Seminarium 20 Familjeakademin – från organisatoriska öar till sammanlänkade nätverk
(Föreläsarnas egna bilder från detta seminarium delas inte)
Ett lokalt arbete för gemenskap, delaktighet och tillit i Hammarkullen. Medverkande: Suraya Reif Abdali, utvecklingsledare från Göteborgs stads Bostad AB. Bettan Byvald, socialarbetare, Socialförvaltningen Nordost, Ung Angered, Göteborgs stad. Andreas Wetterberg, enhetschef, Socialförvaltningen Nordost, Ung Angered, Göteborgs stad.
Vad de har gjort
Familjeakademin är en mötesplats där föräldrar, barn och yrkesverksamma möts för att prata om barns välmående i skolan, hemma och i samhället. Initiativet drivs i Hammarkullen i Göteborg och har utvecklats under fyra år genom samverkan mellan socialtjänst, skola och Bostadsbolaget – med stöd av lokalt förankrade medarbetare.
Utgångspunkten är enkel: att bygga broar mellan formella och informella stödsystem och skapa en grannskapsgemenskap där föräldrar ses som medskapare, inte som mottagare av insatser. Arbetet bedrivs utan extra medel eller licenser, som en del av ett bredare områdesarbete i Hammarkullen.
Familjeakademin riktar sig till föräldrar och elever i årskurs fyra – en åldersgrupp där barn är mottagliga för påverkan och föräldrarna fortfarande starkt engagerade i sina barns liv. Träffarna sker regelbundet och utgår från teman som föräldrarna själva har lyft fram i så kallade lyssnarmöten. Samtalen kan handla om barns ansvar i skolan, vänskap, trygghet, integration eller aktuella händelser i området.
Till varje träff bjuds representanter in från skolan, socialtjänsten och bostadsbolaget, och ibland även polisen eller andra aktörer. Familjeakademin har därmed blivit en gemensam arena där det offentliga möter det lokala.
Varför de har gjort det
Familjeakademin växte fram som en reaktion mot ett tidigare arbetssätt där myndigheter ofta ”pratade om människor men inte med dem”. Många föräldrar i området vill ta ansvar, men upplever att det är svårt i en vardag med otrygghet, språkhinder och socioekonomiska utmaningar. Samtidigt har goda krafter – engagerade föräldrar, hyresgäster och lokala föreningar – ofta osynliggjorts i traditionella strukturer.
Andreas Wetterberg, Suraya Reif Abdali och Bettan Byvald berättade om Göteborgs stads arbete med Familjeakademin. (Foto: Niklas Maupoix)
Projektets mål blev därför att flytta ut myndigheterna närmare människorna, att lyssna mer och styra mindre. Arbetet utgår från tre grundidéer:
1.Närhet och förtroende: genom att socialtjänstens medarbetare finns i området, i skolor och på lokala evenemang, blir det lättare för familjer att be om hjälp när behov uppstår.
2. Delaktighet och medskapande: föräldrar ses som resurser och medaktörer, inte som målgrupp. Samtalen bygger på dialog, inte undervisning.
3. Flexibilitet och lokalanpassning: Nordost består av många delområden med olika karaktär – därför anpassas arbetet efter platsens specifika behov och människor och just nu Hammarkullen.
Familjeakademin ska stärka den kollektiva förmågan i området – föräldrar, barn och professionella ska stötta varandra och tillsammans bygga ett mer hållbart socialt nätverk. Arbetet ligger i linje med den nya socialtjänstlagen, men bygger inte på den – det är snarare ett uttryck för ett förhållningssätt som länge efterfrågats: att arbeta förebyggande, nära och tillsammans med medborgarna.
Hur de har arbetat
Arbetet började i liten skala – en mötesplats med läxhjälp för barn. När föräldrarna började efterfråga språkträning utvecklades språkstödet som nu är en självklar del av Familjeakademin. Där deltar pensionärer, lärare, studenter och volontärer varje tisdag för att hjälpa föräldrar att stärka sitt språk, vilket i sin tur stärker engagemanget i barnens skolgång.
Samtalen inom Familjeakademin är tematiska och situationsanpassade. Om något akut händer i området – exempelvis en skjutning, ett krig i hemlandet eller oro i skolan – byts temat ut för att ge utrymme att prata om det som berör och som inträffat.
Det finns också avknoppningar och samverkansformer som vuxit fram:
– Allvarssamtal – tidiga samtal mellan barn, förälder och familjebehandlare vid exempelvis skadegörelse, för att hantera situationen innan en orosanmälan behöver göras.
– Trygghetskvällar med polisen – där föräldrar och polis möts, delar lägesbilder och bygger direktkontakt. Föräldrarna har kunnat bidra med lokala perspektiv som gett polisen bättre förståelse av trygghetsläget.
– Samarbete med Bostadsbolaget – trygghetsvärdar arbetar sju dagar i veckan, och genom Familjeakademin samordnas insatser för att öka trygghet och trivsel i bostadsområdena.
Socialtjänsten har också ”flyttat ut” familjebehandlare inom deras ordinarie tjänst vilka jobbar också utanför kontoren och skolsocionomer till skolorna. Genom att vara synliga i vardagen, på festivaler och i klassrummen blir tröskeln för kontakt lägre – det är lättare att söka hjälp av någon man redan mött i ett positivt sammanhang.
Vad det har gett för resultat
Familjeakademin har gett konkreta resultat på flera nivåer – för individer, familjer och hela området.
- Stärkt tillit och relationer – Föräldrar vågar i större utsträckning prata med socialtjänsten och andra myndigheter, och myndigheterna får en bättre förståelse för människors vardag. Föräldrar som tidigare varit passiva har blivit delaktiga och engagerade.
- Förbättrad dialog och samarbete – Polisen beskriver hur trygghetsarbetet gått från att vara platsbundet till att bli mer socialt och relationsbaserat. Direktkontakt mellan föräldrar och områdespoliser har skapat snabbare kommunikation och ökat förtroendet.
- Ökad delaktighet och egenmakt – Språkstödet har gjort att fler föräldrar kan delta i skolans aktiviteter, läsa med sina barn och känna sig mer inkluderade i samhället.
- Förebyggande effekt och tidiga insatser – Genom allvarsamtalen fångas problem upp tidigt, innan de växer sig större. Stödet sätts in snabbare och trösklarna mellan familj och myndighet minskar.
- Gemensamt ansvar och hållbarhet – Genom samverkan mellan boende, myndigheter och civilsamhälle har man byggt långsiktiga nätverk och en känsla av gemensamt ansvar för området.
Familjeakademin har bidragit till att Hammarkullen successivt rört sig mot en mer positiv lokal identitet, där invånarna själva är del av förändringen.
Sammanfattande reflektion
Familjeakademin är ett praktiskt exempel på social hållbarhet i vardagen. Den visar hur små, lokala initiativ kan bli kraftfulla verktyg för tillit och förändring. Genom att bygga på befintliga resurser, arbeta långsiktigt och möta människor där de är, har projektet skapat en ny modell för samarbete mellan invånare och samhällsaktörer.
”Vi pratar inte längre om människorna – vi pratar med dem.”
Familjeakademin visar att när lyssnandet, delaktigheten och förtroendet står i centrum kan sociala problem hanteras i sin vardagskontext – och lösningarna blir både enklare, mänskligare och mer hållbara.
Seminarium 20, Familjeakademin – från organisatoriska öar till sammanlänkade nätverk. Ett seminarium på Socialchefsdagarna 2025.
Text: Emma Sundling Klinton, Göteborgs stad, Förvaltningen för funktionsstöd
Foto: Niklas Maupoix