Kontakten med andra verksamheter är nära och enligt Joachim Heimersson är en framgångsfaktor att frågan inte ligger så högt uppe i organisationen.
– Ledningsgruppen för tidiga insatser har en unik sammansättning och en unik vilja att driva förändring. Vi ses en gång i månaden och alla har mandat att fatta beslut, prioritera och avsätta resurser. Genom gruppen når vi ut till hela kommunen och får stor utväxling, eftersom vi har god kännedom om våra verksamheter. Det blir även ett verktyg för att stärka linjeorganisationen och vi kan hela tiden agera snabbt på de problem vi ser, eftersom vi har med människorna med mandat, säger Joachim Heimersson.
Och arbetet har gett tydlig effekt, särskilt genom minskat antal utredningar (18,9 procent). Det som har varit svårast att lyckas med är kortare utredningstider för barn och unga.
Huddingeanalysen för ökad social hållbarhet
Andrej Kravljaca är chef för innovation och digitalisering och han berättar om en dag 2023, då politikerna samlades. De hade en dröm om att kunna visualisera hur det ligger till i Huddinge utifrån ett platsperspektiv, och som kunde göra det lättare att prata över förvaltningsgränserna. Uppdraget de fick var social hållbarhet i partnerskap och med platsen i fokus och verktyget de tog fram för detta, tillsammans med RISE, blev Huddingeanalysen.
– I många beslutsfattande processer hamnar vi lätt i gissningslekar, där vi inte alltid vet vad som är de verkliga orsakssambanden. Botemedlet mot detta är data! Vi behöver ha insyn i data, för att kunna hantera stora och övergripande utmaningar, ta informerade beslut och placera skattekronorna där de gör mest nytta. Det ger bättre planering, beslut och medvetenhet, säger Andrej Kravljaca.
I verktyget Huddingeanalysen kan man snabbt se vilka områden som är socioekonomiskt svagare och vad som behöver prioriteras och stärkas. Det blir enkelt att jämföra olika områden utifrån olika variabler och till exempel se hur det går för barn som bor på en viss adress, utifrån olika data.
Utifrån en nulägesbild av det prioriterade området Skogås, gjorde kommunen en sambandsstudie. De kom fram till de två viktigaste fokusområdena för området: meningsfull fritid och lyckad skolgång.
– Vi vet att deltagande i förskola är en förutsättning för en lyckad skolgång. När vi tittade på området Skogås kunde vi se att bara 55 procent av barnen gick på förskola, och när vi lade till variabeln utrikesfödda föräldrar sjönk siffran till 40 procent. Eftersom detta rörde sig om ett begränsat geografiskt område gjorde vi ingen stor informationskampanj, utan vi valde istället att gå runt och knacka dörr, berättar Joachim Heimersson.
– Det stora värdet med Huddingeanalysen är att vi har all data samlat på ett och samma ställe: data från kartor, kulturskola, bibliotek, personalsystem, ekonomisystem, lärplattformar, kulturutbud och Excellistor. Dessa data kan vi visualisera på olika sätt, jämföra och djupdyka i indikatorer och olika mätpunkter. Och sedan kan vi omvandla insikter till insatser, säger Andrej Kravljaca.
I nuläget finns Huddingeanalysen tillgänglig för hela Stockholmsregionen, så Huddinge kommun tipsar andra Stockholmskommuner att gå in och titta på deras egna kommuner och se hur det ser ut.
Frågor från publiken
Var det helt givet att få med hela kommunen i den preventiva insatsen?
Det övergripande preventionsuppdraget kom underifrån. Vi krokade arm och började med skola, men saknade då kultur och fritid. Vi fortsatte bygga upp detta under något år – ATT vi skulle jobba med det.
Vilka vinster har ni sett inom skolan och övriga verksamheter?
Vi fick insikten att vi kunde få utväxling av att göra saker tillsammans. Vi kunde direkt se att föräldrarådgivare gav effekt i prioriterade områden. Skolorna var tacksamma över närvaroteamet, som hade kartläggningsmaterial och närvarotrappa.
Snabbspåret med socialtjänsten som inte kräver en lång utredning är fantastiskt. Föräldrar är så tacksamma över detta. En rektor sa att föräldrarådgivare är det bästa som hänt skolan, när man upptäcker något problem kan man direkt plocka in stödet.
Vi gör det tillsammans och pekar inte finger – något som genomsyrar hela organisationen. Vi förstår varandra och ger handlingsutrymmen, först då kan vi samverka.
Vilka dataskyddsutmaningar har ni tacklat när ni samkör data från olika förvaltningar?
Vi har ett team på fem utvecklare på beslutsstödsenheten, som lägger mycket tid på att kvalitetssäkra data. Vi tittar på hur kan vi använda datan och vilket ändamål det är insamlat för en gång i tiden. All data är avidentifierad på plattformen. Men idag finns inte skolnärvaro, på grund av att vi inte vet hur vi kan använda den underliggande datan.
Har ni tänkt på att använda andra registerdata, som Brå t.ex., för att komplettera?
Det ligger på horisonten att titta på det. Vi är i uppstartspunkten och det kommer utvecklas i framtiden.
Vad är er erfarenhet av att samverka med privata aktörer, som skolor och fritids?
Det är en minoritet i Huddinge, men vi brottas med det. Det är ett utvecklingsområde som vi jobbar på. Även friskolor kan ta del av denna analys och vi bjuder alltid in friskolor och privata förskolor att få ta del av vårt material.
Hur ser upplägget ut med föräldrarådgivare?
Vi började med tre skolor i utsatta områden, och när föräldrarådgivarna kom in i sina roller utökade vi samverkan. Nu har vi tio skolor i hela kommunen, där åtta är F-6 och sedan några för högstadiet, som tar emot elever från alla högstadieskolor.
Hur har ni löst problemet med att dela individdata som skyddas av GDPR?
– Datalagret i Huddingeanalysen är uppbyggt i flera lager. I ett första steg på landningssidan hamnar all rådata, som är på individnivå. Vi tar den datan och paketerar om det till vault, som lagrar datan. Här blir den transformerad och anonymiserad. I det tredje lagret paketerar vi ihop den till den färdiga visualisering som syns i gränssnittet, då är den alltså anonymiserad.
Vad fokuserar ni på när det gäller frånvaro och närvaro i skolan?
– Närvaroteamet jobbar på uppdrag av skolorna och stöttar elever med olika typer av frånvaro samt återskolningsinsatser. Vi utgår från närvarodata som utgör statistiken, där läraren efter varje lektion fyller i närvaro och frånvaro. Idag fyller vissa skolor i 97 procent av skoltiden, medan andra bara fyller i 20 procent. Nu är det därför ett prioriterat mål att få 100 procent redovisning av närvaro. Men det är en stor fråga i hela Sverige: När ska vi mäta? Och vad är frånvaro?
Seminarium 8 på Socialchefsdagarna 2024
Text: Jenny Asp textkonsult