Otillåten påverkan

Seminarium 9 Stärk motståndskraften mot otillåten påverkan i kommunal verksamhet

Föreläsarnas egna bilder

Medverkande: Lisa Pedersen, Brottsförebyggande rådet och Anna Hedin Ekström, Högskolan Gävle, doktorand vid Institutionen för socialt arbete.

Allvarligt samhällsproblem

Seminariet belyste hur otillåten påverkan utgör ett allvarligt samhällsproblem som undergräver de demokratiska principer som vårt samhälle vilar på. Företeelsen omfattar inte bara brottsliga handlingar som hot, våld och skadegörelse, utan även subtilare former som trakasserier, ryktesspridning och manipulation via sociala medier. Särskilt framhölls att våld är relativt ovanligt – det subtila, psykiskt nedbrytande trycket är ofta svårare att upptäcka och hantera.

Många yrkesverksamma, särskilt inom socialtjänsten, tenderar att betrakta viss utsatthet som en naturlig del av jobbet. Kvinnor drabbas dessutom ofta dubbelt, genom både hot och sexuella trakasserier. Sociala medier förstärker hotbilder och bidrar till ökad otrygghet.

Riskområden och konsekvenser

Riskerna för otillåten påverkan är särskilt stora inom myndighetsutövning, boendefrågor, hedersrelaterade ärenden, kriminalitet och extremism. När medarbetare inte vågar tala om sina upplevelser eller felaktigheter riskerar en tystnadskultur att växa fram. Denna kultur leder till normalisering av hot, minskad tillit, försämrad arbetsmiljö och i förlängningen en försvagad demokrati.

Lisa Pedersen, utredare på Brå och Anna Hedin Ekström, doktorand vid Institutionen för socialt arbete, Högskolan Gävle. (Foto: Niklas Maupoix)

Otillåten påverkan kan drabba både individen genom psykisk ohälsa och rädsla, organisationen genom sämre säkerhet och arbetsmiljö, och samhället genom minskat förtroende för myndigheter.

Bygg motståndskraft: sju steg

Ett centralt inslag i seminariet var genomgången av den handbok som tagits fram för att stärka motståndskraften mot otillåten påverkan i kommuner. Arbetet bör ske stegvis och förankras i hela organisationen:

  1. Ledningens beslut: Arbetet måste starta uppifrån med ett tydligt, väl förankrat beslut och en styrgrupp.
  2. Arbetsgrupp: Sätt samman en tvärfunktionell grupp som driver arbetet framåt och sprider kunskap i organisationen.
  3. Lägesbild: Samla in och analysera information för att skapa en kunskapsbaserad nulägesbild.
  4. Dokumentöversyn: Gå igenom styrdokument och rutiner för hot och våld, polisanmälningar, mutor och jäv, rekrytering med mera.
  5. Utbildning: Börja med cheferna – deras trygghet och förståelse är avgörande. Utbildningen bör kompletteras med dialog och erfarenhetsutbyte.
  6. Riskanalys: Integrera arbetet med risker för otillåten påverkan i befintliga förbättringssystem. Prioritera särskilt utsatta verksamhetsområden.
  7. Levande samtal: Håll frågan levande genom workshops, temadagar och ledningskommunikation för att skapa en öppen och säkerhetsmedveten kultur.

Reflektioner och frågor från publiken

Diskussionerna under seminariet visade att gränsen mellan tillåten och otillåten påverkan ofta är svår att dra. Att framföra åsikter genom demonstrationer eller journalistik är en demokratisk rättighet, men när syftet är att påverka beslut på ett otillbörligt sätt blir det problematiskt.

Även förtroendevalda är utsatta mål för kriminella och extremistiska grupperingar, vilket kräver särskild hantering inom de politiska partierna.

Ett viktigt råd till kommuner som vill påbörja arbetet är att börja uppifrån – exempelvis som i Landskrona kommun, där arbetet startade i ledningen och sedan spreds nedåt i organisationen. Skolan lyftes också fram som en central arena, liksom vikten av att identifiera särskilt utsatta funktioner och personer med tillgång till känslig information eller resurser.


Seminarium 9, Stärk motståndskraften mot otillåten påverkan i kommunal verksamhet. Ett seminarium på Socialchefsdagarna 2025.

Text: Daniel Westler, Göteborgs stad, Förvaltningen för funktionsstöd
Foto: Niklas Maupoix