Jacques Mwepu, chef på Kumlaanstalten, var första talare på Socialchefsdagarna 2026 (foto: Niklas Maupoix)
Jaques Mwepu kom till Sverige som flykting från Kongo. I dag är han chef för Kumlaanstalten, Sveriges största fängelse och internationell expert i FN och EU. På Socialchefsdagarna 2026 talar han om hur kris kräver både kraft och empati. Och att ledarskap ytterst handlar om att stå kvar, skapa riktning och se människan.
Som ung flydde Jaques Mwepu från kriget och diktaturen i Kongo. Efter 16 månader på en flyktingförläggning i Zambia anlände han 1990 en kall novembermorgon till Arlanda.
I Kongo hade han arbetat som lärare och fritidsledare, men också läst juridik och engagerat sig för demokrati och mänskliga rättigheter. I Sverige läste han kriminologi på universitet och i och med ett sommarvikariat på anstalten i Hällby började hans långa karriär inom kriminalvården – då hans chef upptäckte hans ledaregenskaper.
– Han såg att jag hade potential. Man kunde ha stämplat mig som flykting, men man såg istället mina ledaregenskaper, vilket var starten på min karriär. Både ledarskap och socialt arbete handlar om att se människan och dess potential, säger Jaques Mwepu som idag är chef för Kumlaanstalten, med omkring 800 intagna och närmare 1 000 medarbetare.
”Vi leder i kris varje dag”
Efter att Jaques Mwepu började sin chefsbana på Kumla 2020 har stora förändringar skett på anstalten. Antalet intagna har fördubblats och personalstyrkan likaså. På grund av platsbrist behöver de intagna dela cell två och två och samtidigt anställs många nya medarbetare, som behöver växa in i arbetet.
Att vara chef på en fängelseanstalt handlar inte om att hantera tillfälliga kriser, utan att leda i en vardag med larm, våld, snabba förändringar och hög belastning.
– I tider av snabbare förändringar och kriser krävs ett ännu mer närvarande ledarskap än annars. Det behövs mer stöd, mer uppföljning och tydligare kommunikation. Och det är i det läget som många av oss chefer inom socialt arbete befinner oss idag, säger Jaques Mwepu.
Hans huvudbudskap är att ledarskap i tuffare tider kräver både kraft och empati. Chefer behöver kunna fatta beslut, ställa krav och hålla riktningen – men samtidigt förstå vilka konsekvenser besluten får för de människor som berörs.
– Det är klart vi ska vara drivande ledare och uppnå mål, men utan empati blir människor rädda. Och då uppnår vi ingenting. Samtidigt kan man inte bara värna om sammanhållningen, för då blir ledarskapet otydligt. Så båda behövs.
För att nå uppsatta mål krävs också motivation. Enligt Jaques Mwepu skapar man det framför allt genom att vara tydlig med syftet.
– Vi måste göra skillnad mellan mål och syfte. Vad vill vi uppnå egentligen? Och varför? Som medarbetare vill jag veta varför vi ska göra något på ett visst vis, säger han.
Vad ledarskap i förändring kräver
Jaques Mwepu tar upp fyra bärande krafter som behövs för att leda i förändring: mod, kraft, empati och glädje.
– Det är enkelt att leda så länge solen skiner. Men när det blir tufft behöver vi mod, för att våga fatta beslut, agera och säga till när något inte fungerar. Mod krävs också för att stå kvar när det är svårt, säger han och fortsätter:
– Och vi behöver kraft, för att kunna agera utifrån en vilja att förändra och göra något bättre.
Empati handlar om att sätta människan i centrum, vara inlyssnande, respektera värdigheten och tänka på vad besluten gör med människor. Detta blir särskilt viktigt i svåra lägen.
– Till sist behöver vi glädje och energi. Det skapar vi genom tydliga mål och att vi påminner oss om det högre syftet, vilka vi är till för. Vi behöver också hitta återhämtning och glädje på arbetsplatsen, som humor och passion.
Balansen mellan detta bidrar till ett stödjande och närvarande ledarskap – som i längden skapar tillitsfulla relationer.
Vikten av kommunikation i kriser
I tider av osäkerhet, snabba förändringar och kriser blir kommunikationen extra viktig. Som chef behöver man vara synlig och tydlig – även om man inte alltid har alla svar.
– I turbulenta tider måste vi säga vad vi vet, vad vi inte vet, vad som händer nu och framåt. Och när nästa uppdatering kommer. Det blir också ett sätt att återkoppla och visa att vi gör det tillsammans, säger Jaques Mwepu och fortsätter:
– Vi tar ansvar och beslut, men sättet vi kommunicerar det på har väldigt stor betydelse. Därför behöver vi tänka på hur vi kommunicerar och ha empati med dem besluten gäller. Som medarbetare ser man vad ledaren gör, inte bara vad den kommunicerar.
Ett arbete för ett tryggare samhälle
För Jaques Mwepu handlar Kriminalvårdens uppdrag ytterst om att människor ska lämna anstalten bättre rustade för ett liv utan kriminalitet och att samhället ska bli tryggare. Även i en verksamhet med höga krav på säkerhet behöver det finnas utrymme förändring, hopp, framtidstro.
I slutet av sitt föredrag på Socialchefsdagarna får han frågan om de barn i 13–14-årsåldern som ska placeras i fängelse. Jaques Mwepu är tydlig med att han inte tycker att barn i fängelse är en bra lösning. Samtidigt menar han att Kriminalvården, när beslutet väl är fattat, måste ta ansvar för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för barnen.
– Vi kan ge dem möjligheter att komma bort från gatan, få mat och terapi, studera och få framtidstro igen. En mamma har berättat om att hon fått tillbaka sin son efter tiden på Kumla. Det är sådana vittnesmål som stärker min motivation att fortsätta jobba med människors möjlighet att förändras, avslutar Jaques Mwepu.
Att leda med kraft och empati i utmanande tider, Jacques Mwepu. En storföreläsning på Socialchefsdagarna 2026
Text: Jenny Asp textkonsult
Foto: © Niklas Maupoix