Tre exempel på stödbaserat och målgruppsbaserat föräldrastöd

Lisbeth Lindahl, Anna Melke och Jeanette Olsson, forskare vid Göteborgsregionens forsknings- och utvecklingsenhet FoU i Väst

Utökade hembesök i Göteborg

Lisbeth Lindahl berättar om projektet Utökade hembesök i Göteborg som bygger på framgångarna i Rinkebymodellen. Rinkebymodellen visade vid utvärdering en ökad tillit, och förutsättningar för ökade livsvillkor för barnen och familjerna i Rinkeby, något som resulterade i en permanent del av verksamheten i området.

I likhet med Rinkebyprojektet har man i Göteborg valt att koncentrera projektet kring ett utsatt område. Projektet startade 2018 och bygger på proportionell universalism och evidensbaserade arbetsmetoder, exempelvis i form av tillämpandet av systemperspektiv på familjens behov.

Rinkebymodellen har modifierats

Projektet har genomfört modifikationer av Rinkebymodellen genom att exempelvis inkludera familjer som genomgår sitt första barnafödande i Sverige och föräldrar till äldre barn. Hittills har åtta BVC-områden och förebyggande socialtjänst tillfrågats, varav sju har påbörjat programmet (Opaltorget, Friskväderstorget, Hjällbo, Lövgärdet, Gårdsten, Närhälsan Angered, Capio Angered).

En extern utvärdering startades 2019 och omfattar programteori för att undersöka logiken bakom effekterna av programmet. Vidare har man genomfört en föräldrastudie som bygger på enkäter, föräldraintervjuer och en personalstudie. Dessutom har olika indikatorer för hälsa insamlats från BVC.

En implementeringsstudie genomfördes för att se hur man har översatt projektet från Rinkeby till Göteborg. Stadsdelarna i Göteborg har haft andra lokala förutsättningar än Rinkeby då verksamheterna sedan tidigare tillämpat ett föräldracentrerat arbetssätt och att det funnits familjecentraler i några av stadsdelarna.

180 enkäter hämtades från 106 familjer med barn från 6–9 veckor. Av enkätstudien framgick att 59 procent av enkäterna fylldes i av mammor och 39 procent av pappor. 98 procent av urvalet var även gifta eller samboende. Bland de svarande fann man att 69 procent av föräldrarna är utrikesfödda och att många (42) olika nationaliteter är representerade i områdena. Majoriteten av de medverkande har bott i Sverige i max fem år och i stadsdelen kortare än tre år. Många har andrahandskontrakt och många uppger att de bor i tillfälliga bostäder. En hel del uppger även att de är asylsökande.

Utbildningsnivån varierar men 58 procent har minst tolvårig skolgång. Både hälsa och upplevd föräldraförmåga skattas högt bland respondenterna och 92 procent uppger att de har någon att vända sig till. 78 procent arbetar och 44 procent har föräldrapenning. För att komplettera uppgifterna från enkäterna har Lindahl genomfört intervjuer med föräldrar som genomgått hela hembesöksprogrammet. Av intervjuerna framgår att programdeltagarna uppskattar variationen i den information som delges, men även det informella mötet i hemmet. Personalen uppger att de finner ett gott professionsöverskridande stöd och att de kompletterar varandra i att bistå familjer i hemmet. Beslut har fattats om förlängning av programmet i ett år (2022) och omfattar samtliga områden i programmet. Den vetenskapliga utvärderingen avslutas juni 2022 eller 2023.

Föräldrastöd för nyanlända

Jeanette Olsson berättar om projektet Föräldrastöd för nyanlända som varade mellan september 2018 och maj 2020. Åtta kommuner medverkade med finansiellt stöd från länsstyrelsen. Projektet kom igång efter en kartläggning i GR-kommunerna rörande sociala frågor för nyanlända barn i familj. Kartläggningen initierades av IFO-chefsnätverket i GR och bekostades av länsstyrelsen. Genom intervjuer med 100 personer inom olika relevanta myndigheter med fokus på boende, fritid, skola, hälsa och familj. Av kartläggningen kunde man identifiera en rad olika förbättringsområden och slutsatser som föranledde projektet.

Föräldrastöd för nyanlända i Göteborgsregionen hade tre delområden med fokus på 1) kompetensutveckling inom socialtjänsten, 2) samverkan och erfarenhetsutbyte inom och mellan kommuner och andra aktörer tillsammans med 3) regionalt föräldrastöd med den gruppbaserade modellen ”Förälder i ett nytt land”. Olsson har varit följeforskare och kontinuerligt utvärderat projektet, från start till slut.

Stärka föräldraförmågan

Föräldraskapsstöd är insatser avsedda att stärka föräldraförmågan och relationen mellan förälder och barn. Detta kan uppnås genom att delge föräldrar information om barnets rättigheter, hälsa och utveckling. Den nationella strategin för föräldraskapsstöd bygger på 1) ett generellt stöd till alla, 2) riktat stöd till målgrupper med specifika behov och 3) behandlande stöd till familjer med identifierade problem.

En idé bakom projektet är att genom riktade insatser till nyanlända ge dem möjlighet att ta del av generella insatser, men också få hjälp utifrån deras specifika situation.

Det finns en rad olika skäl till att föräldraskapsstöd bör riktas till nyanlända. Det uttrycks ett stort behov från målgruppen och många lever i en svår socioekonomisk situation präglad av stress och osäkerhet. I liknande satsningar har man sett att föräldraskapsstöd i grupp har varit framgångsrikt för att stärka föräldrar.

Målgruppen för projektet är nyanlända föräldrar till barn mellan 0–18 år och dessa träffas vid nio tillfällen med 8–12 deltagare per grupp. Kursledare har kulturell- och språklig kompetens och mötena sker via det egna språket. Åtta teman behandlas under kursen och dessa kretsar kring barn, familj och samhälle. Besök sker även från socialtjänsten tillsammans med andra myndigheter. Olsson påpekar att det finns en rädsla för socialtjänsten hos nyanlända, varför dessa möten är viktiga.

Deltagarna i kursen har fått besvara enkätfrågor vid första och sista kurstillfället. De deltog även i gruppintervju vid sista kurstillfället. Av enkäten framgick att deltagarna önskade lära sig information kring barns rättigheter, behandling av barn i Sverige och metoder i uppfostran. De flesta upplevde att de lärde sig det de önskade och att kursen stärkte dem i rollen som förälder. Vid gruppintervjuerna framkom det att deltagarna var positiva till kursen och att de var mest nöjda med träffen från socialtjänsten.

Slutsatsen är att projektet möter ett tydligt behov hos målgruppen och att deltagarna är nöjda med kursen och innehållet. Att kursledarutbildningen fungerar bra och att kursen är kostnadseffektiv i egenskap av gruppbaserat lärande. Goda resultat till rimlig kostnad.

Förälder på avstånd

Anna Melke berättar om ett forsknings- och utvecklingsprojekt vid namn Förälder på avstånd. Projektet bedrivs under en treårs period (2019–2021) där två kommunala FoU-enheter medverkar från Göteborgsregionen och liknande verksamhet från region Jönköpings län. Göteborgs Universitet medverkar även i projektet som tredje part. 26 kommuner representeras av projektet och sju av dem är aktiva i det.

Projektet som initierats av Socialstyrelsen avser att utveckla stödet till föräldrar med barn placerade i familjehem, HVB-hem eller SiS-boende. Projektet utgår från ”Det tredelade föräldraskapet” som beskriver när samhället träder in och delar föräldraskapet mellan föräldrar, socialtjänst och Familjehem/HVB. Detta för att se till barnets situation men också för att bevara förälderns rätt till föräldraskap, om än på avstånd. Man har noterat en diskrepans mellan lag och praktik i frågan kring barn utanför hemmet, varför projektet fokuserar på att stärka föräldrarnas rätt till föräldraskapet.

Insamlingen av material till projektet bygger på 1) inventering av befintligt stöd, 2) reflektioner/diskussioner om befintligt och behov av förbättringar och 3) upplevelser av att vara förälder. Insamlingen sker genom enkäter, fokusgrupper och intervjuer med handläggare och föräldrar till barn utanför hemmet. Det viktigaste arbetet är det som sker inom varje kommun med utvecklandet av olika arbetssätt, vilket pågår kontinuerligt.

Av enkäten framgick att bekräftades den känsla som fanns hos kommunerna, nämligen att majoriteten av föräldrarna upplever att de inte får något stöd alls från socialtjänsten, privata nätverk eller psykiatrin. Mammor upplever i större utsträckning än pappor att de får stöd i form av exempelvis information kring beslut och umgänge (fysisk träff). Det råder även osäkerhet kring föräldrars uppfattning om behovet kring stöd där endast 20–30 procent av föräldrarna uppgav att de fick det stödet de behövde. Resterande föräldrar uppfattade antingen att de inte fick stöd eller att de inte kunde avgöra om de fick det.

Reflektioner kring bristen på stöd varierar och tros bero på olika orsaker. Barn- och föräldraperspektivet ställs emot varandra och när barnsekreteraren fattar ett beslut är det i regel barnperspektivet som tillämpas. Detta kan i sin tur motverka ett systemiskt synsätt.

Vidare är ansvarsfördelningen oklar och föräldrar som är i kontakt med socialtjänsten är det oftast i egenskap av annan social problematik och där handläggarna upplever att de saknar kompetens att behandla föräldrafrågan. Stödet relateras oftast till hemflytten som oftast ligger bortom en snar framtid. Utifrån detta arbetssätt är stödet således inte aktuellt under barnets bortavarande. Samtidigt kan delaktighet i triviala frågor kring barnet stärka förälderns känsla av föräldraskap.

Projektet är i en tidig fas och det därmed svår att utvärdera, men man kan se en viss utveckling. Många kommuner har tagit tag i frågan kring information och hur de på olika sätt kan förmedla hur och varför vissa beslut är tagna. Detta har exempelvis utvecklats i form av broschyrer som delger information om beslutsprocessen.

En fråga som lyfts i kommunerna är arbetet med krisstöd för föräldrar som upplever kris i samband med att deras barn omhändertas eller placerat. I Göteborg har man öppnat en mottagning som stödjer föräldrar i kris, men kommunerna hittar olika lösningar på problemet. Även frågor kring umgänge har behandlats i kommunerna. Exempelvis genom att undvika att umgänget blir slumpmässigt utan genomtänkta och individanpassade.

Vid sidan av de olika arbetssätten som Melke har presenterat arbetar även kommunerna med förhållningssätt. I arbetet har det skett en perspektivförskjutning där man ser att föräldrarna är viktiga för deras barn och att delaktigheten i barnens liv är avhängig det stöd som krävs för att möjliggöra delaktighet. Projektet handlar således om utvecklandet av praktiska arbetssätt för att stärka föräldrarna i deras föräldraskap. Men om detta ska fungera krävs ett förhållningssätt från myndigheterna som erkänner och beaktar föräldrarnas rätt till föräldraskap.


Socialchefsdagarna 2020, Tre exempel på kunskapsbaserat och målgruppsanpassat föräldrastöd • Lisbeth Lindahl, Anna Melke och Jeanette Olsson, forskare vid Göteborgsregionens forsknings- och utvecklingsenhet FoU i Väst.

Text: Anton Lindström, socionomstudent vid Göteborgs universitet