Seminarieblock 1

Onsdag 28 september, kl. 11.40

Välj mellan seminarium 1–6 när du anmäler dig till seminarieblock 1. Fullständiga seminariebeskrivningar ligger under översikten.

Det straffrättsliga ansvaret för tjänstepersoner. Emma Fall och Natalie Glotz Stade, jurister och rådgivare på JP Infonet.
Kan systematisk uppföljning av utredningar enligt IBIC bidra till mer jämlika bedömningar och beslut? Birgitta Persdotter lektor i socialt arbete, Karlstad universitet och Eva Hagbjer utredare, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. Kommunrepresentanter: Maria Andersson, Strängnäs kommun, Ulrika Vitalis, Hammarö kommun och Ellen Fridlund, Karlstad kommun.
Så kan vi ställa om till att arbeta mer hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande. Magnus Zingmark, leg. arbetsterapeut, forskare och hälsoekonom.
GVI – en strategi mot grovt våld i kriminella miljöer. Marie-Therése Metzén, Brottsförebyggande rådet och Linda Nilsson, Polismyndigheten.
Ledarskapets roll i nära vård för barn och unga. Lisbeth Löpare Johansson och Tyra Warfvinge, SKR, tillsammans med företrädare för region och kommun.
Demokratiskt ledarskap i brinnande kris och kommunal förvaltning. Robert Strid, förbundsdirektör och räddningschef Gästrike Räddningstjänst, Gävleborgs län.

1. Det straffrättsliga ansvaret för tjänstepersoner

Seminariet kommer att handla om det straffrättsliga tjänstemannaansvaret i dåtid, nutid och framtid.

Emma Fall och Natalie Glotz Stade, jurister och rådgivare på JP Infonet (foto: Frozentime).

23 februari i år beslutade riksdagen att ställa sig bakom konstitutionsutskottets förslag att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om tjänstemannaansvaret. Av tillkännagivandet framgår att regeringen skyndsamt bör utreda och införa ett modernare tjänstemannaansvar genom att straffansvaret för tjänstefel utvidgas. Syftet är att stärka förtroendet för den offentliga verksamheten.

Fram till 1 januari 1976 reglerades frågan om tjänstepersoners ansvar av det så kallade ämbetsmannaansvaret. Seminariet inleder med en kort historisk tillbakablick på detta ämbetsmannaansvar och på den reform som medförde att ansvaret avskaffades. Därefter redogör föreläsarna för det aktuella rättsläget, hur tjänstemannaansvaret ser ut nu. Exempel lyfts från praxis på tjänstefel, och andra straffbestämmelser som kan bli aktuella för tjänstepersoner inom socialtjänsten, som tagande av muta och dataintrång.

Seminariet presenterar det föreslagna, utökade tjänstemannaansvaret så långt frågan nått dagens datum. Hur påverkas tjänstemannaorganisationen av denna eventuella förändrade lagstiftning när det från fackligt håll dessutom förts fram att fler beslut borde fattas av tjänstepersoner på bekostnad av de förtroendevalda utifrån att det är tjänstepersonerna som besitter sakkunskapen?

Emma Fall och Natalie Glotz Stade är jurister och rådgivare på JP Infonet. Båda har mångårig erfarenhet från arbete i kommunal förvaltning.

https://www.jpinfonet.se
https://www.jpinfonet.se/om-oss/medarbetare/emma-fall/
https://www.jpinfonet.se/om-oss/medarbetare/natalie-glotz/

2. Kan systematisk uppföljning av utredningar enligt IBIC bidra till mer jämlika bedömningar och beslut?

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys och Karlstads universitet presenterar resultaten från en kommande rapport som analyserar 1300 behovsutredningar enligt IBIC (individens behov i centrum) i 14 kommuner från fem län.

Birgitta Persdotter är lektor i socialt arbete vid Karlstad universitet (foto: Åsa Bognell Höjer).

Enligt socialtjänstlagen ska socialtjänsten främja människornas jämlikhet i livsvillkor. Men idag saknas ofta kunskap om hur jämlika bedömningar och beslut enligt SoL och LSS egentligen är. Vi bidrar med ny kunskap på området genom att analysera utredningar för grupper av kvinnor respektive män som ansökt om insatser enligt SoL och LSS. Resultaten har diskuterats och fördjupats i seminarier med de deltagande kommunerna. Fokus för vår analys är skillnader i brukares delaktighet och inflytande, skillnader i bedömningen av brukares begränsningar och behov utifrån livsområdena i IBIC, samt skillnader i besluten om insatser.

Eva Hagbjer är utredare vid Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (foto: Rickard Kilström).

På seminariet ger vi en förhandsvisning av resultaten från denna omfattande studie, som publiceras senare under hösten 2022. Vi beskriver vilka skillnader vi ser mellan brukargrupper och kommuner, vilka risker de kan innebära för en ojämlik och ojämställd socialtjänst och vilka förutsättningar som utredningar enligt IBIC ger för individbaserad systematisk uppföljning. Avslutningsvis kommenterar några av de deltagande kommunerna studien och berättar hur de planerar att ta resultaten vidare i sitt arbete för mer jämlika bedömningar och beslut i socialtjänsten.

Birgitta Persdotter, lektor i socialt arbete, Karlstad universitet och Eva Hagbjer, utredare vid Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. Kommunrepresentanter: Maria Andersson, chef för utredningsenheten äldre och personer med funktionsnedsättning i Strängnäs kommun. Ulrika Vitalis, socialchef i Hammarö kommun. Ellen Fridlund, metodutvecklare för IBIC i Karlstad kommun och länssamordnare för IBIC-nätverket.

https://www.vardanalys.se/
https://twitter.com/vardanalys/
https://se.linkedin.com/company/myndigheten-för-vård–och-omsorgsanalys/

3. Så kan vi ställa om till att arbeta mer hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande

Att ställa om till ett ökat fokus på hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser har stor potential att främja självständighet, delaktighet och att bidra till ett kostnadseffektivt nyttjande av våra begränsade resurser. Seminariet utgår från aktuell forskning och konkreta exempel med fokus på möjligheter att ställa om, men även på utmaningar och hur de kan hanteras för att lyckas långsiktigt.

Magnus Zingmark är legitimerad arbetsterapeut, forskare och hälsoekonom med lång erfarenhet av kommunal verksamhet. Han är verksam vid Östersunds kommun som forsknings- och utvecklingsansvarig, vid Lunds universitet som biträdande forskare samt vid Umeå universitet som gästforskare.

Foto: Max Zingmark Lien.

4. GVI – en strategi mot grovt våld i kriminella miljöer

Gruppvåldsintervention (GVI) är en strategi för att reducera grovt våld i kriminella miljöer, i en specifik stad eller stadsdel, och bygger på samverkan mellan polis, kommun, kriminalvård och civilsamhälle. Brottsförebyggande rådet (Brå), Polismyndigheten och Kriminalvården har fått i uppdrag av regeringen att sprida GVI till städer i Sverige som har denna typ av problematik. Myndigheterna har bildat ett nationellt stödteam för att stötta nya lokala implementeringar och i denna programpunkt får vi veta mer om GVI och ta del av erfarenheter från städer som arbetar med strategin.

Marie-Therése Metzén är utvecklingsledare på Brottsförebyggande rådet och Linda Nilsson är verksamhetsutvecklare vid Nationella operativa avdelningen, Polismyndigheten.

5. Ledarskapets roll i nära vård för barn och unga

Den pågående omställningen av dagens hälso- och sjukvård och omsorg till Nära vård innebär att vi behöver utgå utifrån personens förmågor, behov och förutsättningar. Personcentreringen behöver genomsyra såväl verksamheterna som styrning och ledning. Förflyttningen vi behöver göra kan liknas vid en rörelse där vi får mer av vissa saker och mindre av andra.

Mindre fokus på organisationer och mer på relationer. Mindre reaktivt och mer hälsofrämjande och förebyggande. Mindre fragmentiserad och mer sammanhängande vård och omsorg. För personen innebär rörelsen att bli en aktiv samskapare i sin hälsa och vård, istället för en passiv mottagare av tjänster, stöd och insatser. Vilket slags ledarskap behövs för att möjliggöra detta?

Lisbeth Löpare Johansson från SKR, en av seminarieledarna (foto: Hans Alm).

För att göra skillnad i barn och ungas vardag och liv behöver medarbetare i olika verksamheter ha förutsättningar att arbeta personcentrerat och med en helhetssyn på de barn och unga som de möter. Känslan av att tillsammans göra skillnad för ett barn kan bli drivkraften i att hitta samverkan, samskapande och lösningar utan att vara låsta i tidigare arbetssätt eller organisationsgränser.

Tyra Warfvinge från SKR som tillsammans med kollegan Lisbeth Löpare Johansson håller i detta seminarium (foto: SKR).

I detta seminarium utforskar vi frågan om ledarskapets roll. Hur leder vi utifrån ett personcentrerat och sammanhållet förhållningssätt? Vi hämtar exempel från bland annat familjecentralen, och samtalar både om vad som utmanar och vad som möjliggör ett ledarskap som stärker förutsättningarna för bland annat hälso- och sjukvården och socialtjänsten att jobba bättre tillsammans.

Lisbeth Löpare Johansson och Tyra Warfvinge, båda från SKR, tillsammans med företrädare för region och kommun.

6. Demokratiskt ledarskap i brinnande kris och kommunal förvaltning

I det här seminariet berättar Robert Strid om sitt perspektiv på hur ledarskap kan utövas och påverka resultatet av händelser, förändringsprocesser eller det dagliga i verksamheten. Föreläsningen kommer att handla om hur han, under sina 16 år som chef, har balanserat ett ledarskap utifrån de förutsättningar som funnits.

Han kommer att tala om att få medarbetare eller organisationer medvetna om hur de kan bidra och förstå allas betydelse i stort och smått. Han kommer också att fokusera på vikten av delaktighet från flera funktioner i olika led och hur ledarskapet utvecklas beroende på miljö och historik.

Robert Strid är förbundsdirektör och räddningschef vid Gästrike Räddningstjänst, Gävleborgs län. Han kommer att belysa sina erfarenheter från skogsbränderna 2018 ur ett ledarskapsperspektiv (foto: Gästrike Räddningstjänst).

Att som ledare och chef vara prestigelös och förstå vikten av att jobba i ett lag där alla blir lyssnade till, och få möjligheten att vara delaktig, är en stor utmaning för dagens ledare. Likaså att förstå och respektera varandras olika kompetenser och olikheter.

Du ska kunna vara rak och tydlig när så krävs, för att peka ut en riktning. Att då inte förhasta sig kräver närvaro och långsiktighet. Som chef kan närvaron i verksamheten inte underskattas, för det är med den du sprider ett lugn och är trygg i att ha en dialog – trots att du inte har alla svar. Du ska kunna hitta balansen mellan att delta i småsnacket på arbetsplatsen för att i nästa stund kunna vara tydlig i ledarskapet.

”Jag vill påstå att ju högre chef, desto enklare blir jobbet som ska göras.”

Robert Strid, förbundsdirektör och räddningschef Gästrike Räddningstjänst, Gävleborgs län.