Seminarieblock 2

Onsdag 2 oktober kl. 13.30. Välj ett av följande seminarier i det här blocket när du anmäler dig:

7. NUSO – en unik nationell studie om socialtjänstens omställning
8. Omställning – en hela kommunen-ansats och hur områdesdata ska hjälpa oss att träffa rätt
9. 30 år efter LSS och psykiatrireform – utvecklingen över tid och nya utmaningar
10. Fokus Järva – att vända utvecklingen i utsatta områden
11. Fokushuset – ett unikt exempel på integrerad hälso- och sjukvård och omsorg
12. Resan mot en behovsstyrd vård och omsorg

7. NUSO – en unik nationell studie om socialtjänstens omställning

FoU Välfärd Värmland vid Karlstad universitet genomför på uppdrag av SKR forskningsprojektet Nationell uppföljning av socialtjänstens omställning (NUSO). Syftet är att fånga ett utgångsläge utifrån socialtjänstens omställning och tillsammans med kommunerna ta fram kunskap om utvecklingen av icke biståndsprövade insatser, om aktualiseringar samt om utredningar och insatser inom den sociala barn- och ungdomsvården.

Vid seminariet presenteras för första gången resultat från NUSO med fokus på utredningar och vägen till insatser inom den sociala barn- och ungdomsvården. Resultaten handlar om hur utredningar genomförs, vilken utsatthet som framkommer, vad som ligger till grund för socialtjänstens bedömning av barnens behov, vårdnadshavares samtycke till insatser samt beslut om insatser. Våren 2025 kommer vi att följa upp resultat av de insatser som har beviljats för barnen som ingår i NUSO. Genom NUSO skapas unik nationell kunskap om vad utredningar och insatser leder till, för flickor och pojkar i olika åldrar, med olika bakgrund och från olika kommuner.

Under seminariet presenteras också nuläget när det gäller datainsamlingar för icke biståndsprövade insatser och aktualiseringar till den sociala barn- och ungdomsvården.

En panel diskuterar den fortsatta användningen av resultat från NUSO i omställningsarbetet och hur kommunerna kan leda och utveckla socialtjänsten med denna kunskap. Ambitionen är även att NUSO ska omfatta övriga verksamhetsområden inom socialtjänsten, hur tar vi oss dit?

Inledning: Cecilia Karlström, projektledare för NUSO, SKR. (Foto: SKR)

Presentation: Birgitta Persdotter, ansvarig forskare för NUSO, Karlstads universitet. (Foto: Åsa Bognell Höjer)

Panel: Lina Blombergsson, vice ordförande FSS, avdelningschef stadsövergripande sociala frågor Stockholms stad. Mari Forslund, sektionschef, sektionen för stöd till kunskapsstyrning, SKR. Johanna Kumlin, enhetschef, enheten för kunskapsstyrning Socialstyrelsen. Åsa Hedberg Rundgren, ordförande FoU Välfärds styrelse. Ulrika Vitalis, socialchef Hammarö kommun.

Läs mer om NUSO på SKR:s hemsida

8. Omställning – en hela kommunen-ansats och hur områdesdata ska hjälpa oss att träffa rätt

Seminariet handlar om Huddinges satsning på preventionsarbete och tidiga insatser 2020, vilket har gett kommunen försprång i omställningen till en lättillgänglig socialtjänst. Det handlar också om hur vi nu implementerar datadriven områdesutveckling för mer träffsäkra insatser och bättre resursutnyttjande.

Inom socialtjänsten har vi sedan tre år prioriterat två kvalitetsfaktorer: bästa tillgängliga kunskap och lättillgänglig socialtjänst. För samtliga förvaltningar är de tre skyddsfaktorerna lyckad skolgång, trygga familjeförhållanden och meningsfull fritid en prioriterad fråga för barn och unga.

Utifrån bästa tillgängliga kunskap har vi höjt vår egen förmåga men också utbildat medarbetare inom skola, kultur och fritid och bostadsbolagen i våld i nära relation, suicidprevention, risk- och skyddsfaktorer för att tidigt kunna upptäcka och hänvisa rätt innan problemen har blivit för stora.

Verksamheten har satt upp mätbara mål för var vi vill vara när omställningen är ”klar” och vi ser redan nu att flertalet indikatorer trendar åt rätt håll. Mellan 2022 och 2023 fördubblades antalet föräldrar som deltog i föräldrastödskurser och råd- och stödsamtal. Tillsammans med skolan kommer vi berätta om framgångsfaktorerna i vår samverkan och hur arbetet bidragit till att uppfylla både skolans och socialtjänstens mål.

Huddinge har en stor spridning gällande socioekonomiska förutsättningar och socialt utanförskap i sina olika kommundelar. För att effektivisera resursanvändningen och ge lika förutsättningar för alla våra invånare har vi insett att en ”en storlek passar alla”-strategi inte är optimal. Därför har vi under hösten 2023 initierat Datadriven områdesutveckling, där vi i samarbete med forskningsinstitutet RISE har utvecklat en arbetsmodell för platsanpassade insatser.

Genom att använda effektlogik kan vi följa upp sociala utfall och prioritera insatser baserat på behov. Ett centralt steg har varit att samla kommunens data i ett datalager för att underlätta analys och beslutsfattande. Vi visar hur arbetsmodellen främjar enkel jämförelse och analys av data från olika områden, såsom elevhälsoenkäter, fritidsaktiviteter och socialtjänstens insatser.

Joachim Heimersson, stabschef IFO, Huddinge kommun. (Foto: Anna Z Ek)

Kicki Dolke, avdelningschef skolstöd, Huddinge kommun. (Foto: Privat)

Andrej Kravljaca, framtidsstrateg digitaliseringsavdelningen, Huddinge kommun. (Foto: Anna Z Ek)

9. 30 år efter LSS och psykiatrireform – utvecklingen över tid och nya utmaningar

Tanken med lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) var att personer med funktionsnedsättningar skulle få ett liv som alla andra, målgruppsanpassade boendeformer skulle utvecklas och personerna skulle få ett bra stöd i samhället.

En liknande tanke fanns med psykiatrireformen som gav kommunerna ett ökat och förtydligat ansvar för personer med psykiska funktionsnedsättningar och syftet var för att öka delaktigheten i samhället för personer med långvariga psykiska funktionsnedsättningar som inte är i behov av aktiv sluten psykiatrisk vård.

Vad behövs för att erbjuda en personcentrerad, kunskapsbaserad socialtjänst? Hur kan socialtjänst ställa om och ge en jämställd, främjande, nära, personcentrerad vård och omsorg utifrån individens behov i dagens och framtidens kontext för personer med olika funktionsnedsättningar?

Under seminariet beskrivs förändringen av LSS och socialpsykiatrins målgrupp över tid, utmaningar och problembild. En ökad somatisk ohälsa – vet vi att ohälsan ökar eller vet vi bara att de har sämre hälsa och får sämre vård? – vilket påverkar både livslängd och livskvalitet. Lagstiftningar med gott syfte som samtidigt riskerar att skapa svårigheter genom inlåsning i ett fack som kan påverka livssituationen, möjligheterna till meningsfull fritid, det personliga stödet till arbete, och sysselsättning. Under seminariet får ni även ta del av exempel från verksamheter anpassade för att möta personen utifrån hens förutsättningar och behov.

Anna Thomsson, SKR. (Foto: SKR)

Zophia Mellgren, SKR. (Foto: SKR)

10. Fokus Järva – att vända utvecklingen i utsatta områden

Järva är ett område med stora kvaliteter och starkt lokalt engagemang. Men skillnaderna i livsvillkor jämfört med andra delar av Stockholm är fortsatt stora. Utmaningarna i Järva är komplexa och kräver långsiktigt och samordnat arbete. Även om förflyttningar gjorts inom en rad områden de senaste åren finns det fortsatt behov av kraftsamling, särskilda insatser och kompensatoriska åtgärder. Det finns också en stor förväntan på insatser och förändring i närtid.

Därför behövs det en kraftsamling för hela Järva – Fokus Järva. Stockholms stad ska ta ett större ansvar för området och skapa en mer sammanhängande satsning och arbeta för att Järva stärks och får bättre förutsättningar. Det inkluderar stadsutveckling, klimatanpassning, socialtjänst, skola, trafik, idrott, kultur, företagande och föreningsliv.

Fokus Järva drivs lokalt av stadsdelsnämnden och har samtidigt en politisk styrning från kommunstyrelsen. Samtliga berörda nämnder och bolag ska delta i arbetet och bidra utifrån sina områden. Det långsiktiga målet för Fokus Järva är att skillnaderna i människors livsvillkor i Stockholm ska minska.

Vi delar med oss av strategier och arbetssätt för att vända utvecklingen i ett socialt eftersatt område och vilka åtgärder och kompensatoriska insatser vi ser kan minska skillnaderna i levnadsvillkor i Stockholm.

Victoria Callenmark, förvaltningschef Järva stadsdelsförvaltning. (Foto: Stockholms stad)

Karin Ahlzén, utvecklingschef, Fokus Järva stadsledningskontor. (Foto: Stockholms stad)

11. Fokushuset – ett unikt exempel på integrerad hälso- och sjukvård och omsorg

Föreläsningen kommer handla om Fokushuset som startade sin verksamhet den 1 september 2017.

Fokushuset är en enhet med en unik samorganisation av de tre inriktningarna psykiatri, beroende och socialpsykiatrins öppenvård (boendestödet och träffpunkten) tillsammans med ett salutogent fokus på patientens/klientens/brukarens/kundens behov. Här arbetar behandlare (mentalskötare/behandlingsassistent med vidareutbildning psykoterapi steg 1 KBT el PDT), boendestödjare (mentalskötare, undersköterska, omsorgsassistent), drog- och anhörigterapeuter, fysioterapeut, kurator och arbetsterapeut. Fokushusets unika verksamhet erbjuder olika former av individuella samtal, gruppsamtal, boendestöd och aktiviteter/sysselsättning för ett fungerande liv.

Samtidigt med Fokushuset startade 2017 enheten Psykiatri- och beroendemottagningen som utgörs av ett mottagningsteam, ”en väg in” samt flertalet behandlingsteam med inriktning mot särskilda diagnosgrupper så som allmänpsykiatri, affektivsjukdom, psykossjukdom, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt beroendesjukdom. Mottagningen har också ett psykoterapiteam som arbetar med psykoterapi i grupp och individuella behandlingsformer. Oavsett problematik så erbjuds patienterna samma slags systematiska bedömning.

Psykiatri och beroende, med samma målgrupp men med fokus på diagnos, medicin, terapi. Här arbetar sjuksköterskor, läkare, psykologer, kurator, psykoterapeuter (utb KBT el PDT steg 2) och arbetsterapeut med utredande uppdrag.

Cirka 80 procent av de kunder som erhåller boendestöd eller sysselsättning efter biståndsbedömning har även en pågående kontakt hos enheten Psykiatri och beroende eller övriga Fokushuset. Verksamheternas nära samverkan och närhet bidrar till effektiva och inte minst kvalitativa övergångar för patienterna.

Sjukvård och omsorg i Norrtälje (KSON) är en självständig myndighet och beställare som beställer och ansvarar för att invånarna i Norrtälje kommun får en sammanhållen hälso‐, sjukvård och omsorg, inklusive hälsofrämjande och förebyggande insatser för alla åldrar. KSON äger alla aktier i TioHundra AB som bland annat driver Norrtälje sjukhus. KSON har två medlemmar: Region Stockholm och Norrtälje kommun, och består av politiker från de olika partierna i regionen och kommunen. Förbundsmedlemmarna styr förbundet genom förbundsordningen som respektive fullmäktige beslutar om.

Om Norrtäljemodellen: Norrtäljemodellen är en inkluderande samverkan som skapar integrerad hälso- och sjukvård och omsorg för invånaren. Genom samarbete mellan beställare, utförare och övriga samhällsaktörer skapas förutsättningar för utveckling och innovation.

Alexander Louhichi, avdelningschef service och omsorg inom Sjukvård och omsorg i Norrtälje. (Foto: Privat)

Stefan Helmér, strateg och avtalsansvarig för psykiatrin inom Sjukvård och omsorg. (Foto: Privat)

Charlotta Munck, medicinsk ansvarig läkare på psykiatriska specialistavdelningen TioHundra. (Foto: Privat)

Frida Jakobsson, enhetschef Fokushuset TioHundra. (Foto: Privat)

12. Resan mot en behovsstyrd vård och omsorg

Socialförvaltningen och det kommunala omsorgsbolaget i Höganäs gör en gemensam omställning till en nutida och framtida verksamhet med fokus på självständighet och förebyggande arbete. Allt med utgångspunkten att bibehålla ett individcentrerat perspektiv i kombination med ett effektivt användande av tillgängliga personalresurser.

Tillsammans agerar vi snabbt, provar nytt och arbetar smartare. Vi slutar göra saker, undviker piloter och har förvaltare för alla införda nya arbetssätt eller tekniska lösningar. För att göra rätt saker arbetar vi med omvärldsanalyser och kartläggningar.

För att fördela resurser mellan förvaltning och bolag används behovsbaserad resursfördelning, som också möjliggör uppföljning och utveckling genom nyckeltal.

Höganäs blev utnämnd till årets kvalitetskommun 2023, med motiveringen ”… en kommun som med fokus på resultat och effektivitet, levererar hög kvalitet till medborgare och företag i kommunen inom alla områden. Man utmärker sig särskilt väl inom omsorgsområdet. Kommunen visar också på en god ekonomi och har en tydlig styrmodell med hög nivå av systematik i uppföljning och analys.”