Seminarium 17 Samhälle i förändring
Samhället förändras – hur möter vi det?
Carola Winberg och Daniel Gottfriedsson från Tietoevry berättar hur verksamhetssystem möter upp ett samhälle i förändring och de utmaningar som finns att säkerställa kundernas behov över tid.
Förmiddagen inleds med en historisk tillbakablick och utvecklingen framåt. Fokus nu är användarvänlighet och att hantera mycket snabba förändringar i verksamhetssystem. Själva processen att upphandla verksamhetssystem tar lång tid och sträcker sig ofta på en period på 15 år vilket är utmanande för beställaren att säkerställa att rätt system levereras i relation till att kraven ställdes tidigare. Behov förändras snabbt och risken att viktiga nyckelpersoner/funktioner försvinner och ersätts över tid.
Daniel Gottfriedsson och Carola Winberg, Tietoevry. Foto: Niklas Maupoix
På Tietoevry finns ett antal produktägare som har i uppdrag att omvärldsbevaka, utveckla och fånga upp behov från kommunerna och upphandlare. Mängden önskemål för olika funktioner i verksamhetssystem är mycket större till antalet idag, flera tusen kommer in årligen vilket gör att man måste prioritera de som gör mest nytta. Ny lagstiftning prioriterar sig självt så att säga genom att det finns en tydlig riktning vad systemet ska följa.
Man arbetar agilt vilket innebär att det finns en process med teamledare och former för struktur och metod och en förberedelse på snabba omställningar när det behövs. Krav ställs på flexibilitet och att aktivera det som är nytt. Utmaningarna (trots samma lagstiftning) är att kommuner arbetar olika, tolkar olika. Tvärfunktionellt betyder att systemen ska vara användarvänliga och möta användares olika behov samt vara tillgängliga. Tydliga processer betyder till exempel med utvecklandet av AI i arbete, att det krävs tydliga riskanalyser och transparens gentemot kunder. Just kunskap om AI finns gott om på Tietoevry. Sammantaget arbetar de utifrån kunders behov och lär från tidigare erfarenheter och investerar där det behövs utveckling.
Samarbete och samverkan
De olika nivåerna av samverkan har en viktig funktion och en stor del läggs på den taktiska samverkan. Här går man igenom avtal, gör roadmap på vad som är på gång, vilka behov som finns och vad som ska utvecklas och kan komma att behövas i framtiden.
På nationell nivå samverkar man med SKR och Inera och dialogen är bra. En del av samverkan handlar om att titta på gemensamma begrepp och tolkningar av dem. Finns en samsyn blir utvecklingen bättre och ger mer kvalitet vilket underlättar framtida utvecklingar av olika system.
SKR
Kommuner, SKR och branschen samverkar genom Handslaget. Fokus på att sia om framtiden vilka behov som finns och vad som ska göras. Ett steg är att blicka bakåt för att kunna ta steget framåt. Exempelvis om samsjuklighetsutredningen. Vi vet att det sker men inte när och man behöver vara förberedd på de förändringar som kommer att ske. 237 kommuner är med i samarbetet Handslaget och jobbar för ett mer likriktat språk i processer. Det blir viktigt bland annat för att ta ut data och kunna jämföra och på sikt utveckla. Nya lagar och regler ställer krav på dokumentation och därefter på leverantör av olika verksamhetssystem.
Att acceptera det vi inte kan ändra utan använda det som vi har. Avimplementering är också en del. Ställa sig frågan vad verksamheten behöver inom en 15-årsperiod.
I linje med nya socialtjänstlagen är man här och nu och balanserar mellan dess delar och helhet för att få till bra flöden.
Mycket data genom NUSO för att ta reda på information. Som ett exempel nämns aktualiseringsorsaker. Barn och unga har nationellt 2 500 olika varianter av aktualiseringsorsaker. Det blir svårt att tolka om man som handläggare arbetar i olika kommuner där man gör på olika sätt. Projektet möjliggör ett mer likriktat arbete i och med kraften från organisationer att vilja samma sak samtidigt. Det är nyckeln till att åstadkomma saker.
Frågor och svar
Det här att enas om ett gemensamt språk, hur arbetar ni med standardisering av språk?
En enkät gick ut nyligen och 44 av 120 kommuner svarade att de använde gemensamt språk och vid behov av lokala anpassningar måste man höra av sig till SKR.
Verksamhetsnära stöd och nya e-tjänster, hur tänker ni att det finns en valbarhet för kommunerna att integrera olika möjligheter?
Detta är fortfarande inte supertydligt i konstruktionen. Vi har en bra dialog även med andra leverantörer. Det är lite oklart men vi lyssnar på kunderna och lägger vikt på det som faktiskt funkar och försöker behålla och utveckla. Dialog är nyckeln. Under hösten sker fler möten på operativ nivå, SKR vet att det finns klokheter och hur det kan kompromissas genom dialog. Leverantör av e-tjänst kan vara en lösning för vissa kommuner.
Hur arbetar ni med den nya lagförändringen, den om EU-lagstiftning och infokrav?
Oro finns att det blir en administrativ snurra. Handslaget samlas och pratar ihop sig bland annat om hur man kan kravställa. Vi ska äga data, data i er server och göra kontroll. Det handlar om att säkerställa sitt ansvar som beställare.
Hur ska vi tänka som kommuner när vi kravställer?
Det är lätt att fokusera på här och nu och på problem. Lätt att kravställa en lösning. Rådet är att undvika att bli alltför detaljerad.
Seminarium 17, Samhälle i förändring. Ett seminarium på Socialchefsdagarna 2025.
Text: Charlotta Falkholt, Göteborgs stad, Förvaltningen för funktionsstöd
Foto: Niklas Maupoix