Ungas perspektiv

Seminarium 6 Ungas perspektiv på omställningen till den nya socialtjänstlagen

Medverkande: Johanna Azar, verksamhetschef Maskrosbarn Göteborg. Therese Ferm, ansvarig för coachprogrammet i Göteborg. Tilda Bergqvist och Idun Jansson från Maskrosbarns ungdomsråd.

Bakgrund och syfte

Maskrosbarn har tagit fram rapporten ”Om jag hade fått hjälp tidigare hade det inte behövt gå så långt”, där ungdomar själva berättar om sina erfarenheter av socialtjänsten och ger konkreta råd inför omställningen till den nya socialtjänstlagen.

Syftet med rapporten är att belysa hur socialtjänstens arbete kan bli mer förebyggande, tillgängligt och tillitsskapande – och att säkerställa att barn och unga faktiskt får det stöd de behöver i rätt tid. Rapporten bygger på enkätsvar från ungdomar, workshops och Maskrosbarns mångåriga erfarenhet av stöd till unga.

Organisationen fyller 20 år i år och har under hela sin resa kombinerat direkt stöd till barn med ett påverkansarbete gentemot myndigheter och beslutsfattare. Genom att lyssna på barns röster har Maskrosbarn kunnat visa både på brister och på fungerande arbetssätt inom socialtjänsten.

”Vi har mött en socialtjänst som ibland brister, men också en socialtjänst som räddat liv, gett hopp och framtidstro.”

Från vänster till höger: Johanna Azar, verksamhetschef Maskrosbarn Göteborg. Tilda Bergqvist, Maskrosbarns ungdomsråd. Idun Jansson, Maskrosbarns ungdomsråd. Therese Ferm, ansvarig för coachprogrammet i Göteborg. (Foto: Niklas Maupoix)

Ungdomarnas berättelser – dåtid och framtid

Seminariet inleddes med att två medlemmar i ungdomsrådet, Idun Jansson och Tilda Bergqvist, berättade två scenarier – ett från verkligheten idag och ett framtidsscenario efter lagändringen.

I det framtida scenariot, år 2027, möter en lärare en elev som mår dåligt. Läraren lyssnar, agerar och gör en orosanmälan tillsammans med eleven. Eleven får prata ensam med socialtjänsten, känner sig sedd och får stöd trots att föräldrarna tackar nej.

”Jag får verktygen och stödet jag behöver. Jag känner mig inte som ett problem längre.”

Det andra scenariot, från verkligheten 2025, visar hur det ofta ser ut idag. Ungdomen får ingen hjälp när föräldrarna säger nej till familjebehandling. Ingen följer upp, och stödet uteblir tills något allvarligt händer.

”Jag känner mig ensam och ignorerad. Jag har fallit mellan stolarna.”

Idun och Tilda betonade att framtidsscenariot inte är en utopi utan en fullt möjlig verklighet – om vuxenvärlden lyssnar.

Två centrala budskap till professionen

De skickar med två centrala budskap till professionen:

1. Låt ungdomar prata ensamma med socialtjänsten. ”Skulle du vilja avslöja dina mörkaste hemligheter framför dem som kan straffa dig?”

2. Erbjud fler typer av stöd, oberoende av föräldrarnas vilja. Alla ungdomar är olika och behöver olika verktyg.

Som illustration visade Idun Jansson och Tilda Bergqvist en verktygslåda:

en skruvmejsel och skruv som inte passar ihop – lösning och problem som inte matchar
silvertejp som symbol för familjebehandling som ofta inte leder någonstans
en såg som står för placering – en drastisk åtgärd som lämnar vassa kanter
ett vattenpass, symbolen för en extravuxen – en trygg person som finns där på barnets villkor, vilket beskrivs mer längre ner i texten.

Rapportens resultat och medskick

Rapportens enkätresultat visar tydligt att ungdomar upplever att stödet ofta kommer för sent och inte är anpassat till deras behov:

84 procent menar att de skulle behövt hjälp tidigare.
79 procent upplever att det är svårt att få hjälp.
78 procent tycker att stöden inte är tillräckliga.

Ungdomarna vill se en socialtjänst som jobbar mer förebyggande och är lättillgänglig, med en uppdaterad ”verktygslåda” anpassad efter dagens ungdomar.

Rapporten delar upp upplevelserna i tre faser: före, under och efter kontakten med socialtjänsten:

Före

Socialtjänsten upplevs ofta som något skrämmande – ”de tar barn”. För att minska stigmat vill ungdomarna att socialtjänsten syns mer i skolor och att barn får information redan innan de behöver hjälp.

”Det ska vara lika naturligt att gå till socialtjänsten som till ungdomsmottagningen.”

Under

Bemötandet och relationen är avgörande. Informationen måste vara barnanpassad, mötesrum välkomnande och tryggheten i fokus. Projektet ”Pimp my Soc” visade att små förändringar i miljön kan göra stor skillnad – utan att kosta mycket.

Efter

Ungdomarna efterfrågar fler egna stödinsatser, inte bara familjebaserade. De vill kunna få hjälp även om föräldrar tackar nej, och utan behovsprövning. Stöden bör bygga på gemenskap, delaktighet och kontinuitet.

”Gör det här tillsammans med barnen – inte sen, utan nu.”

Maskrosbarns arbete och coachprogrammet

Som ett konkret exempel på hur ungdomarnas idéer kan bli verklighet lyfter Maskrosbarn sitt coachprogram, en biståndsbedömd insats som utvecklats tillsammans med ungdomar.

Programmet startade som ett pilotprojekt i Värmdö kommun för 13 år sedan, efter att unga uttryckt missnöje med traditionella kontaktpersoninsatser: långa väntetider, dålig matchning, brist på mål och uppföljning.

Maskrosbarn skapade därför ett individanpassat stöd byggt på fyra mål:

Ökad kunskap om situation och rättigheter.
Stärkta skyddsfaktorer och en egen identitet.
Meningsfulla relationer.
Ökad framtidstro.

Programmet bygger på tre principer: långsiktighet, frivillighet och identifikation. Barnen får själva välja att delta, insatsen kan pågå i upp till tre år, och coacherna är själva vuxna maskrosbarn – personer som vet hur det känns.

Ungdomarna träffar sin coach varje vecka: ett möte för samtal utifrån metodmaterial och ett mer fritt tillfälle för gemenskap och aktiviteter.

”Det bästa är att ha en trygg vuxen att prata med – någon som förstår och finns där även kvällar och helger.”

Utvärderingar visar att stödet stärker barnens självkänsla, kunskap och framtidstro. Insatsen finns i Stockholm, Göteborg och Skåne, i nära samarbete med socialtjänsten. Therese Ferm är ansvarig för Maskrosbarns coachprogram i Göteborg.

Andra insatser och samarbeten

Utöver coachprogrammet har Maskrosbarn utvecklat flera stödinsatser i samarbete med barn och kommuner, berättar Johanna Azar, verksamhetschef Maskrosbarn Göteborg. Bland annat Extravuxen – ett kompensatoriskt stöd mellan öppna insatser och placering. Den kombinerar tryggheten från en kontaktfamilj med flexibiliteten hos en kontaktperson och erbjuds nu i åtta kommuner.

Organisationen har också tagit fram Elevhälsoboxen, som stöd för skolor vid orosanmälningar. Boxen innehåller konkreta råd om hur man pratar med barnet, gör dem delaktiga och minskar känslan av ensamhet efter en anmälan.

”Många barn vet inte ens att skolan gjort en orosanmälan. Det måste ändras.”

Reflektioner och vägen framåt

Maskrosbarns arbete visar att barns delaktighet är avgörande för att den nya socialtjänstlagen ska bli verkligt verksam. Barnkonventionen är lag – men det kräver också mod att våga lyssna, innan alla system är på plats.

”Bjud in barnen redan nu. Vi måste vara nyfikna på hur de ser på socialtjänsten, inte anta att vi vet bäst.”

Genom rapporten och coachprogrammet visar Maskrosbarn hur verksam utveckling kan ske tillsammans med barnen – där erfarenheter, behov och lösningar formas gemensamt. Det är först då vi kan skapa en socialtjänst som verkligen gör skillnad – i tid.

Seminarium 6, Ungas perspektiv på omställningen till den nya socialtjänstlagen. Ett seminarium på Socialchefsdagarna 2025.

Text: Emma Sundling Klinton, Göteborgs stad, Förvaltningen för funktionsstöd
Foto: Niklas Maupoix