8. Gör Signs of Safety någon skillnad i det utredande arbetet med barn och deras familjer?
(Föreläsarnas egna bilder från det här seminariet delas inte. Forskningens fullständiga resultat blir klart i mars 2026)
Medverkande: Anna Melke, forskare vid FoU i Väst och affilierad till Göteborgs universitet. Therése Wissö, docent i socialt arbete vid Göteborgs universitet. Susanne Grabe, verksamhetschef Härryda kommun och Sofia Holz, enhetschef Kungsbacka kommun.
Dagens presentation är en smygtitt där vi får ta del av vissa preliminära resultat i en forskning vars resultat i sin helhet presenteras i mars 2026. Bilder från presentationen kommer inte att delas utan visas endast på plats och de som vill veta mer hänvisas till kommande digital konferens 2026.
Forskningsdesign
Forskningsdesignen som använts är att sex kommuner deltagit. Av dem är två kommuner sådana som använder Signs of Safety (SofS) sedan länge och uppfattar modellen som ”sin”. Två kommuner har ett pågående arbete med att implementera SofS och uppfattar det som en modell som jobbas in i verksamheten. Sedan två kommuner som inte använder SofS. Detta för att kunna göra jämförelser och analysera vilken skillnad en modell gör.
Forskningsfrågorna rör fyra områden. För de första två områdena Information, analys och bedömning i utredningar samt Involvering av föräldrar, barn/ungdomar och deras nätverk har aktstudier och deltagande observationer används. För området Familjernas upplevelse av utredningsprocessen sker intervjuer efter avslutat ärende. Slutligen har statistik från Kolada använts.
Kommunerna engagerade
Anna Melke beskriver hur kommunerna varit väldigt involverade i arbetet. 40–42 avslutade utredningar per 2024 togs fram per kommun. Handläggare, 1:e socialsekreterare och enhetschefer läste en till två utredningar var under en halvdag. De svarade på 50 frågor per utredning. Därefter skedde analysseminarium under halvdag utifrån valda teman. Av de 50 frågor som undersöktes var tre mest intressanta för kommunerna. De rör interaktion, risk och skydd respektive beslut. Preliminära resultat kring dessa tre är därför de som tas upp idag.
Området interaktion
Therése Wissö berättar om resultaten hittills gällande området interaktion. Här har undersökts hur kontakter ser ut och hur socialsekreteraren pratar med barnet, föräldrarna och andra under utredningstiden. Gällande samtal med barn skedde i genomsnitt utredande samtal enskilt med barnet i 63 procent av utredningarna, tillsammans med vårdnadshavare i 36 procent. I 18 procent skedde inget samtal med barnet.
Therése Wissö är docent i socialt arbete vid Göteborgs universitet. Här på Socialchefsdagarna 2025 pratade hon om Signs of Safety. (Foto: Niklas Maupoix)
Vid undersökning av samtal med barnets vårdnadshavare visade det sig att det var vanligare att socialsekreterare pratade med mamma än med pappa. Det var också sällan det skedde hembesök, endast i var femte utredning. Under analyssamtalen diskuterades flitigt bakgrund till resultaten och en potentiell förklaring lyftes till de sällan förekommande hembesöken; socialsekreterarna hänvisade till att de inte ska utreda mer än nödvändigt. Samtidigt diskuterades hur mycket av en barns vardag som kan fångas utan att se barnet i sitt hem.
Gällande socialt nätverk syntes att dessa visserligen beskrivs i utredningarna men vilken roll eller betydelse dessa personer har för den unge beskrivs inte. I genomsnitt nämndes någon från det sociala nätverket i 83 procent av utredningarna och i 18 procent skedde ett utredande samtal med någon från nätverket.
Gällande professionellt nätverk framkom att det var betydligt vanligare att socialsekreterare under utredningen talade med dessa personer än med personer ur det sociala nätverket. Vanligast bland dem var personal inom skola och förskola som kontaktades i ca 50 procent av utredningarna. Therese tar upp att detta tyder på att utredningarna bygger mer på professionellas uppgifter än uppgifter från nätverket närmast den unge.
Analysseminarierna som följde blev en språngbräda för det verksamheterna ville jobba mer med. Exempelvis att alltid skriva in barnets vilja/inställning till insats, även när barnet inte deltar aktivt. Samt att bli mer systematiska i att utforska nätverken, även om familjen är tveksam.
Området risk och skydd
Anna gick vidare till området risk och skydd. I genomsnitt framkom det utförligt eller delvis i 75 procent av utredningarna i vilka situationer risker och svårigheter påverkar barnet/familjen, i 39 procent hur ofta de påverkar barnet/familjen och i 55 procent i vilken omfattning. Gällande bedömning av resurser och skydd framkom det utförligt eller delvis i 46 procent av utredningarna i vilka situationer skyddande faktorer påverkar barnet/familjen, i 25 procent hur ofta dessa uppstår och i 32 procent i vilken omfattning. Risknivåerna uttrycks i genomsnitt i 44 procent av utredningarna.
Anna Melke, forskare vid FoU i Väst, affilierad till Göteborgs universitet. (Foto: Niklas Maupoix)
Vid jämförelse mellan de olika kommunerna dras slutsatsen att användandet av SofS inte ger några stora skillnader inom området risk och skydd, vilket även sågs inom interaktion. Vid analysseminarierna om risk och skydd uttrycktes vilja att jobba vidare med bl.a. tydligare beskrivningar av skydd och resurser, övningar och workshops som stöd samt utvecklande av arbetssätt att göra framtida riskbedömningar med familjen.
Området beslut
När Anna tar upp resultat gällande området beslut så säger hon att det idag finns idag en retorik om att familjer tackar nej till insats. I denna studie tackade många ja. I ungefär hälften av ärendena ges en insats men i bara en fjärdedel syns barnets inställning till insatsen. Hon ställer frågan om socialsekreterarna frågat barnet men inte dokumenterat det. Hur kan vi säkerställa att barnets röst blir hörd och får genomslag i själva beslutet? Anna säger att det verkar handla om andra faktorer än SofS. På frågan om man ska satsa på SofS så svarar Anna ”ja det kan ni göra, men identifiera vad det är just ni vill ha SofS till”.
Forskningens betydelse för kommunen
Verksamhetschef Susanne Grabe, som representerar en kommun som är vana att arbeta med SofS, berättar att forskningen för henne varit en bekräftelse och gett henne mycket tankar om vilken tid det tar att implementera arbetssätt inom socialtjänsten. ”Vi har lärt oss mycket! Att Anna deltagit i dialoger och reflektioner har varit oerhört uppskattat.” säger Susanne.
Enhetschef Sofia Holz, som representerar en kommun som är inte arbetar med SofS, berättar att hon och hennes medarbetare dragit ungefär samma slutsatser. Hon ser att utmaningarna i kommunerna är de samma och de delar att de behöver träffa barnen mer. Detta kan vara tufft att inse säger Sofia och avslutar med ”Om vi inte vågar kasta oss ut och titta på vad vi gör så ska vi inte ha de här jobben.”
Till sist noteras att lyssnarna i lokalen med spänning ser fram emot att ta del av forskningens fullständiga resultat i mars 2026.
Seminarium 8, Gör Signs of Safety någon skillnad i det utredande arbetet med barn och deras familjer? Ett seminarium på Socialchefsdagarna 2025.
Text: Malin Lekman, Göteborgs stad, Förvaltningen för funktionsstöd
Foto: Niklas Maupoix