Vi är ekonomiskt rikare än vi någonsin varit, som samhälle och befolkning. Vad vi äger ser också annorlunda ut och våra tillgångar är mer jämnt fördelade, än för hundra år sedan. Det är Daniel Waldenströms, professor i nationalekonomi, viktigaste budskap till deltagarna på Socialchefsdagarna 2025.
Daniel Waldenström som är professor i nationelekonomi, föreläste på Socialchefsdagarna 2025. (Foto: Niklas Maupoix)
En ny syn på ekonomisk jämlikhet
Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi, ledande fördelningsforskare och författare till boken Superrika och jämlika, utmanar den traditionella synen på ekonomisk jämlikhet. I stället för att fokusera på att ”göra de rika fattigare” à la Robin Hood argumenterar han för en modell där ekonomisk tillväxt lyfter alla i samhället.
Hans forskning visar att både Sverige och världen är rikare än någonsin tidigare, och att förmögenheterna idag är jämnare fördelade än för hundra år sedan.
– Om vi hade levt i början av 1900-talet hade de flesta av oss jobbat fler timmar, bott under usla förhållanden och levt tills vi var ungefär 60 år. Vi har det bättre på alla sätt idag och vi lever både längre och rikare liv – oavsett om vi är rika eller fattiga, menar han.
Föreläsaren framför en ai-genererad bild av sig själv och sin fru som de skulle ha kunnat se ut om de levt för hundra år sedan. (Foto: Niklas Maupoix)
Tre centrala upptäckter om svenskarnas rikedom
Daniel Waldenströms forskning presenterar tre nyckelinsikter.
- Vi är rikare än någonsin. Den genomsnittliga förmögenheten i Sverige har ökat dramatiskt. År 1900 låg den på cirka 50 000 kronor (i dagens penningvärde), medan den idag är över 1,5 miljoner kronor per hushåll. Tillväxten har gynnat breda grupper, inte bara de allra rikaste.
- Vårt ägande har förändrats. Förr ägde en liten elit gods och industri. Idag består svenskarnas tillgångar främst av bostäder (50 procent) och pensionssparande (30 procent). Två tillgångar som är bredare fördelade i befolkningen.
- Förmögenheterna är jämnare fördelade: Även om klyftorna fortfarande finns är ojämlikheten mindre idag än under industrialiseringens tid. ”Jämlikhet uppnås inte genom att sänka toppen, utan genom att lyfta botten”, poängterar Waldenström.
– Det här motbevisar den ”gamla förmögenhetsberättelsen” som framför allt ekonomen Thomas Piketty står bakom. Den betonar att vi behöver sänka toppen, och minska rikedomen för att jämna ut klyftorna. Men jag menar att vi inte behöver sänka toppen, utan istället höja botten – för att alla ska få det bättre i samhället, säger Daniel Waldenström.
Tillväxt, demokrati, bostäder och pension ligger bakom
Hur har denna utveckling då kunnat ske? Daniel Waldenström lyfter fram två avgörande faktorer: den ekonomiska tillväxten och demokratin. Med en växande automatisk industri på 1900-talet blomstrade företagen – och med ökad demokrati fick vi bättre utbildning, löner och avtal på jobbet.
65 procent av svenskarna äger sin bostad idag. (Foto: Niklas Maupoix)
– Med ökade inkomster kunde vi även spara och köpa bostäder, och spara till pension. Och dessa två faktorer gjorde att den ekonomiska förmögenheten långsamt gick från eliten – till folket. Att köpa bostad är idag den säkraste investeringen man kan göra. 65 procent i Sverige äger sin bostad, och bostadsrätter och villor står för 50 procent av svenskarnas förmögenheter, säger Daniel Waldenström.
När vi började leva längre – och ökade vår tid som pensionärer – började vi även spara till pensionen i aktiefonder. Tjänstepensionerna har växt från 300 miljarder kronor (1980) till 8 000 miljarder kronor idag.
– Pensionssystemet är den största omfördelningen i vårt samhälle. Det ger alla – oavsett inkomst – möjlighet att bygga en förmögenhet över tid, säger Daniel Waldenström.
De superrikas roll: innovation, jobb och samhällsnytta
Han argumenterar för att de superrika – trots kritiken – spelar en avgörande roll i samhällsutvecklingen. Genom att investera, skapa företag och driva innovationer bidrar de till tillväxt som gynnar alla. Som exempel tar han upp Daniel Ek (Spotify), Bill Gates (Microsoft) och Sam Walton (Walmart) som alla har skapat miljontals jobb och enorma skatteintäkter.
– När det går bra för entreprenörer, går det bra för samhället. Skatteintäkterna från framgångsrika företag finansierar välfärden, bara skatten från HM:s dåvarande vd Stefan Perssons skatt 2008 räckte till att driva 30 myndigheter eller skapa 20 000 dagisplatser, säger Daniel Waldenström.
Därför tycker han att vi bör skippa jantelagen och vara generösare mot de som lyckats. Kan vi tänka lite mer som i USA? ”Good for you!” Eftersom det även gynnar alla, när det går bra för företagare.
Gapet minskar i ojämlikhet, även om skillnaden kvarstår
I hans forskning delas fattiga upp i tre grupper, där ur-hand-till-mun-hushållen lever ganska bra på sina inkomster, utan att spara något. De unga har inte hunnit spara något än, medan den tredje gruppen som är fattiga utan att vilja vara det, står utanför samhället på många vis.
Ojämlikheterna finns kvar, säger Waldenström, men gapet har minskat. (Foto: Niklas Maupoix)
– Här är frågan hur vi kan inkludera dem i samhället och ge dem chansen att bygga ett eget sparande. Det här pågår det ett arbete kring, både inom forskningen och politiken, och är något vi kommer behöva fokusera mer på i framtiden, säger Daniel Waldenström.
Han tar även upp könsgapet i förmögenhetsägandet som idag är 28 procent, men som historiskt sett har varit betydligt större. Gapet beror på att kvinnor har kortare karriärer (på grund av föräldraledighet och deltid), lägre löner och att det i förlängningen leder till att kvinnor äger mindre.
Att gapet har minskat beror på högre utbildningsnivå bland kvinnor, ökad ekonomisk självständighet och ett pensionssystem som gynnar alla, oavsett kön.
Avslutande rekommendationer: vad kan vi göra?
Waldenström riktar sig både till beslutsfattare och privatpersoner med konkreta förslag:
Till politiker
- Underlätta bostadsköp för unga och låginkomsttagare (exempelvis via statliga lån eller skattelättnader).
- Förenkla pensionssparande och fondhandel för att fler ska kunna bygga kapital.
- Beskatta kapitalinkomster, inte förmögenhet eller arv.
- Investera i utbildning och demokrati för att motverka maktkoncentration.
Till privatpersoner
- Skrota jantelagen – gläds åt andras ekonomiska framgång.
- Börja pensionsspara tidigt och sprid riskerna via breda fonder.
- Sträva efter bostadsägande – det är den största enskilda förmögenhetsbyggaren.
- Var öppen för entreprenörskap – stöd nya idéer och innovationer.
”När företag och individer växer, växer samhället – och det gynnar oss alla.” (Foto: Niklas Maupoix)
– Vi har alla möjlighet att bygga en förmögenhet idag – genom bostadsägande, pensionssparande och fondinvesteringar. Låt oss glädjas åt de som lyckas, och se till att fler får samma chans. Låt oss sluta se ekonomisk framgång som ett nollsummespel. När företag och individer växer, växer samhället – och det gynnar oss alla, avslutar Daniel Waldenström sin föreläsning på Socialchefsdagarna 2025. (Foto: Niklas Maupoix)
Frågor från publiken
Hur ser du på relationen mellan evig tillväxt och hållbarhet? Hur ser vi till att vi inte uppbrukar kommande generationers resurser och förutsättningar för att leva ett hälsosamt liv genom att slösa på jordens resurser för vårt liv?
Jag skulle vilja säga att lösningen är både politisk och baserad på marknaden. Tillväxt handlar om att få ut mer av mindre. Eller snarare att göra lika bra som idag, men använda mindre resurser. Så produktivitetstillväxten är grunden för vad marknaden och den privata sektorn kan göra för att förbättra miljön. Det handlar till exempel om LED-belysning, där vi får ut samma belysning till en bråkdel av energiförbrukningen. Utmaningen är faktiskt nästan större i den politiska sfären. Hur kan vi hitta sammanhang där politiker faktiskt kan komma överens om utsläppsregler? I EU har vi gjort ganska mycket och vi brukar prissätta utsläpp. Den handeln har fungerat ganska bra. Men fortfarande är ju de stora problemen att länderna i världen kommer inte överens. Så här är det faktiskt upp till politiken att visa att de klarar det.
Ett annat perspektiv på de superrika är makt, eftersom mycket pengar ger makt. Och väldigt mycket makt i enskilda individers händer kan ju få konsekvenser för samhället som kanske inte det stora hela önskar. Vi kan titta på USA sista tiden och vad väldigt superrika individer där har gjort. Vad säger du om det?
Det finns absolut en sådan risk. Det har ju varit ganska oroväckande att se på utvecklingen i USA precis ur den synvinkeln. Jag skulle vilja säga att makt och pengar är inget nytt tema. I Sverige tänker vi oftast på familjen Wallenberg, som har haft stort inflytande. Men det var ännu starkare koppling mellan makt och pengar förr. Idag är majoriteten av de rika i Sverige inte särskilt politiskt mäktiga eller inte så intresserade av att vara det. Varför inte? Jo, därför att de är fokuserade på att driva sina företag.
Men receptet mot detta är att stärka de demokratiska institutioner vi har, med att bygga skyddsvallar och transparens i kampanjfinansiering. Inte att förstöra för förmögenhetsuppbyggande eller entreprenörskap i misstanken om att de kanske blir för mäktiga. För det vet vi ju inte.
Är det egentligen pengar som driver våra stora innovatörer? Måste man bli hur rik som helst? Kan man inte hitta ett tak för det?
Nej, ett tak blir svårt. För att det är svårt att veta vad vi tjänar och vad vi är värda. På samma sätt är det med bolagen som producerar saker. Det är det värde som ekonomin och handlare och säljare prissätter. Det finns inget riktigt tak, tvärtom. De skapar värden. Med det sagt, är det klart att vi drivs av annat än bara pengar. Vissa drivs av att de brinner för att göra gott, vissa kanske bara vill vinna. Det är därför skatter faktiskt fungerar. Vi kan beskatta kapitalägare, vi kan beskatta företagens vinster. Ändå får de göra bra saker.
Daniel Waldenström var en av storföreläsarna på Socialchefsdagarna 2025.
Text: Jenny Asp
Foto: Niklas Maupoix