Seminarium 7 Stöd i föräldraskapet genom familjeorienterat boendestöd
Medverkade på seminariet gjorde dessa fyra från Växjö kommun: Rebecca Åkesson, enhetschef öppenvården barn och unga. Jeanette Rossling, enhetschef boendestöd. Isabel Johansson, boendestödjare. Camilla Frii, boendestödjare. (Foto: Växjö kommun)
Växjö kommun har infört ett familjeorienterat boendestöd för familjer där föräldrarna har psykiatriska och eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Boendestödet syftar till att ge föräldrarna praktiskt stöd och hjälp i hemmet, samtidigt som de får stöd i sin föräldraroll. Modellen bygger på att boendestödjarna arbetar tillsammans med föräldrarna och barnen för att skapa en trygg och stabil hemmiljö.
En viktig aspekt av modellen är att lyfta in barnets perspektiv i boendestödsinsatsen, genom att använda ”glasögon” för barnperspektiv + barnets perspektiv = barnrättsperspektiv. Målgruppen är familjer och barn som har behov av så få kontakter som möjligt, och det är bättre för barnet med färre personer i hemmet. Genom att ta hänsyn till barnets perspektiv kan boendestödet anpassas för att möta barnets specifika behov och skapa en tryggare miljö.
Växjö kommun arbetar med 90 ärenden som är familjeorienterade, och de arbetar med föräldrar som har funktionsnedsättning, men inte nödvändigtvis en diagnos. De flesta ärenden finns i Föräldrateamet, en boendestödsgrupp som enbart arbetar med familjeorienterat boendestöd, men familjeorienterat boendestöd utförs även av andra boendestödsgrupper.
Boendestödjarna som utför familjeorienterat boendestöd har utbildning i PYC (Parenting Young Children). PYC är ett utbildningsprogram för föräldrar med barn i åldern 0–7 år. Boendestödet lyfter fram exempel där föräldrar berättar om att stödet inneburit att de genom att få stöd till struktur i vardagen, sedan kan gå vidare med framsteg i andra livsområden såsom sysselsättning och arbete.
Växjö kommun berättar om boendestödjare för Socialchefsdagarnas publik. (Foto: Niklas Maupoix)
Växjö kommun har också infört modellen ”Familjeorienterat boendestöd – nivå 2”. Den syftar till att ge föräldrarna ytterligare stöd och hjälp i sin föräldraroll. Samarbeten med andra aktörer i kommunen, som till exempel socialtjänsten och öppenvården, är en viktig del av modellen.
Öppenvården barn och unga vill stärka relationerna i familjen, och genom samverkan med boendestödet kan detta uppnås. Tidigare hamnade öppenvården ofta i praktiskt stöd, men sedan boendestödet infördes har familjerna kunnat få det praktiska stödet de behöver från det familjeorienterade boendestödet, och öppenvården kan då fokusera på att stärka relationerna i familjen. Genom att arbeta tillsammans kan boendestödet och öppenvården skapa en helhetssyn på familjen och ge dem det stöd de behöver för att skapa en trygg och stabil hemmiljö.
Samverkan för familjestöd finns mellan stödinsatserna, vilket möjliggör en samordnad och effektiv insats för att stödja familjerna. En styrgrupp bestående av stöd och utredning från barn och unga tillsammans med familjeorienterat boendestöd möts regelbundet, dilemman lyfts. Här har de arbetat mycket med dialog. Detta för att inte frustrationen som ärendena i sig ibland skapar, ska bli ett hinder.
Framgångsfaktorer för modellen är samarbete, flexibilitet och tålamod. Det är också viktigt att ha rätt kompetens och att kunna arbeta med helheten, inte bara med den enskilda föräldern eller barnet. Modellen har visat sig vara effektiv i att skapa en trygg och stabil hemmiljö för föräldrarna och barnen, och den har också bidragit till att minska orosanmälningar och placeringar av barn. Cheferna har tänkt helhet, att pengarna är gemensamma, vilket har gett en påtaglig utveckling i samarbetet.
Seminarium 7, Stöd i föräldraskapet genom familjeorienterat boendestöd. Ett seminarium på Socialchefsdagarna 2025.
Text: Maria Andersson, Göteborgs stad, Förvaltningen för funktionsstöd
Foto: Växjö kommun och Niklas Maupoix