Seminarium 15 på Socialchefsdagarna 2024
Deltagare:
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor, MUCF
Jennie Bloom, enhetschef
Carl-Axel Sandén, utvecklingsledare
Nästan 140 000 unga i åldrarna 16–29 år står idag utanför både arbete och studier. I det här seminariet berättar MUCF, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, om hur man kan arbeta med målgruppen och vilket stöd man kan få som kommun.
MUCF tar fram och sprider kunskap om gruppen unga som varken arbetar eller studerar. De samlar också en nationell samordningsfunktion bestående av Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skolverket, Socialstyrelsen, Jämställdhetsmyndigheten, Statens institutionsstyrelse samt SKR i syfte att utveckla stödet till den lokala nivån.
Under de senaste åren har MUCF träffat ett hundratal kommuner, för att tillsammans med lokala aktörer arbeta fram handlingsplaner för arbetet med unga som står utanför arbete och studier.
– Det är något unikt och fantastiskt att vi ett ungdomspolitiskt mål att alla i Sverige 13–25 år ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Men idag är det en stor grupp unga, nästan 140 000, som varken studerar eller arbetar, och dessa behöver vi göra mer för, säger Jennie Bloom.
Stor andel unga utan jobb eller studier
Gruppen är heterogen:
- Mer än hälften saknar fullföljd gymnasieutbildning
- 4 av 10 är utrikesfödda
- Ungefär en tredjedel har en funktionsnedsättning.
- 40 procent finns inte i några register – det kan röra sig om de som åker utomlands, jobbar svart, är i kriminalitet eller försörjs av anhörig
- 26 procent är aktivt arbetssökande
- 23 procent har aktivitetsersättning
- 12 procent har försörjningsstöd
- 9 procent är föräldralediga med en ersättning på garantinivå.
Kommuner med hög arbetslöshet, större andel unga utan gymnasieutbildning och större andel utrikesfödda har en högre andel än kommuner med större befolkningsmängd, större andel ungdomsbranscher och högre läkartäthet.
Kommuner jobbar olika
– Dessa unga är ingen självklar målgrupp i många kommuner och man arbetar väldigt olika med detta. Därför blir det viktigt att man gör lokala analyser om vilka som ingår i den här gruppen, för att kunna sätta in rätt insatser, säger Jennie Bloom.
I många kommuner finns en bristande samverkan, bland de olika aktörer som kommer i kontakt med unga utan sysselsättning. Andra hinder som många kommuner beskriver är ett begränsat utbud av utbildningar som är anpassade till målgruppens förutsättningar och begränsade ekonomiska resurser.
Vad är viktigt att göra?
– Men kommuners strategiska arbete gör skillnad! Det viktigaste är det förebyggande arbetet, ”en väg in”-verksamheter och samordnat stöd för de unga. De kommuner som har politiska målsättningar har också en lägre andel unga utanför arbete eller studier. Samma sak gäller de som jobbar systematiskt med KAA, kommunens aktivitetsansvar och de som tar ansvar även efter att ungdomar fyllt 20 år, säger Jennie Bloom.
Och enligt MUCF finns det mycket hjälp att få idag. Jennie Bloom nämner Socialstyrelsen, SKR, Skolverket, SPSM, Myndigheten för delaktighet och projektet Samstart. Man kan även ta hjälp av civilsamhället på olika sätt.
– Det handlar om att tidigt identifiera de elever som har hög frånvaro och stötta dem, samt skapa vägar tillbaka för dem som hamnat utanför. Man kan se över olika utbildningsalternativ, som andra chans-skolor eller komplettering via folkhögskolor. Andra insatser kan handla om att förbättra den psykiska hälsan och bryta isoleringen, säger Jennie Bloom.
Vad kostar det att vänta?
Carl-Axel Sandén visar upp en bild på ”utanförskapets isberg” där toppen av isberget är socialtjänstens insats. Men under den döljer sig en hel rad andra insatser och i botten förlorade intäkter till samhället. Ett års utanförskap kostar samhället ungefär 500 000 kronor.
– Att arbeta förebyggande är därför en investering, för längre utanförskap kostar mer i längden. Om man inte hittar en lösning tidigt kommer en hel rad olika aktörer behöva komma in i den ungas liv.
En studier som följde ungas etablering under 13 år, visade att två tredjedelar som stod utanför arbetsmarknaden eller studierna som 18-20-åringar, fortfarande gjorde det 13 år senare.
Workshopar för ökad samverkan
I en process arbetar MUCF för ökad samverkan kring unga som varken studerar eller arbetar – för med ökad samverkan kan resurserna runt individen användas smartare. Målgruppen för samverkan är kommuner, regioner, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, samordningsförbund och andra aktörer. I arbetet tar man inspiration, bland annat från den danska modellen BIP som samordnar parallella och kontinuerliga insatser för unga.
– Vi behöver skapa en gemensam nulägesanalys och kartlägga gruppen tillsammans. Det kan vi göra i våra workshops. Vi fyller även på med kunskap, presenterar statistik och tittar på överenskommelsen mellan kommun och Arbetsförmedlingen. Var går det snett? Var tappar vi ungdomarna? Det tittar vi på i en glapp-karta. Och vad händer när de blir 20? Vem tar hand om dem?, säger Carl-Axel Sandén.
Andra viktiga frågor som ställs är: Vad gör vi på strukturell ledningsnivå? Har vi samverkan högt upp så vi får samsyn? Hur får vi till parallella samordnade insatser i vår kommun? Hur bygger vi vidare på kompetensutvecklingen hos medarbetare och chefer?
– När man samlas tillsammans blir det ofta en nyhet för flera i rummet – att vi jobbar ju faktiskt med samma saker. Det händer otroligt mycket bara genom att vi samlas och får samsyn, det är hoppfullt, säger Jennie Bloom.
Att lösa utmaningen kräver långa processer, därför är det viktigt att även samordningsförbunden är med i arbetet. MUCF arbetar med att ta fram ett dokument där förbunden får ägandeansvar för att hålla liv i arbetet.
Tips om kostnadsfria workshopar, unga, heder, psykisk ohälsa, sexuell utsatthet, utanförskap. Kolla in på mucf.se för kalendarium!
Text: Jenny Asp textkonsult