Seminarium 22 Kommunernas omställning inför den nya socialtjänstlagen – de tre vanligaste frågorna
Medverkande: Johanna Kumlin, chef enheten för forskning och utveckling. Annika Öquist, chef enheten för kunskap om barn och unga. Sayran Khayati, jurist på enheten för socialjuridik. Alla tre arbetar på Socialstyrelsen.
Seminariet skall försöka ge svar på de tre vanligaste frågorna i samband med omställningen till nya socialtjänstlagen.
- Vad innebär en kunskapsbaserad socialtjänst när evidens saknas?
- Vilka regler gäller för insatser som ges utan individuell behovsprövning?
- Vad innebär dokumentationsreglerna i nya socialtjänstlagen?
Under seminariet uppmuntras att skicka in frågor till Socialstyrelsen. Tips är att läsa på Socialstyrelsens frågor och svar. Sök bara på Socialstyrelsen, frågor och svar nya socialtjänstlagen.
Vad innebär en kunskapsbaserad socialtjänst när evidens saknas?
Målbilden är en jämlik tillgång till en kunskapsbaserad socialtjänst oavsett var i landet du bor. Det är i grunden en tillitsfråga, vi skall veta vad som fungerar och inte när det gäller frågor som ingriper i folks liv. Metoder och insatser som ges till människor som är i behov av stöd, service och omsorg av socialtjänsten ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och medvetna val om vilken kunskap man bygger val av åtgärd eller insats på.
Johanna Kumlin, Annika Öquist, och Sayran Khayati från Socialstyrelsen tog upp de tre vanligaste frågorna om kommunernas omställning till den nya socialtjänstlagen. (Foto: Niklas Maupoix)
Kunskapsbaserad socialtjänst ska tolkas brett, och det handlar om kunskap på olika nivåer och inbegriper olika arbetssätt. Verksamheten ska:
- bedrivas i enlighet med vetenskap (kunskap som tagits fram med olika forskningsmetoder) och beprövad erfarenhet (avser kunskap som vuxit fram i verksamheten genom att kunskap från profession och brukare har synliggjorts, värderats och systematiserats genom uppföljning, dokumentation, kritisk granskning och spridning – finns skrift framtagen av Socialstyrelsen)
- följa upp, utveckla och säkra kvaliteten systematiskt och fortlöpande
- bestå av personal med lämplig utbildning och erfarenhet
- planera behov av insatser.
Vad vet vi om användningen av evidensbaserade insatser?
Förutsättningarna varierar mellan olika områden, samt mellan kommuntyper. Men användningen av insatser med vetenskapligt stöd är låg eller obefintlig. Högst andel inom missbruk. Det är en fråga om var forskningsfältet ligger. Verksamheter behöver dock en ökad kunskap om sin målgrupp, insatser och metoder. Det finns mycket att vinna om verksamheten ökar sin kunskap och även kring vad man faktiskt gör. Familjebehandling exempelvis, beskriva vad det ÄR och vad som fungerar. Vad behöver specifikt vår kommun veta?
Insatser som inte är utvärderade är inte nödvändigtvis verkningslösa eller skadliga men påvisar en vetenskaplig kunskapslucka. Vi behöver öka kunskapen även lokalt, och fylla igen luckan. Insatser som ÄR utvärderade är inte heller nödvändigtvis bra, eller ger önskat resultat. Vad säger resultaten då? Funkar de för flickor eller pojkar, ålder osv?
När det då saknas evidens?
I det egna arbetet. Vilka når vi? Och vilka behov har våra målgrupper? Beskriv! Fungerar våra insatser? Hur kan vi mäta?
Förhållandena i kommunen/länet. Finns det grupper som vi inte når idag? Planering av insatser. Kan vi definiera och kategorisera?
Nationella data
– hur ser vårt arbete ut jämfört med andras
– når vi de grupper som andra når
– hur jämlik är omställningen mot ny SoL? Mäta och mena samma sak.
Individbaserad systematisk uppföljning (ISU) utifrån lokala behov. ISU handlar om att beskriva och mäta arbete med enskilda brukare. Sammanställa informationen på gruppnivå i syfte utveckla verksamheten och dess kvalitet. Måste komma från lokala behov- Välj område och gå iland hela vägen – ex fallolycka bland äldre i en kommun, vad beror det på? Vilka rör det om?
Yrkesresan har en kursmodul om detta.
Och vad gäller för insatser utan individuell behovsprövning
Läs Socialstyrelsens meddelandeblad, samt frågor och svar på Socialstyrelsens webbplats.
Insatsbegreppet skiljer sig åt i nya lagen. I förra lagstiftningen skilde lagstiftaren på allmänt vs individuellt riktat stöd. Den uppdelningen finns inte längre. En annan uppdelning är personliga och ekonomiska behov. Insatser för ekonomiska behov måste behovsprövas och likt tidigare utifrån norm och skälig levnadsnivå. Personliga behov är allt annat än insatser för ekonomiska behov. Allt går att tillhandahålla med eller utan individuell behovsprövning, allt kallas för insatser.
Denna nya indelning av insatser skall ses som en möjlighet och inte en skyldighet. En möjlighet för kommunerna att erbjuda vissa insatser utan individuell behovsprövning. Kan ses som ett komplement till behovsprövande insatser. Den enskildes rättigheter, och kommunens skyldighet att utreda är oförändrad. Den enskilde har alltid rätt att få ansöka (och det finns en skyldighet för utförarna att informera den enskilde att den kan ansöka). En kommun har en skyldighet att utreda skydd. Samma starka skydd för barn och unga gäller som tidigare. Men det ska vara enklare för individer att få stöd och hjälp tidigare och att främja att be om hjälp. Alla insatser för personliga behov får dock inte tillhandahållas på detta sätt – exempelvis placeringar på HVB.
Kommunen måste fatta beslut om vilken eller vilka insatser de vill erbjuda utan individuell behovsprövning. Kommunen behöver även ta ställning om villkoren – vem ska få ta del av dem. Dessa villkor skall vara enkla så att både klient och utförare kan avgöra om klienten får ta del av insatsen. Kan utföras både via kommunal utförare eller privat.
Dokumentationsskyldigheten har utvidgats
Alla insatser omfattas av dokumentationsskyldighet, huvudregeln är att allt omfattas av dokumentationsplikt. Kriterierna är likt tidigare, under handläggning och under genomförandet. Vid ej behovsprövade insatser: bara under genomförandet, dvs faktiska händelser och omständigheter av betydelser för ärendet. Dessa ska anpassas utifrån insatsen. Det finns dock två undantag utifrån att vissa typer av insatser skall kunna ges anonymt.
Rådgivning – uppgifter om den enskildes personliga förhållanden. Ex namn, personnummer, adress, mejl. Hälsotillstånd. Kan vara föräldrasamtal, budget och skuldrådgivning så länge du inte tillhandahåller behandling. Fundera på vilka insatser inom kommunen som kan gå under detta undantag.
Insatser utan individuell behovsprövning – om det föreligger särskilda skäl. Undantaget kan endast avse identitetsuppgifter, ex personuppgifter.
Socialstyrelsen kan ta fram föreskrifter och allmänna råd som normerande myndighet. Även nytt för Socialstyrelsen. 290 kommuner, vissa kommer att använda undantaget. Och vi behöver denna tid för att hitta gemensamma minsta nämnare. December 2026 remiss.
Handbok om handläggning och dokumentation kommer uppdateras i samband med detta, inom ett år.
Seminarium 22, Kommunernas omställning inför den nya socialtjänstlagen – de tre vanligaste frågorna. Ett seminarium på Socialchefsdagarna 2025.
Text: Josefine Norell, Göteborgs stad, Förvaltningen för funktionsstöd
Foto: Niklas Maupoix