Seminarium 5 Låt äldreomsorgen inspirera i omställningen
Medverkande: Helena Henningson, handläggare vid avdelningen för vård och omsorg, Sveriges Kommuner och Regioner. Sanna Juhlin, handläggare vid avdelningen för vård och omsorg, Sveriges Kommuner och Regioner. Babbs Edberg, direktör vid Äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen, Göteborgs stad. Ellinor Egefors Åkesson, chef vid Äldreenheten, Nacka kommun
Salongen fylls och stämningen är förväntansfull när seminariet inleds. Dagens tema handlar om äldreomsorgens utveckling, om hur man kan minska administrationen och samtidigt stärka kvalitet och tillgänglighet. På scenen finns representanter från Sveriges Kommuner och Regioner, Göteborgs stad och Nacka kommun.
Utmaningar och förändringskraft
Sanna Juhlin från SKR inleder med att betona att äldreomsorgen står inför stora utmaningar men också bär på en stark förändringskraft. Hon berättar att mycket av det som nu efterfrågas i den nya socialtjänstlagen och inom nära vård – förebyggande insatser, samordning, proaktivitet, digitalisering och personcentrering – redan pågår inom äldreomsorgen. Här finns en lång tradition av innovation och utveckling som kan inspirera andra delar av socialtjänsten. Hon och de andra talarna vill under seminariet visa konkreta exempel på hur detta sker i praktiken.
Helena Henningson är handläggare vid avdelningen för vård och omsorg, Sveriges Kommuner och Regioner. Medverkade på seminariet gjorde också Sanna Juhlin från SKR, Babbs Edberg från Göteborgs stad och Ellinor Egefors Åkesson, Nacka kommun. Foto: Niklas Maupoix
Runt om i landet finns en mängd goda initiativ, berättar Helena Henningsson på SKR. I Lund har de utvecklat digitala arbetssätt och samarbetat med näringslivet för att skapa seniorvänliga restauranger och mötesplatser. I Laholm erbjuder de samtalsstöd till äldre som ännu inte har behov av omsorg, för att arbeta mer förebyggande. I Grums har hemtjänstens arbete delats upp på ett nytt sätt för att skapa tryggare kontakter, och i Karlstad har biståndshandläggare fått titeln välfärdsrådgivare och placering inom sjukvården för att tydligare spegla ett arbetssätt som bygger på tillgänglighet och samverkan. Umeå har satsat på personcentrerad vård, och i Krokom har de slopat biståndsbedömningen för vissa insatser till personer över 80 år för att göra stödet enklare att nå.
Samtidigt, påminner Helena, måste man tala om den ålderism som genomsyrar både samhälle och arbetsliv. Vårt fokus på det unga och effektiva gör det svårt att prata om åldrande som något naturligt och värdefullt. Det påverkar hur äldre bemöts, hur omsorgen organiseras och hur yrket värderas. För att lyckas med framtidens äldreomsorg krävs också att denna syn förändras.
Göteborgs omfattande förändringsprogram
Efter inledningen tar Babbs Edberg, direktör inom Äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen över ordet. Hon beskriver den demografiska förändringen i siffror, om fem år beräknas antalet 80-plussare ha ökat med femtio procent. Många kommer leva längre, men inte nödvändigtvis friskare. Fler kommer leva med kroniska sjukdomar, psykisk ohälsa, ekonomisk utsatthet och ibland även missbruk eller hemlöshet. För att möta utvecklingen krävs ett nytt sätt att tänka. Göteborg har därför tagit fram en övergripande plan, en kompass som ska vägleda arbetet snarare än lägga till ännu en uppföljningsbar aktivitetslista.
Planen handlar om att främja ett aktivt och hälsosamt åldrande, bygga en mer åldersvänlig stad, skapa hållbara vård- och omsorgsprocesser, stärka ledarskapet och använda digitalisering på ett sätt som verkligen underlättar arbetet. Babbs understryker att äldreomsorgen ofta ”trollar med knäna” och löser akuta problem men har svårt att arbeta långsiktigt hållbart. Hon talar om behovet av att minska minutstyrningen i hemtjänsten, där personalens dagar planeras in på minuten. Det är orimligt, menar hon, att förvänta sig att medarbetare som styrs så hårt ska hinna möta människor med värdighet och lyhördhet.
För att förändra detta har Göteborg inlett ett omfattande förändringsprogram. Man vill frigöra tid för omsorg, minska administrationen och skapa en kultur där fokus ligger på mötet mellan personal och brukare. Undersköterskorna, som är den största och viktigaste yrkesgruppen, har fått en löneökning på omkring sju procent, och ledarskapet utvecklas genom en planerad treårig ledarskapsutbildning. Målet är att varje chef ska ha högst 20 medarbetare, jämfört med dagens genomsnitt på 48. För att lyckas måste organisationen också våga sluta göra sådant som inte bidrar till kvalitet, som att mäta tid i hemtjänsten eller utföra dubbel administration. De första resultaten är positiva, den omsorgsnära tiden har ökat, och den administrativa har minskat. Men den största utmaningen framåt är inte ekonomin, utan tillgången på människor som vill arbeta i äldreomsorgen.
Minskad administration och ökad tillgänglighet genom digitalisering
Dagens andra huvudtema handlar om minskad administration och ökad tillgänglighet genom digitalisering. Nacka kommun berättar om sin resa ”från 104 klick till noll” när delar av handläggningen automatiserats. Genom att införa en robot i verksamhetssystemet hanteras nu enklare insatser som trygghetslarm och matdistribution automatiskt, medan andra beslut som städning, tvätt och inköp fortfarande kräver handläggarens godkännande. Resultatet är påtagligt, ansökningar som tidigare kunde ta flera dagar får nu beslut samma dag, och varje ärende sparar cirka tjugo minuters handläggningstid.
Vägen dit var inte enkel. Tekniska hinder och systemproblem gjorde att projektet fick pausas och byggas om flera gånger. Men med agilt arbetssätt, nära samarbete mellan handläggare och IT, och med seniorråd som testade och gav synpunkter, lyckades de till slut. I dag kan äldre i Nacka ansöka digitalt via e-tjänst med BankID och snabbt få hjälp. Samtidigt arbetar kommunen aktivt för att nå dem som inte är digitalt vana, bland annat genom anhörigstöd, lokal annonsering och informationsinsatser via radio och träffpunkter.
Reaktionerna har varit blandade. Seniorer uppskattar enkelheten och snabbheten, medan vissa handläggare känner oro över att roboten ska fatta fel beslut. För att hantera detta följs processen noggrant upp, och kommunen planerar fortsatta utvecklingssteg. Kanske kan vissa enklare tjänster i framtiden beställas som ”begäran” utan behovsprövning snarare än via full biståndsprövning.
Vad ger högre kvalitet?
Avslutningsvis lyfts frågan om dokumentation och vikten av att våga ifrågasätta antagandet att mer standardisering automatiskt ger högre kvalitet, det viktiga är att arbetet blir begripligt för personalen och leder till bättre omsorg.
Seminariet avslutas med reflektioner kring etik, åldrande och samhällssyn. Deltagarna konstaterar att hur vi ser på äldre speglar sig i hur vi värderar arbetet i äldreomsorgen. Om socialtjänstens nya mål – att varje individ ska kunna leva ett värdigt liv och känna välbefinnande – ska bli verklighet krävs att kultur, styrning och resurser riktas mot samma mål, mer tid i mötet mellan människor och mindre tid vid skärmen.
Förnyelsen pågår redan. Den syns i små beslut, i modet att sluta mäta det oviktiga och i viljan att se varje människa bakom system och rutiner. Äldreomsorgen visar vägen mot en socialtjänst där värdighet, närhet och innovation går hand i hand.
Seminarium 5, Låt äldreomsorgen inspirera i omställningen. Ett seminarium på Socialchefsdagarna 2025.
Text: Susanna Fahlström, Göteborgs stad, Förvaltningen för funktionsstöd
Foto: Niklas Maupoix