Bi Puranen: Genom värderingarna kan vi påverka på riktigt

Det är bara genom att verkligen förstå andras värderingar, som vi kan åstadkomma verklig förändring. Det menar Bi Puranen, generalsekreterare för World Values Survey. Genom 10 000 intervjuer med migranter i Sverige lyfter de migranternas röst – en röst som sällan blir hörd. Vi behöver förstå vad som sker när olika livsperspektiv möter varandra, för att lyckas med inkludering och integration. Och här har socialtjänsten en viktig roll att spela.

Sedan 2001 har Bi Puranen varit generalsekreterare för World Values Surveys (WVS). Det är ett pågående samhällsvetenskapligt forskningsprojekt, där man studerar människors värderingar över hela världen, i alla kulturer. Genom åren har WVS kunnat visa att våra värderingar har stor betydelse för hur samhället utvecklas.

Kulturkartan känner många igen. Där placerar sig Sverige med de nordiska länderna långt upp till höger, där frihet, tillit och sekularisering styr. Längst ner till vänster ligger afrikanska och muslimska länder, där tradition och överlevnad är starkare värderingar.

– Sverige är faktiskt ett av de mest extrema länderna i världen, något som är viktigt att förstå. Vi är inte bara mellanmjölkens land, utan vi har ett sätt att se och tänka som skiljer sig stort från andra delar av världen. När man kommer hit blir det därför en lång resa rent värderingsmässigt, från de länder man oftast kommer från, säger Bi Puranen.

Kulturell förståelse behövs

Vi behöver därför bättre förståelse för våra nytillkomna i landet, för att lyckas med inkludering och integration. Och den förståelsen har WVS tagit fram. Med hjälp av 10 000 intervjuer med migranter tog Bi Puranen 2018 fram den första nationella rapporten Migranternas röst, Migrant World Values Survey (MWVS). Där ställs till exempel frågorna: Hur är det att leva och bo i Sverige? Vilka drömmar och förväntningar har du?

Många som kommer till Sverige som kvotflyktingar vet inte var Sverige ligger på kartan. De kanske aldrig har sett en karta förut. De känner heller inte till årstider och vet inte hur man ska klä sig. Därför skapade MWVS en app där migranterna kunde få anpassad information om sin svenska kommun, innan de kom till Sverige.

– I grund och botten handlar det om vad som händer när man byter kulturellt sammanhang. Samma sak kan ske när man flyttar till ett nytt land, som när man blir sjuk eller åldras. Man blir betraktad på ett nytt sätt – man kanske inte blir sedd som kompetent längre och detta kan leda till utanförskap. Här måste vi få mer kunskap, och använda den brett, säger Bi Puranen.

När olika livsperspektiv krockar

Och hur ser värderingarna då ut i de länder där de flesta migranter kommer från: som Somalia, ett land lika stort som Sverige? Där är det vanligt med barnbröllop, kvinnorna föder mer än fem barn och ofta uppåt tio, medellivslängden är 54 år och endast 2 procent av befolkningen är över 65 år. Kommer man från Somalia har man därför svårt att förstå att man i Sverige förväntas arbeta som kvinna. Det kan också vara svårt att förstå att vi inte kan ta hand om de äldre i våra hem, eftersom de utgör mer än 20 procent av befolkningen och majoriteten av både män och kvinnor förvärvsarbetar i Sverige.

– Det handlar om vilket livsperspektiv man har. Vissa trettioåriga kvinnor vi har pratat med säger: ”Jag är gammal, jag är mormor! Inte kan jag utbilda mig. Jag har barnbarn att ta hand om”. När vi säger att de kan leva 30 år till i Sverige ser de förskräckta ut. Många är inställda på att de bara kommer att leva tills de är cirka 50. Förväntningarna på de unga är att de gifter sig och bildar familj. Det är samma siffror och värderingar i Somalia idag som det var i Sverige under förra sekelskiftet. Vi tog oss ur det, barnen blev färre och kom senare och utbildningsnivån höjdes för både flickor och pojkar. Hur ska vi få tillstånd motsvarande process för de unga utomeuropeiska migranterna? Den processen är en förutsättning för en fungerande integration, säger Bi Puranen.

Föreställningar kan göra det svårt att bli delaktig

Bi Puranen fortsätter att visa resultaten från en större undersökning som de har gjort bland utomeuropeiska migranter i Värmlands samtliga kommuner. Respondenterna har fått förhålla sig till ett antal frågor. För påståendet ”Jag är för gammal för att investera i språk och utbildning” instämmer 65 procent av de över 55 år, 40 procent av 35–50-åringarna och 30 procent av de under 35 år. Många är också de som inte tycker att deras hälsa är så god, så de klarar bara begränsade arbetsuppgifter.

– Vi har ett bekymmer när människor har fått den föreställningen, att det här med svenska språket och arbete – det gäller inte mig. Och politiken har missat det – vi måste analysera djupare än enbart försörjningsnivån. Vi måste se på hur människor tänker. Och vi måste försöka hitta nycklarna, så man kan öppna upp för dessa människor att vara delaktiga i samhället. Fortfarande är de familjerelaterade frågorna de svåraste, och vi måste ta den diskussionen på allvar.

Samtidigt är alla individer olika, och det finns många olika värderingar och strategier. Bi Puranen tar upp exempel på olika individer som har olika åsikter om arbete, familjeliv, svenska språket och barnens frihet i Sverige. Många har med sig föreställningen om att kvinnor ska vara hemma och ta hand om barn och äldre – men de flesta vill också arbeta.

– De flesta tycker att de kan tillräckligt med svenska för att klara sig på en arbetsplats. Men sanningen är ofta att det inte räcker. Där måste vi våga berätta att de behöver träna mer, och inte bara applådera deras framgångar. Folkrörelsen med språkcaféer och kvällspromenader är bra exempel på bra stödinitiativ, och där kan vi peppa dem att gå med, säger Bi Puranen.

Några oväntade slutsatser

– I studien slogs vi av att de allra flesta av våra migranter trivs – de uppskattar Sverige. Bilden vi har av migranter är mytologiserad och styrs av de delar där problemen uppstår – ofta i storstäder. Men migranterna bor överallt, i hela Sverige, säger Bi Puranen. 

Man fick även andra oväntade resultat. WVS trodde att kvinnor skulle vara mer motiverade än män, yngre mer motiverade än äldre och högutbildade mer än lågutbildade. Men det visade sig vara tvärtom, på alla tre punkter.

Det berodde på att männens försörjningsbörda lättade i Sveriges välfärdssystem, medan kvinnornas blev tyngre. De lågutbildade fick lära sig att läsa och skriva, medan de högutbildades status sjönk i ett välutbildat land. Och de äldre jämförde med hur det var i ursprungslandet och kunde känna tacksamhet, medan de yngre istället jämförde sig med sina jämnåriga i Sverige.

Agera utifrån kunskap

Värderingar påverkar i stort sett allt vi gör. Och därför kan vi påverka på djupet när vi förstår och arbetar med värderingar och sociala normer. Det handlar om att ta den kunskap vi har, och addera ett omdöme till det. Då kan vi visa vägen, menar Bi Puranen.

– Kämpa på! Ni socialchefer har så mycket som ni kan göra. Ni sitter på det lagliga stödet, och kan göra otroligt mycket för att lösa åtminstone en del av här problemen. Staten måste ta mer ansvar och vara med hela vägen, för våra kommuner är så olika! Framför allt kan stödet för kvotflyktingar bli bättre i etableringsfasen, så de kommer in rätt i samhället från början. Det är en fråga om solidaritet, där hela samhället måste vara med, avslutar Bi Puranen.


Rapporten Med migranternas röst. Hur blir man värmlänning? kan du ladda ned från Institutet för Framtidsstudiers webbplats.

Två filmer om World Values Survey:

Sverige – världens mest extrema land (generellt kring undersökningen och skillnader mellan olika länder med fokus på Sverige)

10 000 migranters syn på Sverige (mer specifikt om större migrantgrupper i Sverige och hur deras värderingar förändras av tiden i Sverige)


Text: Jenny Asp textkonsult
Foto: © Frozentime