Valet 2018 – blev det som vi hade tänkt oss och vad händer nu? 

Det politiska läget efter valresultatet har knappast undgått någon. Men hur hamnade egentligen Sverige i den situationen? Jenny Madestam, fil. dr i statsvetenskap, gav sin tolkning av valrörelsens viktigaste processer.

– Nu är det julafton året runt för statsvetare!

Så inledde Jenny Madestam sin beskrivning av det unika läge som uppstått i svensk politik. För att tolka valrörelsens processer 2018, pekade hon sedan på ett antal grundläggande faktorer som krävs för att vinna ett val och bedömde samtidigt hur väl dagens partier lyckades med varje faktor. Förtroende var en av dessa och det skapas bland annat genom vältajmade och trovärdiga berättelser.

– Det handlar om att skapa en bild av Sverige idag och i framtiden som människor känner igen sig i. Berättelserna ska följas av logiska formler, att man exempelvis vill ta tag i ett samhällsproblem. Lyckas man med de berättelserna är det som att hitta en nyckel som passar i ett lås och då öppnas dörren till väljarna, sa Jenny Madestam.

Från historien hämtades Tage Erlanders vision om ”det starka samhället”.

– Det var en fortsättning på Per Albin Hanssons folkhemsvision. Samhället skulle vara starkt både sammantaget och på individnivå. Till det kopplades socialpolitiska reformer som skulle bidra till att uppnå det samhället.

Enligt Jenny Madestam lyckades endast Sverigedemokraterna formulera en stark berättelse under 2018 års valrörelse. Deras Sverige som ska bli homogent genom reformer som stramar åt invandringspolitiken och andra system, blev en unik bild i jämförelse med de övriga partierna.

– De andra har hakat på den bilden istället för att forma egna berättelser. Socialdemokraterna försökte formulera en berättelse om att valet var en folkomröstning om välfärden, men det blev inte trovärdigt eftersom alla partier är för välfärd.

Socialchefsdagarna 2018 fick en valanalys av Jenny Madestam, statsvetare, verksam som lektor i offentlig förvaltning vid Södertörns högskola och knuten till Expressen som kommentator.

Ledare som tror på sig själva

Annie Lööf och Jimmie Åkesson gavs högt betyg när det gäller det autentiska ledarskapet, något som också spelar stor roll för förtroendet från väljarna. I grund och botten handlar det om att bottna i sina värderingar.

– Gudrun Schyman och Carl Bildt var två exempel på det. Man litade alltid på att de själva trodde på allt som de sa. Jimmie Åkesson är väldigt principfast och Annie Lööf har tagit en slags tuff motposition till honom, vilket har betalat sig med högt förtroende, menade Jenny Madestam.

Kristdemokraternas opinionssiffror vände uppåt i det absoluta slutskedet av valrörelsen. Ett enkelt och tydligt svar på sjukvårdsområdet, samt Ebba Busch Thors position i jämställdhetsfrågor var två saker som bidrog till det.

– Sjukvården ligger på många nivåer i vår demokrati och involverar flera starka professioner. Det gör frågan komplex att debattera för våra politiker. När Kristdemokraterna sa att landstingen bör skrotas blev de det enda partiet som gav ett enkelt svar. Ebba Busch Thor lyckades även göra politik av jämställdhet på ett nytt sätt, när hon pratade om att det behövs en ny feminism och att det är för mycket genuspedagoger i förskolan.

Syns du inte så finns du inte

Inför valet trodde många att klimatfrågan skulle gynna Miljöpartiet, inte minst efter den heta sommaren och de utdragna skogsbränderna. Det ledde kanske till att partiet klarade fyraprocentsspärren, men längre än så sträckte det sig inte. Efter semesterperioden hamnade istället regeringsfrågan i allt större fokus.

– Sverige kom tillbaka efter semestern, eldarna släcktes och sen koncentrerade man sig på regeringsfrågan. Jag tror att miljöpartiet är lite självkritiska över att de inte lyckades profitera tillräckligt väl på klimatfrågan.

Valrörelsen 2018 kännetecknades av en ökad exponering där partierna, och i synnerhet partiledarna, syntes i en mängd olika kanaler. Nåddes en punkt där exponeringen gick till överdrift? Ja, till viss del menade Jenny Madestam.

– Partiledarna har setts på Youtube tillsammans med influencers, blivit utfrågade av sjuåringar och dansat i TV. Det är naturligtvis positivt för demokratin att fler grupper kan se dem i fler kanaler. Men det innebär också en extrem fragmentisering som har gjort det svårt att få en bild av vad valrörelsen egentligen har handlat om.

Tur i politiken

Kan ren och skär tur ha inverkan på ett partis framgångar? Ja, kommer passande händelser som är utom ens egen kontroll in i rätt läge under en valrörelse kan det få en viss effekt. I Expressens partiledardebatt uppstod ett plötsligt tillfälle som Ebba Busch Thor kunde dra nytta av. Under en diskussion om kärnkraft kommenterade Stefan Löfven att det var intressant att få en undervisning om industrins villkor av Ebba Busch Thor.

– Det som hände var att Busch Thor fick in en rejäl smash på Löfven när hon betackade sig för att bli klappad på huvudet av en statsminister för en feministisk regering. Det gav skratt, uppmärksamhet och startade en positiv spiral för Ebba, sa Jenny Madestam.

– På samma sätt var den varma sommaren och bränderna tur i oturen för Miljöpartiet i år. Det kom upp på agendan i grevens tid, även om de inte lyckades profitera fullt ut på det.

SD mobiliserar väljare

– Om vi väljare upplever tydliga skiljelinjer mellan partierna, så får man ett ökat valdeltagande, konstaterade Jenny Madestam och skickade samtidigt en passning till samtliga partier.

– Vi väljare har sett ideologiska skiljelinjer i år och det ska partierna vara tacksamma för. De har nämligen inte bidragit till att visa skiljelinjerna. Man kan däremot se att väljarna uppfattar sig som vänster eller höger och den identiteten är ganska fast hos oss i Sverige. Sedan Sverigedemokraternas inträde på arenan 2010 har valdeltagandet ökat i Sverige. När de kom in uppfattades de som ett parti som gick i clinch med demokratiska värderingar, men samtidigt har partiet fungerat demokratiskt mobiliserande med ökat antal väljare.

Slutsatser från valet

Föreläsningen avslutades med några sammanfattande slutsatser från årets val. Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna, Centern och Kristdemokraterna har stått för något tydligt och premierats för det. De etablerade partierna har misslyckats med att bryta klyftan mellan de som har och de som upplever att de har för lite.

– Valet var kanske delvis ett protestval. De stora går inte framåt, utan vi har röstat på andra partier, sa Jenny Madestam.

Spretande opinionsmätningar var ett diskussionsämne under förra valet och blev aktuellt även i år.

– Det handlar till stor del om att man, lärd av förra valet, har viktat mycket uppåt och neråt. Men det visar också hur rörliga vi väljare är och att vi agerar på nya sätt hela tiden.

En annan slutsats var att Sverige både liknar och skiljer sig från tendenserna i övriga Europa.

– Vi har ett missnöjt parti som ökar och ett socialdemokratiskt parti som minskar. Samtidigt liknar vi inte Europa eftersom vi har något som kallas svenska värderingar. Med det menar jag en idé om att det är viktigt med solidaritet, jämställdhet och rättvisa. Den grundsynen genomsyrar politiken och eftersom värderingarna ligger väldigt djupt blir steget över till ett samarbete med Sverigedemokraterna enormt stort för övriga partier.

Vem regerar?

Som avslutning fick Jenny Madestam frågan från publiken om vilka hon tror kommer att bilda regering.

Lyssna också på intervju med Jenny Madestam (foto: Göran Johansson).

– Jag har tidigare gjort nio sannolika alternativ och jag håller fast vid att Centern, Liberalerna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet är den mest troliga konstellationen. Det förutsätter dock att det tolereras av Kristdemokraterna och Moderaterna. Vi ska också komma ihåg att det inte finns något parti som tänker ”vi vill vara i opposition”. Det kan ju trots allt vara positivt att vara i opposition, men nu vill alla vara med och regera.


Socialchefsdagarna 2018, Valet 2018 – blev det som vi hade tänkt oss och vad händer nu? • Jenny Madestam, fil. dr i statsvetenskap, verksam som lektor i offentlig förvaltning vid Södertörns högskola och knuten till Expressen som kommentator.

Text: Erik Skördåker, copywriter
Foto: © Frozentime