Seminarieblock 3

Torsdag 28 september, kl. 11.30 – seminarium 13–18

Vilket rum seminariet hålls i ser du i eventappen (skickas ut strax före eventet) och på skyltning på plats.

13. Tidiga insatser och föräldrastöd i samarbete med skolan

Föreläsningen kommer att beskriva hur en lättillgänglig och förebyggande socialtjänst kan se ut i praktiken och vilka fördelar som finns då skola och socialtjänst jobbar åt samma håll. Vi kommer att beskriva hur vi arbetar med tidiga insatser och föräldrastöd i skolan, samt visa hur vi gemensamt arbetat fram en fungerande modell för nära samarbete mellan Annerstaskolan i Flemingsberg och socialtjänstens förebyggande enhet i Huddinge kommun.

Målet med arbetet är att minska antalet orosanmälningar, öka skolnärvaron, avdramatisera kontakten med socialtjänsten och nå ut till dem som annars kanske inte hade sökt vårt stöd.

Föräldrarådgivarna är anställda av socialtjänsten men jobbar nära skolan och erbjuder föräldraskapsstöd i form av råd och stödsamtal samt föräldragrupper. De medverkar i skolans elevhälsoteam och är även ett stöd till skolan och en länk till socialtjänstens myndighetsutövning.

Föräldrarådgivarna finns till för att stödja föräldrar och nå ut till dem vi annars inte når. I vissa familjer kan det även finnas en uppgivenhet och misstro gentemot samhällsinsatser och då kan föräldrarådgivarna bidra till att stärka förtroendet för socialtjänsten, motivera familjer till att ta emot stöd samt sammanföra olika perspektiv och samarbeta då det finns svårigheter i en familj.

Vi kommer att beskriva de framgångsfaktorer som vi sett ger resultat.

Yvania Medina Avila, rektor på Annerstaskolan i Huddinge kommun.

Anette Stork Stjernström enhetschef förebyggande socialtjänst.

Sandra Edholm Ignat, föräldrarådgivare i Huddinge kommun.

Maja Öberg, föräldrarådgivare i Huddinge kommun.

(Foto alla bilder: Maja Öberg och Sandra Edholm Ignat)

14. Offentlig sektor som innovationsdrivare

Inköp av tjänster och produkter i offentlig sektor görs genom upphandling, där anbud utvärderas mot varandra utifrån föreskrivna specifikationer. För innovation däremot, är specifikationer sällan formulerade eller kända på förhand och processen i sig blir en resa in i det okända. Vår föreläsning visar att det går att kombinera upphandling och innovation i offentlig sektor.

Grundantagandet bakom metodiken Demand Acceleration är att offentlig upphandling kan vara ett verktyg för att driva innovation. I processen jobbar den offentliga verksamheten tillsammans med innovativa bolag för att utveckla tjänster som löser olösta behov. Målet är att lösningarna både ska möta användarnas behov och kunna skalas upp på en marknad. I praktiken upphandlas ett innovationsarbete – inte en färdig produkt eller tjänst.

Vård- och omsorgsförvaltningen i Karlstads kommun har både varit projektpartner och kund när metodiken för första gången testats i praktiken. Från årsskiftet började Karlstad använda ett helt nytt VR-verktyg, som utbildar vård- och omsorgspersonal i hur man bemöter brukare med kognitiva utmaningar. I processen upphandlades och bidrog sammanlagt sju olika företag, innan ett företag fick det slutgiltiga kontraktet för att utveckla den slutliga tjänsten.

Skalbarhet är en bärande princip för metodiken. Det innebär att de tjänster och produkter som utvecklas ska ha en marknadspotential och kunna spridas vidare till andra kunder. Där möjliggör en intermediär som DigitalWell Arena stöd till bolagen vilket ökar möjligheten för utveckling för dem.

Ann-Sophie Gustafsson, utvecklingsledare digital utveckling inom vård och omsorg, Karlstads kommun. (Foto: Mikaela André)

Lina Svensberg, Innovation Manager, Compare. (Foto: Helena Christerdotter)

karlstad.se

compare.se

15. En kunSKAPANDE socialtjänst – från vision till verksamhet

Statliga utredningar från år 2000 och framåt är tydliga i sitt budskap: socialtjänstens arbete är inte tillräckligt kunskapsbaserat. Som lösning på problemet föreslås bland annat praktik- och brukarnära forskning samt ökad samverkan mellan lärosäten och socialtjänsten.

Visionen om en kunskapsbaserad socialtjänst har fått nytt liv i och med evidensvågen som tog fart i Sverige i början av 2000-talet. Då var det kunskapsmodellen EBP (evidensbaserad praktik) som skulle implementeras. Idag omges denna vision av en retorik som betonar krav på vetenskaplig kunskap och beprövad erfarenhet. Vårt seminarium tar sin utgångspunkt i denna förflyttning, mer konkret i visionen om en kunskapsbaserad socialtjänst som är på väg att utvecklas till en kommunal FoU-struktur.

Vi som håller i seminariet är Harald Gegner, Kristin Arve, Maria Svensson och Johan Assarsson. Samtidigt som vi forskar och genomför doktorandstudier inom ramen för den nationella forskarskolan för yrkesverksamma i socialtjänsten (FYS) arbetar vi inom olika verksamhetsområden i socialtjänsten i Lund. Med oss har vi professor Kerstin Svensson från Socialhögskolan vid Lunds universitet, som är en av föreståndarna för FYS.

Seminariet inleds med en presentation av vår forskning och det arbete vi har gjort så här långt för att skapa en kommunal FoU-struktur. Därefter berättar vi mer ingående om hur vi använder strukturen i arbetet med att kunskapsbasera och kunskapsutveckla socialtjänsten i samverkan med akademin. Vi kommer att ta upp framgångsfaktorer för att gå från vision till handling, samt utmaningar vi har mött längs vägen.

Seminariet avslutas med att deltagarna får diskutera och fördjupa frågor som rör utvecklande av en hållbar socialtjänst som bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet.

Harald Gegner, Lunds kommun. (Foto: Kennet Rouna)

Kristin Arve, Lunds kommun. (Foto: Sofia Rydh)

Maria Svensson, Lunds kommun. (Foto: Sofia Rydh)

Johan Assarsson, Lunds kommun. (Foto: Sandra Jeppsson)

Kerstin Svensson från Socialhögskolan vid Lunds universitet. (Foto: Magnus Mantorn)

16. Så bygger vi en stark kedja mot brott

Kommunerna blir allt viktigare i det lokala brottsförebyggande arbetet. För att lyckas krävs en stark kedja av insatser: gemensamma lägesbilder, mer brottsförebyggande arbete i samverkan och kunskapsbaserade insatser riktade till barn, unga och vuxna. Seminariet utgår från de krav som ställs på kommunerna och ger exempel på framgångsrikt arbete. Tillsammans besvarar vi frågorna:

– Hur kan förutsättningarna att arbeta brottsförebyggande stärkas?

– Vilka insatser och metoder har stöd i forskning?

– Vad krävs av chefer och ledning i kommunen för att lyckas?

Karin Svanberg, enhetschef, Brottsförebyggande rådet. (Foto: Brå)

Annika Öquist, enhetschef Socialstyrelsen. (Foto: Socialstyrelsen)

Anders Bolund, gruppledare för sociala insatsgrupper/avhopparverksamhet, Haninge kommun. (Foto: Haninge kommun)

Maria Porshage, avdelningschef IFO, Haninge kommun. (Foto: Haninge kommun)

Andreas Vetterberg, enhetschef Ung Nordost, Göteborgs stad. (Foto: Göteborgs stad)

Tobias Gröndahl, avdelningschef stadsområde välfärd och fritid, Göteborgs stad. (Foto: Göteborgs stad)

17. Möter dagens sociala insatser äldres behov?

Kartläggningen som SKR lät göra hösten 2021 av socialtjänstens insatser visar att det finns ett tämligen homogent utbud av sociala insatser till äldre. De flesta insatser är behovsbedömda, trots att det är möjligt att erbjuda visst stöd både i grupp och individuellt utan behovsbedömning. Kartläggningen visar också att det är relativt få insatser som erbjuds digitalt, även om äldreomsorgen kommit längre än andra delar av socialtjänsten.

Inom några år har vi sannolikt en ny socialtjänstlag med lagkrav om bland annat förebyggande och tillgängliga sociala insatser. Samtidigt som utmaningarna är fler och större än någonsin behöver vi tillsammans utforska nya sätt att möta sociala behov som en del av samhällsutvecklingen och utifrån de äldre personernas behov och preferenser. Det finns idag kända behov som dagens sociala insatser inom äldreomsorgen har svårt att möta, exempelvis våldsutsatthet hos äldre, ofrivillig ensamhet och ökad riskkonsumtion av alkohol. Arbetssätten i dagens äldreomsorg är i stora delar kompenserande och reaktiva.

På seminariet tar vi del av dels SKR:s tankar och ställningstagande, dels exempel från två kommuner som bestämt sig för att arbeta mer proaktivt, tillsammans med de äldre och civilsamhället. Seniortorget i Umeå kommun delar med sig av sina erfarenheter och hur de möter behov på nya sätt. Simrishamns kommun delar med sig av arbetssätt för att bryta ofrivillig ensamhet hos äldre.

Seminariet kommer att erbjuda tillfälle till dialog och samtal.

Ulrika Lifvakt, handläggare Sveriges kommuner och regioner. (Foto: SKR)

Helena Henningson, handläggare Sveriges kommuner och regioner. (Foto: SKR)

Bertil Jönsson, och Ingela Nilsson, båda projektledare, Simrishamns kommun. Susanna Stenlund, verksamhetschef utredning och prevention, Umeå kommun och projektledare från preventionsenheten, Umeå kommun.

SKR

Simrishamns kommun

Umeå kommun

18. Tillitsbyrån: Att möta komplexa behov genom målgruppsdriven verksamhetsutveckling

2012 och 2013 utsågs Grums kommun, i tidningen Fokus, till Sveriges sämsta kommun att bo i. Detta följdes 2015 upp av Uppdrag Gransknings reportage Leva och dö i Grums vilket även det pekade på de problem som återfanns i kommunen gällande såväl missbruk som psykisk hälsa. Men varför såg det ut såhär? Och vad kunde man möjligtvis göra åt det? Det blev startskottet för arbetet som kom att mynna ut i projektet Tillitsbyrån som finansierades av det finansiella samordningsförbundet Samspelet. Hur ser verkligheten ut? Hur mår kommuninvånarna och vilka är berättelserna bakom statistiken?

Det här är en föreläsning om att både se statistiken men också att se bortom statistiken och våga prata med de människor som utgör den. Fram träder bilden av människor med komplexa behov, människor som försöker navigera en vardag av myndigheters regelverk, normer, förväntningar.

En rapport om hälsotal och ekonomiska förutsättningar låg till grund för en djupare och större kartläggning om just berättelserna bakom statistiken. Vilka normer, värderingar och vilken självbild färgar unga vuxna i Grums kommun? Hur kan vi tillgodose denna målgrupps behov och hur kan vi involvera dem i processen?

Seminariet beskriver hur man kan hitta konkreta verktyg för att angripa de statistiska utfallen genom att söka vägar för att tillgodose målgruppens behov och höra deras berättelser. Hur Grums kommun, i nära samarbete med Experio Lab, involverar målgruppen och med tjänstedesign som verktyg bygger verksamhet med syfte att skapa värde för dem det berör.