Krisvalet. Bränslevalet. Energivalet. 11 september 2022 gick väljarna i Sverige till val. Men varför röstade vi som vi gjorde? Och vad innebär valresultatet? Det svarade statsvetaren Jenny Madestam på, i sin valanalys på Socialchefsdagarna i Göteborg.
Som socialchef påverkas man i högsta grad av vad som sker på nationell, politisk nivå. Jenny Madestam är docent i statsvetenskap och lektor i ledarskap vid Försvarshögskolan och gav i sin föreläsning deltagarna nya perspektiv på valresultatens innebörd.
Kriser gör att vi söker trygghet
Det har hänt mycket de senaste fyra åren. Efter förra valet 2018 tog det 134 dagar att bilda regering, vilket är det längsta i historien. Därefter kom pandemin, som sedan överskuggades av kriget i Ukraina.
Parallellt med detta har mycket handlar om dödsskjutningarna, ökade bränslepriser och nu på hösten även ökade elpriser och inflation. Det har synts i valundersökningar där viktiga frågor för väljarna är lag och ordning, försvar samt energi. Det syns även i deltagarnas egna ord om valet under föreläsningen, där många benämningar är mörka.
– Det finns mycket som varit krisartat och som har präglat tiden fram till valet. Kris skapar en känsla av oro, vilket leder till att vi söker trygghet. Det har resulterat i att vi har vänt oss till de stora partierna, där både Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna har gått framåt. Vi har nu tre stora partier (S, SD och M) och flera mindre partier. Jag tolkar det som att vi väljare har skickat en signal till våra partier om att det ska bli enklare att bilda regering denna gång, säger Jenny Madestam.
Sakägarskapet i frågor ändrats
Sakägarskap innebär vilket parti som vi väljare uppfattar äger en viss fråga. Miljöpartier har ett tydligt sakägarskap i miljö- och klimatfrågorna. Socialdemokraterna har länge ägt frågorna om vård och skola och Moderaterna frågorna om skatter samt lag och ordning.
– Det som nu har hänt är att Moderaterna har tappat dessa frågor till Sverigedemokraterna. Det är en enorm förlust för Moderaterna. Men nu har Sverigedemokraterna gått om och anses ha den bästa politiken i dessa frågor, av väljarna. Resterande partier äger ingen särskild fråga, vilket är ett problem för dem, säger Jenny Madestam.
Vi söker efter något nytt
När vi ställs inför stora utmaningar vill vi också hitta lösningar. Ett strategi som väljarna använt är att satsa på något som de upplever som nytt. Väljarna ser Sverigedemokraterna som ett relativt nytt parti som har vuxit stort sedan de kom in på den nationella scenen 2010. Nu vill väljarna testa det här partiet.
– Det här nya hänger också ihop med det ledarskifte som Socialdemokraterna har gjort. De tog en viss risk att byta partiledare nio månader innan valet, men det flög. När Magdalena Andersson tog över uppfattade väljarna att partiet blev något annat. Socialdemokraterna har plockat många borgerliga väljare i storstäderna, där Magdalena Andersson hamnar rekordhögt i förklaringen till varför man röstade på dem, säger Jenny Madestam.
Ökad polarisering
Kris leder också till ökad polarisering. Enligt Jenny Madestam beror på det på att det vi själva oroar oss för, blir ännu viktigare när vi befinner oss i kris. Då har vi svårt att se att det finns andra frågor som också är viktiga.
Polariseringen ökar mellan kvinnor och män, där vi ser samhällsfrågor på väldigt olika vis. Kvinnor prioriterar frågor som vård, skola, omsorg, medan män bryr sig mer om ordning, lag och ekonomi. Unga har också röstat mer konservativt än tidigare. Mellan stad och land har det också skett en tydlig polarisering. Fler röstar på Sverigedemokraterna ute i landet, fler röstar rödgrönt i storstäder.
– Vad får då det här för effekter i samhället? Kriser och extrem polarisering leder till att människor får svårt att förstå varandra och se utanför sina egna bekymmer. Det är som att vi lever på olika planeter där ens egna samhällsproblem blir viktigast. När vi är mindre pressade har vi därför lättare att se frågor i bredare bemärkelse. Polarisering lätt till en demonisering, och det ser vi inte minst bland partierna. Det var länge sedan vi hade ett sådant extremt debattklimat, säger Jenny Madestam.
Vilka lösningar finns?
Samhällen behöver politiska skillnader och konflikter, men inte demonisering. Lösningen är att försöka förstå varandra, trots att vi upplever så stora olikheter. Det går att förstå varandra, utan att hålla med.
– Vi behöver också lära känna varandra som människor, och mötas över värderingsgränser. Jag förespråkar inte en samlingsregering, men politikerna behöver diskutera hur de kan enas och hitta gemensamma mål, istället för att konkurrera. Vi såg hur Socialdemokraterna och Moderaterna tog armkrok och enades när kriget i Ukraina inleddes. Det skapar ett lugn i befolkningen, säger Jenny Madestam.
Vad tar vi med oss från valet 2022?
Jenny Madestam sammanfattar att väljarna är oroliga och vill ha stabilitet, de vill att politikerna skärper sig och ser till att lösa de stora problem som råder i samhället.
– Partierna idag är otroligt visionslösa. De pratar mycket om olika sakfrågor, men inget om hur de vill att Sverige ser ut om 10–20 år. Det finns ingen som helst berättelse om samhället idag eller i framtiden. Och en berättelse som bottnar i en ideologi om ett drömsamhälle är nödvändig för ett parti – för att vinna förtroende och existensberättigande, säger Jenny Madestam.
En annan slutsats är att partier kan göra stora förflyttningar för egenintresset.
– Efter förra valet lade sig Socialdemokraterna platt för många förslag från Liberalerna och Centern, bara för att kunna regera. Det gjorde många S-väljare besvikna. Att orsaken egentligen var att de inte vill ha med Sverigedemokraterna att göra, berättade de däremot inte. En annan förflyttning är Moderaternas inställning till Sverigedemokraterna, som har blivit positiv i och med att de kan hjälpa Moderaterna att få regeringsmakten, säger Jenny Madestam.
Vad händer kommande mandatperiod?
Jenny Madestam tar upp några punkter om hur den politiska kartan kommer att se ut.
- Sverigedemokraterna har en svår balansakt, när de går från anti-etablissemang till att vara en del av etablissemanget. Stannar de utanför regeringen kan de lättare diktera villkoren, utan att behöva ta ansvar.
- Socialdemokraterna ska nu försöka vara i opposition. Vart kommer det ta partiet?
- Byter Centern partiledare och gör en kovändning?
- Kommer alliansen 2.0 att bildas? Det är inte omöjligt med ny Centerledare. Det vill Kristersson hellre än att samarbeta med Sverigedemokraterna.
- Miljöpartiet trippar över gränsen? Kommer de svänga åt höger eller vänster?
– Det är vi som har skapat det här, det är folkviljan som är uttryckt. Nu är det upp till partierna att hitta ett stabilt regeringsunderlag. För det kommer bli ett stort problem om vi får fler regeringskriser, avslutar Jenny Madestam.
Frågor från publiken
Har vi för många partier i Sverige? Borde vi höja riksdagsspärren?
Hur definierar vi demokrati? Stabila regeringar är ett sätt. Så många åsikter som möjligt som får representation, är ett annat. Spärren på 4 procent som gäller idag har partierna kommit fram till. Nya partier appellerar ofta till människor som upplever sig stå utanför och inte bli lyssnade på. Det gäller att lyssna på vad människor är oroliga för och försöka lösa det. För det krävs det mod att göra reformer.
Vad krävs för att partierna ska bli bättre på visioner?
För att ta fram en vision behöver partiet veta vilka värderingar de står för. Vad strävar vi efter för samhälle? Vilka reformer behöver vi formulera? Hur kommer det sig att partierna inte gör den läxan? Är det för att man inte orkar? För att det inte behövs? Har de inte kapaciteten? Förr hade partier intellektuella som tänkte ut reformer. Idag finns inte det. Vi har istället kommunikationsavdelningar och pr-folk. Vi fokuserar mer på vad vill väljarna vill höra idag. Men det behöver vara mer grundat än att springa på bollen.
Varför har inte klimat- och miljöfrågor fått mer utrymme?
Det var så mycket annat som hördes och tog plats. Men klimatfrågan är också så avgörande och så stor. Det gör den svår att pedagogiskt göra till förståeliga politiska reformer. Då är det lättare att prata om strängare straff och adhd-undersökningar. Vad är det här hållbara samhället, hur ser det ut? Miljöpartiet har bäst politik, men har inte lyckats kapitalisera på det i valet. Trots den varma sommaren och bränder. Det är något som tappas bort och det hänger också ihop med att man inte vågar stå kvar och prata om det man vill prata om.
Det har varit stora skillnader i Skolvalet, där 60 procent har röstat på högerpartier. Det är något nytt. Vad tänker du om det?
Var kommer den konservativa vågen från bland unga? Det kan vara någon typ av bakslag, där identitetspolitik fått mycket utrymme i många år. Då blir jämställdhet och jämlikhet självklarheter. Det kanske finns grupper av killar och tjejer som inte tycker de platsar i den här mallen som jämställd feminist och politiskt korrekt. Lite det som hände med Trump efter Obama hade pratat mycket identitetspolitik. Ska man inte få vara en vanlig man som gillar bilar? Det är ett problem som visar på polarisering
En stor andel väljare säger att de befinner sig i den politiska mitten. Men vi har ju två block, och inget i mitten? Vi har alltid haft en tydlig uppdelning av höger och vänster i svensk politik. Det finns ingen bred mitt, för det är svårt att vara mitten. När man ska styra ett land handlar mycket om statens roll i ekonomin. Hur mycket ska staten vara inne i ditt liv? Där måste man ta ställning på vänster-höger-skalan. Det som uppfattades vara mer mitten i detta val var Socialdemokraterna.
Socialchefsdagarna 2022, den 28–30 september i Göteborg • Valanalys 2022 av statsvetaren Jenny Madestam, docent i statsvetenskap och lektor i ledarskap vid Försvarshögskolan.
Film: Agnesfilm
Text: Jenny Asp textkonsult
Foto: © Frozentime