För sista gången höll FSS avgående ordförande Monica Persson sitt öppningsanförande för deltagarna på Socialchefsdagarna. När hon öppnade konferensen tryckte hon på att fortsätta banta ner den administrativa bördan (den ”administrativa mammuten”) och se till att Knuffodragen inte går sönder på mitten av alla olika åsikter. Vägen framåt handlar om att lyssna på varandra och att hålla glädjen levande.
Monica Persson höll sitt sista öppningsanförande på Socialchefsdagarna 2025. Efter sex år som ordförande för Föreningen Sveriges socialchefer går hon i pension. (Foto: Niklas Maupoix)
Återblick på den administrativa mammuten
I förra årets öppningsanförande jämförde Monica Persson socialtjänstens administrativa börda med en mammut. De utdöda djuren kunde variera från 17 ton till kattstorlek (12 kilo om hon jämför med sin egen Maine Coon-katt Mårris). Enligt forskningen berodde de olika storlekarna på olika mycket föda.
– Jag tänkte då att vi med gemensamma krafter, både tjänstepersoner och politiker, skulle kunna få ner mängden administration från 17 ton till 12 kilo. För att minska mängden papper och ägna oss åt människorna istället. Men hur skulle vi kunna ta oss an denna utmaning? Var börjar vi? Utan att skrämmas?
Svaret blir: bukfettet. Det som saknar goda egenskaper, utan snarare ökar riskerna för att sätta andra viktiga system ur spel. Som försämrar samarbetet inuti kroppen och kan åsamka stor skada, behov av fler aktörer och därmed ökade kostnader både för individ och samhälle.
– Vi ska börja i det uppenbart onödiga, men vi behöver vara tydliga och konkreta i kontakten med andra när vi upptäcker det onödiga. Det går inte för andra aktörer att gissa sig till utan vi måste lyfta det som vi antingen kan sluta göra helt, eller göra i mindre omfattning. Många beslutsfattare har inte insyn i det vardagliga arbetet och har svårt att se vad som skulle vara mest hjälpsamt eller minst hjälpsamt för den delen. Det är ni som sitter här som kan detaljerna och nu är det hög tid att börja sanera i våra höga flöden.
Ett nytt djur: knuffodragen
Många i publiken känner till Dr Dolittle, som var veterinär och upptäcktsresande och kunde prata med djuren. På en av hans resor träffar han på djuret Knuffodragen, med en kropp men två huvuden, ett i varje ände.
– Bara att bestämma sig för åt vilket håll den skulle gå kunde leda till omfattande diskussioner huvudena emellan. Om Knuffodragen hade varit chef i socialtjänsten hade den haft mycket att tänka på nu, vilka vägar ska vi ta i allt det nya? För vi befinner oss sannerligen i ett samhälle i förändring. Och ännu svårare om stat och kommun ska komma överens i samma kropp. Eller politiker och tjänsteperson?
– Jag tror att alla måste ha stora öron och lyssna, men också debattera olika infallsvinklar på olika förslag. Dialog och tillvaratagande av åsikter är alltid en god idé. Om konflikterna blir för omfattande eller om förändringen helt avstannar och blir stillastående, ja för välfärdens utveckling är båda lika illa. I värsta fall kan det ju leda till allvarliga konflikter och det har vi absolut inte tid med. Och här har Föreningen Sveriges socialchefer rollen att försöka hitta en bra väg genom alla svårigheter.
Inte glömma bort människorna i centrum
Monika Persson beskriver att arbetet i FSS styrelse inte alltid är lätt. Styrelsen representerar ju hela landet och stora och små kommuner, där långt ifrån alla tycker lika om de olika utmaningarna.
– Att lokalt kunna laga efter läge är en stor framgångsfaktor. Sedan skulle det vara utomordentligt bra om utbudet också var likartat, men även det måste kunna lösas på olika sätt och i olika typer av samarbeten.
– Ibland har vi fastnat i att tjura, vilket varken är särskilt smart eller konstruktivt. Här har styrelsen varit till bra hjälp och tillsammans kan vi tänka ut bättre alternativ på lösningar. Målet är ju att det ska bli bra för människorna: Vad är viktigt för de människor vi möter, både på jobbet och utanför. Nu när mycket förändras är det detta vi behöver stämma av emot. Blev det bättre för människorna? Blev det rätt insats för den personen, ledde det till målet om ett liv man tycker om och där man känner sig inkluderad?
Håll glädjen levande!
Monika Perssons sista bild visar två små människor: de som ger oss hopp och glädje, och som även illustrerar det roliga med styrelsearbetet och alla goda skratt. (Foto: Borup foto)
– Vi får inte glömma bort att vi alltid har möjligheten att påverka och att glädjas åt det lilla. Så det tar vi med oss in i framtiden. Vi måste såklart ta allt på stort allvar, det är vårt ansvar, men så fort tillfälle ges så behöver man hitta det roliga också.
Eller för att citera Tage Danielsson: ”Det är ens skyldighet att hålla glädjen levande, det kan vara tungt men man måste försöka. Om man ger upp och drunknar i sorgen ökar man världens elände.”
– Liksom förra året har vi gett er som deltar här på Socialchefsdagarna fröpåsar som ni kan ta med hem och så till våren. Det är vi alla som är med och skapar grogrunden och förutsättningar för en väl fungerande, och förhoppningsvis blomstrande välfärd.
Jag vill tacka för det stora förtroende jag åtnjutit under de här åren. Hoppas vi träffas därute i vimlet!
Monica Persson har varit medlem i FSS sedan september 2014. Ordförande har hon varit från september 2019 fram till 2 oktober 2025 då hon avgick och Anna Burston valdes in som FSS nya ordförande av årsmötet.
Text: Jenny Asp textkonsult
Foto: Niklas Maupoix
Här kan du se hela Monica Perssons öppningsanförande [19:29]