Seminarium 11 Har socialtjänsten förutsättningar att arbeta kunskapsbaserat?
Föreläsarnas egen presentation
Utredarna Therese Olmsäter (till vänster) och Andrea Hasselrot, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. (Foto: Niklas Maupoix)
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har genomfört en undersökning om hur nationell och regional nivå underlättar för socialtjänsten att arbeta kunskapsbaserat. Bakgrunden till undersökningen är dels den nya socialtjänstlagen, dels att det saknas en samlad bild av hur styrning med kunskap stödjer det lokala arbetet. Rapporten publiceras i början av nästa år. Undersökningen har lett till fem preliminära slutsatser:
- Kunskapsstyrningssystemet är komplext: Systemet präglas av olika styrlogiker, med en hybrid av top-down-styrning och horisontella nätverk. Detta kan leda till svårigheter med samordning, transparens och representation. Systemet är svårt att överblicka och roller och ansvar är otydliga.
- Intensiv kunskapsspridning som inte är samordnad: Flera myndigheter sprider snarlik och närliggande kunskap, vilket kan leda till förvirring och svårigheter för kommunerna att prioritera. Kommunerna efterfrågar mer vägledning om ”hur” medan kunskapsstöden ger stöd kring ”vad”. Yrkesresan lyfts ofta som ett positivt exempel som möter reella utmaningar i socialtjänsten, behovet av introduktion och kompetensutveckling.
- Kommunernas tillgång till verksamhetsnära stöd är ojämnt fördelad: Nationella myndigheter ger verksamhetsnära stöd till ett fåtal kommuner, men det riskerar att bli kortsiktigt. Den regionala samverkan- och stödstrukturen har i mindre utsträckning kapacitet att stödja verksamhetsnära implementering av ny kunskap. Det finns risker för överlapp och dubbelarbete när tre stödstrukturer verkar nära kommunerna och arbetar parallellt.
- Förväntningarna på de regionala stödstrukturerna (RSS) är högre än vad kapaciteten de facto är: RSS har flera roller att fylla, men kapaciteten och förutsättningarna varierar stort mellan länen. Majoriteten organiseras i regional förvaltning eller kommunförbund. Samverkan med de olika FoU-enheterna ser olika ut.
- Kapacitetsgap mellan nivåerna i kunskapsstyrningssystemet: Det finns höga ambitioner i styrningen och kunskapsproduktionen på nationell nivå. Det finns brister i mottagar- och användarperspektiv i kunskapsproduktionen och fortsatt utvecklingsbehov av samordning och kunskapsspridning. Kommunerna har engagemang men flera saknar förutsättningar att prioritera utvecklingsarbete, vid sidan om att upprätthålla basverksamheten.
Sammanfattningsvis visar undersökningen att det finns utmaningar i kunskapsstyrningssystemet, såsom komplexitet, ojämn fördelning av resurser och kapacitetsgap mellan nivåerna. Det behövs en mer samordnad och effektiv kunskapsspridning, samt en tydligare rollfördelning och kapacitetsutveckling inom RSS och andra stödstrukturer.
Frågor från publiken
Hur kan kunskaper från brukare, profession och lärosäten stärkas och bättre tas tillvara?
Professionsföreningar saknas i socialtjänsten men finns inom hälso- och sjukvård. Viljan finns att ha med brukare men hur det ska kunna möjliggöras är inte tydligt. Vissa lärosäten på regionalnivå kan ha väl utvecklad samverkan med kommunerna.
När vi gjort något som fungerar så är det svårt att få spridning. Risk att kommuner om och om igen stöter på samma saker. Hur omhändertar vi och sprider evidensen?
Bottom-up-perspektiv, att ta hand om lokalt producerad kunskap och få ut den är ett utvecklingsområde. Behövs struktur för att ta om hand det arbetet.
Seminarium 11, Har socialtjänsten förutsättningar att arbeta kunskapsbaserat? Ett seminarium på Socialchefsdagarna 2025.
Text: Karin Kärrengård, Göteborgs stad, Förvaltningen för funktionsstöd.
Foto: Niklas Maupoix