Seminarium 24 Ekonomiskt bistånd i förändring
Medverkande: Anna-Lena Wallin, enhetschef i Härryda kommun, enheten för försörjningsstöd och enheten för nyanlända. Arjeta Ahmeti, enhetschef arbetsmarknad och försörjningsstöd Ale kommun. Ulrica Runemar, utredare SKR. Oscar Svensson, utredare SKR.
Vad gör vi nu? Reformerna möter verkligheten
SKR inleder med fokus på att det behöver komma en lagrådsremiss på förslagen om förändrat ekonomiskt bistånd och den nya bidragsreformen som regeringen presenterat i budgeten. Andra förslag som regeringen aviserat är bland annat en jobbpremie till dem som lämnar ekonomiskt bistånd. Den ligger på 15 procent av inkomsten och man kan få som mest 3 050 kronor.
Anna-Lena Wallin, enhetschef i Härryda kommun, enheten för försörjningsstöd och enheten för nyanlända. Arjeta Ahmeti, enhetschef arbetsmarknad och försörjningsstöd Ale kommun. Ulrica Runemar, utredare SKR. Oscar Svensson, utredare SKR. Foto: Niklas Maupoix
Det pågår ett förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, regioner och kommuner där det bland annat ska komma krav att Arbetsförmedlingen ska delta på SIP-möten. Det som också är nytt och som lyfts fram är att om en person är sjuk mer än i fem dagar ska intyg även lämnas till socialtjänsten samt att ekonomiskt bistånd enbart ska ges för dem som vistas lagligt i landet och har ett godkänt hyresavtal om man bor i andra hand.
Stor och kraftfull reform
Det är en stor och kraftfull reform som ställer krav på kommuner och enskilda. Hur kommer vi få ihop det med nya SoL? Aktivitetskrav och bidragskrav som motpoler utifrån tesen att bidrag passiviserar. Andra begrepp och ord som används är vad som faktiskt står i SoL och det ställer även krav på att kommuner och regioner behöver jobba med och förstå varandras uppdrag. Socialstyrelsen har en viktig roll att stödja och vägleda. Få hjälp att tolka lika helt enkelt. Det finns viss finansiering av detta i höstbudgeten.
SKR för en dialog med enhetschefer från två kommuner och ställer frågan:
Är det något särskilt viktigt förslag från lagrådsremissen som ni vill nämna?
Både stort och smått. Aktivitetskraven är en förlängning av vad som redan pågår i verksamheten fast med en mer tydligare roll för kommunen som innebär mer ansvar för arbetsmarknadsfrågor.
SKR tar upp det som är nytt, att kvalificera sig in till socialförsäkringssystemet och vad det innebär. Att man ska ha bott i Sverige i fem år och haft en inkomst på ett visst minimum under en period. Från SKR:s sida ser man en risk för ett ökat inflöde av ansökningar av ekonomiskt bistånd till kommunerna.
Barn riskerar hamna i kläm
SKR ber enhetscheferna att reflektera över hur detta påverkar verksamheterna.
Ett utanförskap för målgruppen där barn kommer i kläm. Fem år är en lång tid för etablering vilket kommer ge en ökad kostnad för kommunerna. Mest påverkade blir de stora barnfamiljerna vilket kommer att öka fattigdom och andra problem. Den höga arbetslösheten är redan nu ett problem.
Detta kommer ju styras av Försäkringskassan som kommer att bedöma. För ekonomiskt bistånd blir det svårt att veta hur ofta man ska fråga om detta. Dessutom är det svårt att veta nu hur det kommer att slå rent ekonomiskt också i linje med den stramare invandringspolitik som förs.
Bidragstaket
SKR berättar mer om bidragstaket och huruvida regeringen vill gå fram med förslaget om en mer moderniserad riksnorm, vilket bland annat innefattar ett annat sätt att räkna på barn och ungdomar. För barnfamiljer innebär det en generell minskning mot hur det ser ut idag. Från det fjärde barnet minskar försörjningsstödet med 0,75 procent av hushållets totala försörjningsstöd. För ensamstående en viss höjning. Kommuners möjligheter att ge tillägg till normen kommer att försvinna och begränsningsregeln kommer 2027 och ny riksnorm införs 2028. Utredaren anser att det är i linje med barnkonventionen.
SKR öppnar upp för dialog med enhetscheferna på scen och ber dem svara på frågan om vilka konsekvenser de ser av bidragstaket?
I alla led men mest hos hushåll med flera barn som inte kommer att uppnå en skälig levnadsnivå. Föräldrarna kommer att ta vilka jobb som helst för att få det att gå runt vilket inte kommer att vara hållbart. Det kommer i sin tur att innebära en ökad administration för kommuner och etiska dilemman genom att leta stöd till de mest utsatta och motivera skillnader till bistånd.
Enskilda familjer drabbas hårdast. I Danmark, som infört en liknande förändring, har man sett ökad kriminalitet, svartjobb och försämrade skolresultat hos barn och ungdomar. Det blir mycket administration för kommunerna genom att räkna ut i procent och förklara beslutet för familjer. Drivkraften hos personer att gå från bidrag till arbete går inte i linje med dessa förändringar.
Aktivitetsreformen
SKR berättar om aktivitetsreformen som innebär kunskapsbaserade insatser som leder till jobb, något SKR har jobbat mycket med det under året. Vi behöver bli bättre på att fånga upp kompetens . SKR menar att reformen i sig lutar åt att det kan leda till fler jobb. I reformen finns ett aktivitetskrav vilket innebär att kommuner måste erbjuda aktiviteter som motsvarar förmågan hos individen. Det kan vara en viss utmaning för kommuner att hitta platser och därför blir det viktigt att ha ett samarbete med bransch och civilsamhälle. Detta finansieras delvis av generella statsbidrag med fokus på att stötta kommuner till likvärdiga bedömningar om vad som avgör en individs förmåga, hur man resonerar kring vad som anses vara heltid etc.
SKR öppnar upp för dialog med enhetscheferna som svarar att man ska delta i aktiviteter och rehab om det behövs. Det ska finnas ett bra flöde från ansökan till arbetsmarknadsenheten. Det kommer vara många olika insatser som ska anpassas och i Härryda har man förberett för förändringenen. Ale kommun har inte uttryckligen aktivitetskrav med krav på motprestation. Man arbetar i team runt individen vilket bygger på delaktighet och eget ansvar hos individen. Med beaktande av individens styrkor och svagheter sker små steg i förflyttningen framåt
Frågor från publiken
Hur kommer ersättningen se ut? Fördelas den kommuners invånarantal?
Ja, generella statsbidrag utifrån invånare i kommunen
Hur tänker man kring detta med krav på läkarintyg i relation till otillåten påverkan och välfärdsbrott?
En tydlig lagstiftning för detta kommer underlätta. Det kommer bli svårare att sjukskriva sig om man inte deltar i aktiviteter. Men vi måste jobba vidare med detta.
Hur förbereder sig regionen kring att skriva den här typen av läkarintyg?
Vi behöver hjälpas åt under 2026. Regioner får medel i budget men man kan inte se attarbetet är på gång ännu.
Hur går reformen i linje med nya SoL?
I utredningen framgår att man kan bevilja i enskilda fall men inte ta beslut enligt 12:2 i SoL. Detta är ett sätt att markera att det finns ett tydligt bidragstak.
Men vårt yttersta ansvar och nödprövning?
Det finns begränsning i nuvarande paragraf såväl som i tidigare lagstiftning. Det finns ett uttalat syfte att Sverige ska bli mindre attraktivt att bosätta sig i när man flyttar till landet.
Seminarium 24, Ekonomiskt bistånd i förändring. Ett seminarium på Socialchefsdagarna 2025.
Text: Charlotta Falkholt, Göteborgs stad, Förvaltningen för funktionsstöd
Foto: Niklas Maupoix