Seminarium 16 , PER- modellen® Härnösands kommun
Medverkande: Annika Kjällman Alm, leg. sjuksköterska och lektor vid Mittuniversitetet, och Pär Hägglund, magister i socialt arbete och verksamhetschef för Stöd och förebyggande (anhörigstöd) i Härnösands kommun.
Samarbete mellan Härnösands kommun och Mittuniversitetet
PER-modellen® har skapats i ett samarbete mellan Härnösands kommun och Mittuniversitetet. Den är varumärkesskyddad för att det ska vara möjligt att fortsätta forska på den, att säkra evidens. PER-modellen® förvaltas av PERelatioAB.
Idag har cirka 150 000 personer i Sverige någon typ av demenssjukdom. Det har aldrig varit så få som utvecklar demens som nu, men numerärt blir antalet äldre fler. 20 000 får demensdiagnos varje år. Prognosen för 2050 är 240 000-270 000 demenssjuka.
Modellen
PER-modellen® är en strukturerad modell för stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Modellen utvecklades i Härnösands kommun och har spridit sig till fler kommuner i Sverige. PER-modellen® består av tre delar: Pedagogiskt, Emotionellt och Relationsskapande arbetssätt.
Pedagogik: Modellen fokuserar på att ge personer med demenssjukdom och deras anhöriga kunskap och förståelse för sjukdomen och dess effekter. Detta sker genom regelbundna möten och diskussioner om sjukdomen men även lokala händelser, nyheter och aktuella frågor.
Emotionell: Modellen tar hänsyn till de emotionella aspekterna av demenssjukdomen och hur den påverkar både den drabbade och anhöriga. Detta sker genom att skapa en trygg och stödjande miljö där deltagarna kan dela sina upplevelser och känslor.
Relationsskapande: Modellen fokuserar på att bygga och bevara relationer mellan personer med demenssjukdom och deras anhöriga samt bygga relationer med övriga i gruppen och ledarna för gruppen. Detta sker genom att skapa en känsla av gemenskap och delaktighet i gruppen.
Salutogent perspektiv
PER-modellen® arbetar utifrån ett salutogent perspektiv. Friskhetsfaktorer, vilka resurser och förmågor har personerna själva. Att hjälpa till större hanterbarhet, meningsfullhet och begriplighet. KASAM innebär självbestämmande, att få vara aktiv utifrån sina förutsättningar, och upprätthålla förmågor utifrån intresse. Det är viktigt att de anhörigas vilja inte krockar med vad personen med demenssjukdom behöver.
PER-modellen® har visat sig vara effektiv i att öka känslan av sammanhang och meningsfullhet hos både personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Modellen har också visat sig vara kostnadseffektiv. Som exempel kostar en plats i en anhöriggrupp för en demenssjuk i Härnösands kommun 11 000 kronor per person och år, att jämföra med en plats på särskilt boende i samma kommun, som skulle kosta 780 000 kronor per person och år.
Modellen har också visat sig vara flexibel och kan anpassas till olika kommuners behov och resurser. Den kan också kombineras med andra insatser i kommunerna, såsom anhörigstöd och vårdcentraler. Modellen har även visat sig vara effektiv i att förebygga våld och överbeskydd i relationen mellan personer med demenssjukdom och deras anhöriga.
Dela gemensamma erfarenheter
I en studie från Mittuniversitetet jämfördes grupper med strukturerat stöd enligt PER-modellen® före, under och efter pandemin. Där framkom att de anhörigas känsla av sammanhang sjönk under pandemin. När de träffades igen ökade de anhörigas känsla av sammanhang. Den demenssjuke hade en större känsla av sammanhang än den anhörige initialt, förmodligen på grund av stödet från anhöriga. I kvalitativa intervjuer framkom att det framgångsrika med PER-modellen®, var att dela gemensamma erfarenheter.
Deltagarna med demens var mer oroliga för sin partner, de var glada att de kunde vara med i gruppen och få stöd. Många demenssjuka tar emot stöd fastän de egentligen inte vill, för att de gör det av hänsyn till sin partner. Det är viktigt att de ska få äga sina beslut i så stor utsträckning som möjligt.
Komma in tidigt
Grundläggande för PER-modellen® är att komma in i ett så tidigt skede i sjukdomsförloppet som möjligt. 4–6 veckor efter att diagnos meddelats den demenssjuke, så är hen med på sin första gruppträff. En förutsättning för detta är att vårdcentralen och den demenssjukes anhöriga anmäler sig till gruppen. Kravet för att vara med i en anhöriggrupp är att man har en diagnos, så att bemötandet kan anpassas efter typen av demens. Anhörigcenter erbjuder stödgrupp 1 eller 2 beroende på vart i processen, sjukdomsförloppet, den demenssjuke befinner sig.
Stödgrupp 1: för personer med högre än 20 poäng, kan föra ett samtal fortfarande med flera personer. Stödgrupp 2: Fokus på att göra roliga saker tillsammans som är nivåanpassade. Stödgrupp för yrkesarbetande partner och vuxna barn, möjlighet finns att ses på kvällar.
Frågor från publiken
Trygghet att ta in nya medlemmar i grupperna?
Vi har en struktur för att ta emot nya medlemmar. Vi träffas en gång per termin med grupp 1 och 2, och sätter in nya medlemmar när ny termin börjar. Befintliga gruppmedlemmar får uppdraget att hjälpa till att ta emot nya medlemmar och dela sina erfarenheter.
Gruppstorlek?
8–10 personer i grupperna, vilket är belagt i forskning. 4–5 par i grupperna, tre ledare behövs. Oftast delar vi upp demenssjuka för sig och anhöriga för sig, och har en observatör som fångar upp om någon blir ledsen eller arg.
Kulturella skillnader?
Vi saknar forskning på kulturella skillnader. Vi har testat att samarbeta med Estland, Island, Finland och Sverige, men har ännu inte fått till ett forskningssamarbete. Stockholms stad har till exempel en mer kulturellt diverserad miljö än Härnösand vilket vore intressant för forskning.
Tillämpning i olika kommuner?
PER-modellen® kan tillämpas i både stora och små kommuner. De resurser som en kommun behöver finns redan, och anhörigkonsulenter kan vara en viktig del av verksamheten. Modellen kan också kombineras med andra insatser i kommunerna.
Vilket stöd finns för att implementera PER-modellen®?
PERelatio AB kan hjälpa den som vill använda PER-modellen® i sin kommun och få vårdgrannar att förstå poängen med den. De kan också hjälpa till att kommunicera med politiker och andra intressenter om vikten av modellen och dess kostnader.
Mer information om detta kan hittas på hemsidan. https://permodellen.se/
Seminarium 16, PER- modellen® Härnösands kommun. Ett seminarium på Socialchefsdagarna 2025.
Text: Maria Andersson, Göteborgs stad, Förvaltningen för funktionsstöd
Foto: Niklas Maupoix