Onsdag 28 september, kl. 14.00
Fullständiga seminariebeskrivningar ligger under översikten.
7. Framtidens socialtjänst – avtalssamverkan utifrån kommunallagen kan bidra till kvalitet, ekonomi och kompetensförsörjning. Helena Lindé, förbundsjurist, Per Sedigh, ekonomi och styrning, Åsa Furén-Thulin, chef socialtjänsten, alla tre från SKR. Dag Wallströmer, socialchef Vingåkers kommun. Arion Cryssafis, socialnämndens ordförande i Solna kommun och ordförande i SKR:s beredning för socialpolitik och individomsorg.
8. Brukarundersökningar som verktyg för brukarmedverkan och verksamhetsutveckling. Mia Ledwith, samordnare och Anna Thomsson, handläggare, båda från Sveriges Kommuner och Regioner. Ia Lönngren, utvecklingsledare Region Gotland. Per-Anders Karlsson, Ulrica Selenius och Zoltan Litavszky som är teknikmentorer och André Andersson, stödpedagog med särskilt uppdrag inom välfärdsteknik, alla fyra från Göteborgs stad.
9. Hur kan tillsynen bidra till att vanvård av placerade barn och ungdomar upphör? Representanter från Inspektionen för vård och omsorg (namn presenteras senare). Carina Vesterlind, enhetschef, IVO. Maria Jansson, inspektör samt samordnare för regeringsuppdrag att förstärka socialtjänstens handläggning av ärenden som rör stöd och skydd till barn och unga, IVO. Åsa Steinsaphir, egenerfaren projektledare, IVO.
10. När it-attacken kommer. Anna-Lena Andersson, socialchef i Kalix kommun och ledamot i FSS riksstyrelse.
11. Föräldraskapsstöd – en gemensam angelägenhet. Medverkande presenteras senare.
12. Våga leda äldreomsorgen in i framtiden – fakta och kunskap ger underlag för modiga beslut. Medverkande presenteras senare.
7. Framtidens socialtjänst – avtalssamverkan utifrån kommunallagen kan bidra till kvalitet, ekonomi och kompetensförsörjning
Varför behöver Sveriges socialtjänster samarbeta för att klara framtiden? Hur ser lagstiftningen ut och vad är viktigt att tänka på? Varför används inte avtalssamverkan i större utsträckning? Handlar det om okunskap? Jantelagar? Eller ser kommunerna helt enkelt inte behovet?
Helena Lindé, förbundsjurist SKR
Per Sedigh, ekonomi och styrning SKR
Åsa Furén-Thulin, chef socialtjänsten SKR
Dag Wallströmer, socialchef Vingåkers kommun
Arion Cryssafis, socialnämndens ordförande i Solna kommun och ordförande i SKR:s beredning för socialpolitik och individomsorg.
Foto: SKR
8. Brukarundersökningar som verktyg för brukarmedverkan och verksamhetsutveckling
SKR har sedan 2014 tillsammans med kommunerna utvecklat och genomfört brukarundersökningar inom individ- och familjeomsorg och funktionshinderområdet. Syftet är att få ett kunskapsunderlag för förbättringsarbete, se utveckling över tid och ge brukarna möjlighet att framföra sina åsikter om socialtjänstens stöd. SKR ger en kort introduktion till undersökningarna, medan Region Gotland och Göteborgs stad berättar hur de arbetar med dem.
Ia Lönngren är utvecklingsledare på Region Gotland (foto: SKR). Hon är en av seminarieledarna och kommer att berätta om hur Gotland, med hjälp av enkla verktyg och ambassadörer i personalen, ökat svarsfrekvensen markant och fått ett bra underlag för förbättringsarbete för ungdomar och deras vårdnadshavare. Resultatet är en viktig pusselbit i socialtjänstens kvalitets- och utvecklingsarbete.
I den dagliga verksamheten Språnget media i Göteborg analyseras resultatet från undersökningen tillsammans med deltagarna, som också är med och genomför förändringar utifrån det. Det nya arbetssättet har lett till att 96 pro cent av deltagarna 2021 tycker att det de gör på daglig verksamhet är viktigt för dem och att de får vara med och bestämma om sådant som är viktigt för dem.
Mia Ledwith, samordnare och Anna Thomsson, handläggare, båda från Sveriges Kommuner och Regioner. Ia Lönngren, utvecklingsledare Region Gotland. Per-Anders Karlsson, Ulrica Selenius och Zoltan Litavszky som är teknikmentorer och André Andersson, stödpedagog med särskilt uppdrag inom välfärdsteknik, alla fyra från Göteborgs stad.
9. När ord står mot ord. Hur värderar vi information från barn och unga?
För att barn och ungas rättigheter till fullo ska tillgodoses måste de själva ha möjlighet att föra fram synpunkter och klagomål. Och vi vuxna måste lyssna på och värdera det de berättar. Välkommen till ett samtal om hur vi kan ta till vara placerade barn och ungdomars uppgifter när vården ska följas upp och kvalitetssäkras.
IVO:s tillsyn visar att det finns återkommande och allvarliga brister när det gäller placerade barn och ungdomars trygghet och säkerhet. En viktig nyckel för att komma till rätta med detta är att göra barn och unga delaktiga och ta emot deras synpunkter och erfarenheter på ett bra sätt. Deras berättelser är centrala vid uppföljning för både socialtjänsten, som har det yttersta ansvaret för placerade barns boende och vård, och för IVO. Ändå vet vi att barn och unga ofta får sämre möjlighet än vuxna att göra sin röst hörd.
Hur värderar vi information från barn och unga?
Hur gör vi för att se till att barn och unga får möjlighet att bli mer delaktiga i uppföljningen av sin vård och sitt boende? Hur värderar vi barns information när ord står mot ord? Vad lägger vi för vikt vid upplevda missförhållanden som inte kan beläggas med fakta?
Välkommen till ett samtal om hur vi beaktar och tar till vara barns uppgifter när vi följer upp och kvalitetssäkrar vården.
Vi berättar även om IVO:s placeringsstöd för HVB- och SiS-hem. Det finns för att underlätta kommunernas arbete vid placeringar av barn och unga. Placeringsstödet lanserades våren 2022 och ger information om boendena samt om eventuella brister som upptäckts vid tillsyn.
Medverkande: Carina Vesterlind, enhetschef, IVO. Maria Jansson, inspektör samt samordnare för regeringsuppdrag att förstärka socialtjänstens handläggning av ärenden som rör stöd och skydd till barn och unga, IVO. Åsa Steinsaphir, egenerfaren projektledare, IVO.
https://www.linkedin.com/company/ivo-sverige
10. När it-attacken kommer
Anna-Lena Andersson, socialchef i Kalix kommun berättar om it-attacken som kommunen utsattes för den 16 december 2021 och som medförde att alla system låg nere i några veckor. Seminariet handlar om hur socialtjänsten gjorde före, under och efter it-attacken.
Anna-Lena Andersson delar med sig av vilka konsekvenser som händelsen medförde inom socialtjänstens många områden, bland annat äldreomsorgen, där både personal och brukare påverkades i sin vardag. Hon lyfter betydelsen av att arbeta med krisberedskap och en kontinuitetsplan så att personalen kan upprätthålla verksamheten när en kris av det här slaget inträffar.
Ämnet har blivit alltmer aktuellt med anledning av olika cyberattacker som drabbar samhället och våra kommuner.
Seminarieledaren Anna-Lena Andersson är socialchef i Kalix kommun och ledamot i FSS riksstyrelse (foto: Reine Sundkvist).
11. Föräldraskapsstöd – en gemensam angelägenhet
Alla barn behöver goda uppväxtvillkor. Den viktigaste nyckeln till goda uppväxtvillkor är föräldrar som förmår att utöva sitt föräldraskap. Det är en nyckel som måste erkännas och förstås även utanför socialtjänstens verksamheter. Föräldrarna och deras förmåga att möta de behov barnet ger uttryck för är det mest centrala för barnets framtida förutsättningar. Först därefter kommer samhällets institutioner och dess medarbetare in, såsom skolan och dess pedagoger, fritidsaktiviteterna, fritidsledare eller personal inom socialtjänst.
Det finns därför ingen samhällsinsats som är så lönsam att investera i som strukturer som underlättar föräldraskapet, särskilt när det gäller universellt stöd och stöd till föräldrar som har egna svårigheter. Samtidigt som det ligger i sakens natur att den verksamhet som investerar i föräldraskapsstöd sällan blir den verksamhet där utdelningen syns. När föräldraskapsstödjande strukturer i samhället uteblir uppbärs stora delar av kostnaderna av socialtjänsten.
Myndigheten för föräldrarätt och föräldraskapsstöd, MFoF, bedömer att kommunernas strategiska arbete med föräldraskapsstöd behöver och kan utvecklas och att Sveriges socialchefer besitter en nyckelroll. Med kunskap om utfallet av de satsningar som görs i en kommun har ni förmåga att leda förvaltningsövergripande analyser på området och därmed bidra till viktiga förändringar på strukturell nivå.
2022 tilldelar regeringen 100 miljoner kronor till alla kommuner för utveckling av föräldraskapsstöd samt ytterligare 200 miljoner kronor för 2023.
MFoF har regeringens uppdrag att följa upp de insatser som genomförs.
MFoF vill inspirera Sveriges socialchefer att ta sikte på dessa medel för att säkerställa strukturer där föräldrar tidigt kan mobiliseras och få stöd. På så sätt möjliggör vi att alla barn i Sverige på jämlika villkor får en trygg och god uppväxt.
Medverkande presenteras senare.
12. Våga leda äldreomsorgen in i framtiden – fakta och kunskap ger underlag för modiga beslut
”Vi befinner oss nu i början av en period där behoven av att bygga ut välfärdssektorn kommer att vara större än möjligheten att finansiera eller bemanna den, om inget förändras.” Så skrev SKR i Ekonomirapporten 2019. Välkommen till ett seminarium som kommer handla om just denna till synes omöjliga ekvation.
PwC kommer att visa hur en kommun, med utgångspunkt i fakta, kan skapa förutsättningar för att möta framtidens utmaningar. Frågor som kommer att belysas med kommunexempel är hur stora volymökningar som väntar, hur tillgången till och efterfrågan på personal kommer förändras, och vilka investeringar som på sikt kommer krävas inom äldreomsorgen. PwC kommer också att berätta om och visa exempel på hur långsiktiga prognoser av behov och efterfrågan av olika yrkeskategorier eller brukarvolymer ser ut och vilket värde dessa fakta har i kommuners planeringsarbete. Vi hoppas att vårt seminarium kan ge inspiration till tankesätt och strategier för att rusta äldreomsorgen för framtiden.
Medverkande presenteras senare.