Seminarium 12 Att använda lokal data för att utveckla en kunskapsbaserad, jämlik, och behovsanpassad äldreomsorg
Medverkande: Åsa von Berens, forskare SNAC. Bettina Meinow, forskare SNAC. Åsa Hedberg Rundgren, direktör Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Jenny Österman, strateg, äldreförvaltningen Stockholms stad. Karin Bülow, äldredirektör Stockholms stad.
SNAC-studien
Seminariet belyste hur Stockholms stad, med stöd av Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, använder lokala och avidentifierade data för att utveckla en kunskapsbaserad, jämlik och behovsanpassad äldreomsorg. Grunden för arbetet är den nationella studien SNAC (Swedish National Study on Aging and Care), där underlag hämtats från stadens biståndsdokumentation. Syftet är att med stöd av systematiska data skapa en bättre förståelse för äldre personers behov och utveckla en kunskapsbaserad, jämlik och behovsanpassad äldreomsorg.
Data i SNAC-studien kommer från biståndshandläggarnas dokumentation i det sociala systemet Paraplyet. Materialet består av strukturerade, avidentifierade uppgifter och omfattar omkring 750 000 beslut för cirka 79 000 personer mellan åren 2015 och 2024. Det går även att koppla stadens omsorgsdata till Region Stockholms vårddata för att analysera samband mellan omsorgsbehov, diagnoser och vårdutnyttjande. Informationen inkluderar beviljade och avslagna beslut, typ och omfattning av insatser, exempelvis hemtjänsttimmar eller dagar i dagverksamhet samt bakgrundsdata som ålder, kön, boendesituation, inkomst och stöd från anhöriga. Behovsnivån bedöms bland annat genom PADL-skalan, som mäter självständighet i fem dagliga aktiviteter: förflyttning, påklädning, måltider, hygien och toalett.
Från vänster till höger: Åsa von Berens, forskare SNAC. Bettina Meinow, forskare SNAC. Åsa Hedberg Rundgren, direktör Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Jenny Österman, strateg, äldreförvaltningen Stockholms stad. Karin Bülow, äldredirektör Stockholms stad. Foto: Niklas Maupoix
Web-SNAC
Som ett komplement till de kvantitativa uppgifterna har forskarna även samtalat med biståndshandläggarna, i det som kallas Web-SNAC. Genom dessa intervjuer lyfts faktorer som annars är svåra att fånga i siffror – exempelvis fallrisk, psykisk ohälsa och ensamhet. Datan används inte bara för forskning utan också för långsiktig planering, kvalitetsuppföljning, resursfördelning och politiska beslut, vilket gör SNAC till ett centralt verktyg i stadens utvecklingsarbete.
Resultat
Resultaten visar flera tydliga trender. Inträdet i äldreomsorgen sker allt senare, och de som beviljas stöd har ofta större behov redan från start. Färre personer över 80 år debuterar årligen i hemtjänst eller särskilt boende, och andelen som endast får serviceinsatser minskar. I stället ökar andelen med omfattande hjälpbehov, exempelvis stöd med fyra till fem PADL-aktiviteter. Två tredjedelar har någon form av kognitiv nedsättning, varav ungefär 10 procent har svår nedsättning, och en lika stor andel upplever oro eller otrygghet.
De som väntar längst med att ansöka om stöd är ofta över 90 år, samboende, har lägre inkomst och får regelbunden hjälp av anhöriga. Hemtjänst är den vanligaste första insatsen, även om vissa flyttar direkt till särskilt boende. Antalet beviljade timmar varierar beroende på behov. De faktorer som tydligast påverkar beslutens omfattning är fler PADL-behov, kognitiv nedsättning, rörelsehinder, ensamboende samt oro eller nedstämdhet.
Resurser kan riktas dit behoven är störst
Slutsatsen är att många äldre har omfattande behov redan när de blir aktuella för omsorgen. Det understryker vikten av tidiga och förebyggande insatser för att motverka risker som fall, undernäring och psykisk ohälsa. Genom SNAC-data kan resurser riktas dit behoven är störst, samtidigt som skillnader mellan stadsdelar identifieras och förstås. Materialet ger också värdefulla insikter inför den kommande socialtjänstlagen och bidrar till att stärka likvärdighet, kvalitet och kunskapsbaserat beslutsfattande.
Frågestund
Under frågestunden efter seminariet diskuterades bland annat möjligheten att inkludera yngre målgrupper under 65 år, exempelvis personer med LSS-insatser, där svaret var att viss data kan finnas i Paraplyet men att SNAC i nuläget fokuserar på 65+. Det fördes också en dialog om framtida arbete med insaster utan behovsprövning, som redan är föremål för politisk diskussion och kan påverka framtida datainsamling. Slutligen berördes möjligheten att integrera mer sjukvårdsdata i SNAC, där forskarna bekräftade att vissa diagnosuppgifter redan hämtas men att fler databaser kan kopplas på framöver.
Sammanfattningsvis
Sammanfattningsvis visar SNAC-studien att Stockholm har byggt upp ett omfattande, etiskt säkrat och unikt datamaterial som ger en djup inblick i äldreomsorgens utveckling. Trenderna pekar mot ett senare inträde i omsorgen men med större och mer sammansatta behov, vilket gör tidiga, riktade och förebyggande insatser till en avgörande strategi för framtiden.
För mer information hänvisas till rapporten SNAC Stockholm 2022 – En beskrivning av äldreomsorgstagarna och omsorgens omfattning i Stockholms stad 2022.
Seminarium 12, Att använda lokal data för att utveckla en kunskapsbaserad, jämlik, och behovsanpassad äldreomsorg. Ett seminarium på Socialchefsdagarna 2025.
Text: Susanna Fahlström, Göteborgs stad, Förvaltningen för funktionsstöd
Foto: Niklas Maupoix