Journalisten Britt-Marie Mattsson har bevakat krig, konflikter och presidentval sedan 1968. Världen har alltid varit orolig, men nu är den också oförutsägbar på ett annat sätt än tidigare. På Socialchefsdagarna 2025 ber hon publiken att vara observanta på läget, men inte glömma hoppet, handlingskraften och möjligheten att påverka.
Britt-Marie Mattsson har arbetat som journalist sedan 1968 och bevakat skakande händelser världen över – från krig och diktaturer till presidentval och fredsprocesser. I vår tid, då världen känns alltmer oförutsägbar ger hon Socialchefsdagarnas deltagare sin syn på hoten, maktspelen och varför vi ändå har anledning att hoppas på en bättre värld. (Foto: Niklas Maupoix)
– Det är en orolig värld vi ser idag, och har det inte alltid varit det? Det finns tydliga paralleller mellan dagens oroligheter och konflikter i historien, men det som är annorlunda nu är att allt är mer komplext och oförutsägbart, menar Britt-Marie Mattsson.
Två ledare som utmanar demokratin
Två oförutsägbara ledare är Vladmir Putin i Ryssland och Donald Trump i USA, som vi inte riktigt vet vart de är på väg. Rysslands invasion av Krim 2014 och den efterföljande konflikten i Ukraina visar på en ny, farligare tid än den dessförinnan, menar Britt-Marie Mattsson. Här skulle fler ha reagerat, om det inte hade varit så oväntat.
Men ingen präglar den globala oförutsägbarheten mer än Donald Trump. Britt-Marie Mattsson beskriver honom som en president som blandar stora och små frågor och skapar förvirring både hemma och utomlands. Hans användning av exekutiva order för att kringgå kongressen – han signerade 2 000 stycken under sina första två dagar – har aldrig hänt förut och är något hon ser som ett direkt hot mot det amerikanska demokratiska systemet.
– Trumps oförutsägbarhet påverkar inte bara USA utan hela världen. Han har skjutit på gränserna för hur man leder, hur man pratar och vad man ser som sant och falskt, rätt och fel. NATO och andra allierade tvingas anpassa sig, och Europa svarar med att sluta leden. Han hotar den bräckliga statsbildningen i USA, och det är farligt, konstaterar hon. (Foto: Niklas Maupoix)
Europa går samman, men hoten kvarstår
Med USA som en opålitlig partner tvingas Europa ta ett större ansvar. Britt-Marie Mattsson ser tecken på att kontinenten sluter sig samman – där till och med Storbritannien närmar sig EU igen för att stärka samhörigheten.
– Invasionen i Ukraina har blivit en katalysator, där Europa visar musklerna och tittar åt andra håll, eftersom vi inte kan lita på den gamla ordningen längre. Vi vet inte riktigt hur vi ska alliera oss, men vi vet att Europa håller ihop, säger hon.
Men hoten är många. Cyberattacker, drönarkrig och desinformation underminerar civila samhällen, och Putins Ryssland fortsätter att vara en obehaglig okänd faktor.
Konflikter som aldrig tar slut
Andra allvarliga konflikter som pågår just nu är folkmordet och förstörelsen i Gaza. Britt-Marie Mattsson har tidigare själv varit i Gaza ett flertal gånger, och beskriver det som en mycket liten landyta – som idag är totalt förstörd.
Hon påminner om de historiska konflikterna – 1948, 1967, 1973 – och hur Oslo-avtalet 1993 och mordet på Rabin 1995 förändrade allt. Men nu är det en ny tid, säger hon om Trumps fredsplan, som hon ironiskt beskriver som ”den bästa på två tusen år.”
Terrorismen efter 9/11 förändrade världen, och Britt-Marie Mattsson ser hur den internationella terrorismen fortfarande är ett reellt hot. Samtidigt påminner hon om andra glömda tragedier, som massakrerna i Kambodja och förtrycket i Nordkorea och Tibet, som fortsätter utan samma uppmärksamhet.
Britt-Marie Mattsson på Socialchefsdagarna 2025. (Foto: Niklas Maupoix)
Mediernas makt och ansvar
Som journalist är Britt-Marie Mattsson medveten om mediernas roll i att forma opinionen. Hon kritiserar tendensen att fokusera på negativa nyheter och hur detta påverkar samhället, särskilt de unga.
– Hur ska vi se till att vi inte har en helt uppgiven generation? De unga har heller ingen möjlighet att stänga av tv:n som vi kunde förr, utan de möts av nyheterna överallt på sina skärmar. Där har vi ett ansvar att balanserna nyhetsrapporteringen, men samtidigt har medierna en viktig roll i att bevaka och utmana politiska ledare, säger hon.
Vi kan stärka och försvara demokratin
Trots alla hot är Britt-Marie Mattsson ingen alarmist. Hon ser motkrafter till Trump i USA och betonar att det inte saknas motkrafter. Hennes budskap är tydligt: vi kan stärka demokratin igen. Hon påminner om att vi också tidigare har bekämpat ondskan – från andra världskriget till svåra konflikter i andra tider.
– Jag tror att som enskild människa är det viktiga att inte gå ner sig i den totala dyn. Istället för att bli rädd och ge upp måste vi vara medvetna om vad som händer, och hålla fast vid hoppet utan att bli handlingsförlamade. Inget är beständigt, allt kan ändras och det finns motkrafter i ett demokratiskt system, som kommer bli starkare, avslutar Britt-Marie Mattsson.
”Vi kan stärka demokratin igen.” (Foto: Niklas Maupoix)
Frågor från publiken
Donald Trump har en otrolig energi, gör bombastiska uttalanden och tar enormt snabba beslut. Hur står man emot det? För det vi ser nu är att demokrater till viss del börjar använda samma typ av metod.
Det här med exekutiva order och att runda kongressen är ju något helt nytt. Men jag tänker ibland, hur energisk är egentligen Donald Trump? 45 procent av tiden tillbringar han ju på golfbanan och har en hel stab som gör allt åt honom. Han lägger inte ner så mycket kraft, men han är väldigt synlig och verkar dynamisk.
Hur mår den svenska demokratin?
Jag är ju ingen alarmist, och tror inte att demokratin är över bara för att vi har fått in Sverigedemokraterna i riksdagen. Det är ju ett demokratiskt system som har fått in dem där. Det gäller för de övriga partierna som inte gillar den väg som det partiet går, att själva mobilisera och att själva värna demokratin. Om jag var politiker i Sverige skulle jag vara mer intresserad av att skanna av, lyssna och förstå vad som händer, för att komma i samklang med det.
Varför är det så svårt, även för experter, att förutse katastrofala händelser som 9/11 och invasionen av Ukraina?
Det är obegripligt att man inte såg invasionen av Ukraina komma och att man tillät Ryssland att ta Krim. Men det handlar kanske om att vi inte kan föreställa oss ondskan. Vi tror oftast gott om andra. I det storpolitiska hade det varit bra om man varit lite mer förberedd, trots allt.
Finns det en möjlighet/risk att Trump blir president en tredje period?
Nej, där går gränsen. Roosevelt satt i fyra perioder, men det har man ändrat på. Så det finns bara ett omval. Man ska aldrig säga aldrig, men just det kan jag inte tänka mig.
Vem borde få Nobels fredspris?
Någon som idogt har kämpat för freden och aldrig gett upp, Hans Blix till exempel.
Kan du säga något om Kinas roll idag?
Det är svårt att läsa av vad som händer i Kina. Det är först när beslut fattas som det blir tydligt vad som händer i det landet. Med det skapas en stor osäkerhet. Att de har allierat sig med sin forna fiende Nordkorea förändrar ju hela dynamiken i den regionen. Man undrar vad det är för nya konstellationer. Vad är det de lovar varandra?
Som journalist har du behövt få människors förtroende, för att de ska våga berätta. I socialtjänsten behöver man också bygga allians och tillit. Vad kan du säga om det?
Det är inte så lätt att skapa tillit. Men det viktigaste är att visa respekt för vad den andra säger och verkligen lyssna!
Världen runt med Britt-Marie Mattsson var den avslutande föreläsningen på Socialchefsdagarna 2025.
Text: Jenny Asp textkonsult
Foto: Niklas Maupoix